Atuagagdliutit - 04.12.1997, Side 4
4
Nr. 94 • 1997
Ca ap'aj2'(/é/'a
GRØNLANDSPOSTEN
Inuusuttut oqaluttualiaat
Atuakkiorfiup inuusuttunik 15-it 30-llu akornanni
ukiulinnik oqaluttualiornermik unammisitsinerani
oqaluttualiat pitsaanersiukkat saqqummersinneqarput
; - "S
: \ _ i Is wjjaP
Aasami atuannqifj c
1 tuukkiuriik
Assilisat kusanartut
Allattoq, Aqqaluk Petersen
(PK) - Atuagaq Atuakkior-
fimmit saqqummersinneqar-
toq »Aasami atuanngiffik«
qanittukkut saqqummerpoq.
Atuagaq inuusuttut oqalut-
tualiaannik arfineq pingasu-
nik imaqarpoq, Atuakkiorfiup
inuusuttunik 15-it 30-llu a-
kornanni ukiulinnik unammi-
sitsinerani oqaluttualiullaq-
qinnerpaatut toqqarneqarsi-
masunit allanneqarsimallutik.
Oqaluttualiullaqqinnerpaa-
tut toqqameqartoq Vivi Heil-
mann 19-inik ukioqarpoq.
Oqaluttualiaani arnaq inuu-
Allattoq, Otto Sandgreen
Allagaasoq svenskimit Sixten
Nordstromimit - kalaallisuun-
ngortitsisut Nuka Møller
aamma Per Rosing, naqiteri-
sitsisullu tassaallutik ATU-
AKKIORFIK aamma NAPA.
Kingulleq taanna tassa nunat
avannarliit piorsarsimassut-
sikkut attaveqaataat. Atuagaq
saqqummerpoq ukioq 1997.
Atuagaq takullugulu qaa-
vani qanoq oqaasertaqamera
atuanngikkaluaraanniluunniit
suttunnguaq sinnattorpoq a-
naananngorsimalluni. Oqalut-
tuami taanna sinnattoq saqqa-
liunneqarsimavoq.
Vivi Heilmannip oqaluttua-
liaa malillugu Dorthe Ivalo
Jensen atuakkap saqqaanik
titartaasuuvoq.
Atuakkami oqaluttuat inuu-
suttunit allanneqarsimamma-
ta ullutsinni ajomartorsiutit
assut ersersiniarneqarsimap-
put.
Imersimatilluni ilaqalemer-
mi usuup puuinik atuisan-
nginneq, imminortameq, imi-
emgerlugu takuneq ajornan-
ngilaq nipilersomermut tun-
ngasunik imaqassasoq, tassa-
mi qaamigut assiliartarai nipi-
lersuutit ilaat, soorlu gitaarit
assigiinngitsut, agissat, qar-
lortaatillu.
Atuagaq taanna tamaat a-
taatsimut isigalugu nutaaliaal-
luinnartumik oqaatