Atuagagdliutit - 14.12.1983, Blaðsíða 59

(Kup. suj. nangitaK)
nik ilinialerpoK inuiait kalåtdlit su-
lissuniardlugit pigdllssuteKarniar-
dlune.
Nålagkap avKutai sujunersig-
ssåungitdlat, unuatdlo ilåne. suliv-
dluarsimavdlune igdlermine sinig-
titdlune Havenip tusarpa nipip i-
matut suaoråne: »måne sulissug-
ssåungilatit, atera inuiangnut nalu-
naiautigisavat sule uvavnik tusarsi-
mångitsunut«. tupåtordlune make-
riatårpoK eKiverérdlune erxarsar-
dlunilo: »singnagtuinausimavoK å-
malume Kalåtdlit-nunåt Kimagku-
sungilara.«.
kinguninguale siningnialulerdlu-
ne nipe påsigssåungitsoK tåuna tut-
siuterKigpoK aitsangungmat OKau-
serissat atordlugit imalo ilavdlugit:
»Labradorime!«
Haven taimanikut 40-nik ikio-
KartoK sulingivfeKardlune Herrn-
hutimitdlune Kalåtdlit-nunånutdlo
autdlarKigtugssångordlune nutå-
mik tangnermortitsencussivoK —
tamatumanilo erKoriainerme Ka-
låtdlit-nunåt itigartineKarpoK.
Haven Vustime inungorsima-
ssok nukagpiarautitdlunilo Jyl-
landime nuname paornaKutilingme
savamik pårssissussarsimassoK ki-
ngusingnerussukutdlo sanågssanut
angisunut mikissunutdlo iliniarsi-
massoK aulajangerpoK Hudson
Bay Companyp umiarssuautaisa i-
lånut sanassutut ilauniarniardlune
taimailivdlunilo Labradorimut pi-
niarniardlune.
taimailisinardlune bibile sumik
ardlånik KuperiaivoK uvdlormut a-
tugagssaminik, agdlagsimavordlo:
»piumassarnik piniarit, ilagisavav-
kit« (Sam. 14,7).
ajoKersuiartortitsinermik inger-
dlatsissut pissortaicarfiata pilersså-
rut akuerå, tauvalo Haven pisuinaK
Herrnhutimit Hollandimut inger-
dlavoK tåssanilo umiarssuarmit
Londoniliartugssamut kivfångor-
dlune.
Katångutigingniat Londonimitut
nalungitdluarpåt Hudson Bay Con-
Panymiut ajoKersuiartortitanik a-
kåringninginerat taimalo Jens Ha-
ven sujunersordlugo sujugdlermik
Newfoundlandimut autdlarKuv-
dlugo tåssångånitdlo Labradori-
ntukarKuvdlugo.
tauvalo ajoKersuiartortitaK ne-
riugdluarnartOKartoK tåuna New-
foundlandip nålagartåvanut guver-
nørimut Commodore Palliserimut
atåssuteKartineKarpoK.
Canadap tulungnut 1763-ime tu-
niutmarnerata kingornagut Labra-
dor Newfoundlandime guvernøriu-
ssumit oKartugssauvfigineKartug-
ssångorpoK. Palliserip anguniagai-
sa ilagåt franskit tamånltut Kima-
gusimatiniåsavdlugit tuluitdle auli-
sartut tamåne piniarsinautitdlugit.
tåssanilo Havenip ikiorsinauvå ka-
låtdlit såssussiumajungnaersardlu-
git.
ainernik atissaKardlune
kalåtdlisut OKalugpoK
tauvalo autdlarpoK atlantikukor-
dlune. Haven Set. Johnimut pivoK
1764-ime tåssanilo iliniarsimassa-
minik suliaKalerdlune Labradorip
sineriåta tungånut umiarssuagssar-
sinigssaminut.
tamaitdlune irlandimiut aulisar-
tut avKutigssarsivfigai, akugtungit-
sumigdlo eskimunik nåpitsissar-
put, Kanordle atåssuteKarfiginiåsa-
vai? årdlerinaidngmat inerterne-
Kartuaraluardlune nunamut ikår-
poK, kisiåne ardlåtigut tåkuteriar-
tordlo eskimut Kimagutarput ta-
kugssaujungnaerdlutik. pilerissu-
seKarfiginginguatsiarpå Jisuse tåu-
na ima asangnigtigissoK agdlåt ta-
matumånga torKuteKardlune tuså-
savdlugo.
taimanikut eskimut labradorer-
miut Amerikap nunataviane naju-
gaKartunit inungnit atugartungor-
sarsimångitsunit tamanit navianar-
nerpåtut issigineicarsimåput. ilisi-
maneKartut — avdlatut ilioriarsi-
naujungnaernermingne — takor-
nartanik nåpitsigångamik Kungu-
julavdlutigdlo inugsiarnersussut,
taimailiornermikut isumakulu-
gungnaersarniardlugit, kinguneri-
lerpatdle sassutisavdlugit, ujajaiv-
figisavdlugit nåkigtaitdluinardlu-
tigdlo toKusavdlugit. tamåna pissu-
tausimavoK ima oKariartauseiealer-
nermut: »eskimo pitsaussoK eski-
mujuvoK tOKungassoK«
Jens Havenile angutåungilaK ku-
nulerdlune tunuåinartartOK.
kangerdliumanermut Chateau
Bayimut pigaluarsinardlune tåssa-
nilo eskimunik nåpitsinane, tauva
uvdlut ilåne kalåtdlisut atissane a-
miussut pukulungminit ånipai tua-
vlnardlo kalåtdlisut OKalutsit av-
dlånguteKartarnere iliniarKipat-
dlagdlugit, taimailisinardlunilo
Newfoundlandip avangnamut isua-
ne Quirpon Herbourikut nunamut
ikårdlune.
tupigusungnermik aitsåinardlu-
tik umiarssup kivfaisa timut ipupåt
tuavlnardlo umiarssuarmut uter-
dlutik. Kularutigingitdluinarpåt a-
ngut tåuna niaKulårtutut pissusiler-
sortOK inuit nujuartat Karssuinik
merKutausivigtut umassutut issiko-
KalisassoK. kisiåne taima pissoKå-
ngilaK. angut tåuna mikissoK (angi-
sujusimångitdluinaramime kungi-
mut såkutugssarKingnane), eski-
moieatigmgnut avdlanut sujornati-
gut nangmingneK takusimångisåi-
nagkamingnut tusarsimångisåinag-
kamingnutdlunit ilaussoK takoria-
ramiko eskimut sunik takornaga-
Karumassåssusiata toKutsiuma-
ssarnerat ajugauvfigå. OKaloKa-
siutdlugo autdlartiput erngerdlugu-
lo ikingutigilerdlugo.
eskimo nutårdluinaK tåuna tu-
perssuaKarfingmingnut aggersar-
påt Kitornatigdlo issikuminartut
tåussumunga nivtarterpait. arnat
nuliaussut tamarmik mericumik a-
ngutitdlo OKumersatsialangmik tu-
nineKarput. tamarmik isumaicati-
gigput »JensinguaK« tåuna ilumut
avdlanit tamanit pitsaunerssau-
SSOK.
uvaguvtine najugaKarsinauvuse
åmale ilivse inuvuse
ukiume tugdliussume Jens Haven
autdlaricingnigssaminut piarérsi-
mavoK, tamatumane palase Chr.
Drachardt åmalo Katångutit tulu-
ssut mardluk ilåusavdlutik.
17. juli 1765 Labradorip imartå
tikipåt. Drachardtip, ama Kalåt-
dlit-nunåmsimanermik misigissa-
Karsimassup — asulume tåuna ama
Akilinermiut ajonersuissoKalerKårnerup nalåne.
Folk fra Labrador i Jensinguaqs tid.
timimigut mikissuvdlune Kununar-
tungitdluinardlunilo — eskimut su-
ngiutipatdlagpai nagguveKatåinik
ikerasaup igdluatungånltunik OKa-
lugtutdlugit. »ikingutigigpugut«,
Quirpoin Harbourimiut OKarfigai.
tamåna påsivdluarpåt erngerdlu-
gulo JensinguaK pitsaussoK tåuna
aperKutigalugo. tåunale umiar-
ssuarmut avdlamut ilausimavoK,
Drachardtile sapiserdlune nunamut
ilauvoK: »imarssuaK angisoK ator-
dlugo aggersimavunga xatångutiv-
sinit kangiamtunit (kalåtdlinit). tu-
sarfigisimavåse . . . maungalo aut-
dlartineKarsimavunga OKarfiger-
Kuvdluse kangiane najugaKartut
tåuko ikingutigigåse, tåukualo ili-
karsimagåt tåuna tamanik pingor-
titsissussoK, atåtagalugulo ånåussi-
sut kigsautigåt ama ilivse tåussumi-
nga ilikarnigssarse.«
kingusingnerussukut JensinguaK
tikipoK, takorKingnermingnigdlo
nuånårutigingnigdluinarput.
tåssa taimatut pivoK, Katånguti-
gingniatdlo tåuko novemberip Kåu-
matåne Langerak (atlantikoK) ikår-
Kigdlugo Themsenikut majordlutik
Londonime nunamut ikårmata,
nuånårutigineKangårdlutik ilagsiv-
dluarneKarput »Sociaty for the
Furtherance of the Gospel among
the Heathens«imit, ingerdlatseKa-
tigigfigdlo tåuna nutåmik årKigssu-
neKarpoK Labradorime ajoKer-
suiartortitsivdlune sulinigssaK su-
junertaralugo.
tauva tuluit kungiånut Ki'nutigi-
neKarpoK Labradorip sineriåne nu-
naminernik sisamanik ajoKersuiar-
tortitaKarfingnik tungavilivfigssa-
nik akuerineKarnigssaK. tamatu-
munga pissutigitineKarpoK nunasi-
ssut KaKortunik amigdlit tamåne
eskimujussunut pitsåungitsunik i-
liortarsimanerat — pissariaKarmat
taimatut pineKartikumanagit ig-
dlersorneKarnigssåt.
tamåna sivisunåruneKarpoK —
sorpiåupåmita encarsautit iluartut
tamåko tunuinTtut, Kavdlunåtdlo
GRØNLANDSPOSTEN
er bladet, hvori Deres an-
nonce virker bedst og
hurtigst
mardluk tåuko, Haven åma Dra-
chardt, Kalåtdlit-nunanik nutåmik
tåssane pilersitsiniarnerpat?
taimanile ukiartordlo eskimut i-
laisa nunasissut KaKortunik amig-
dlit såssupait, tamånalo aulajangi-
ssuvok: eskimut sorKusaitdlissarta-
riaKarput. arnardlo eskimujussoK
Mikak, 1768-ime tuluit nunanut ti-
kiuneKarsimassoK Londonimilo a-
kimarnit akornåne inulersimassoK
JensinguaK pivdlugo igdlersutau-
ssunik oKauseKarmat, tauva Katå-
ngutiglngniat ajoKersuiartortitsi-
nigssamut akuerineKarput, Labra-
dorivdlo sineriåne sujunertaussu-
mut nalerKunerpaussugssaussume
nunaminermik 10.000 acresimik a-
ngissuseKartumik pissugssångor-
dlutik.
akuerineKarput: Ȍp, igdlulior-
dlusilo uvavtine najugaKåsause u-
vavtitutdlo pisinautitauvdluse, a-
male ilivse tåssauvuse Inuit«.
Kalaallit suliaannik pisigit —
pitsaanerusimasar^ångata
ESKIMO p niorxutigssiai pisiarikut
Qasigissap amia
Kr. 950,-
llupaarusit atsipaarusit
kr. 200,-
Qulissat kr. 250,-
Eskimo Pels Er Parca
Tlf. 3 10 01
ATUAGAGDLIUT1T
NR. 50 1983 59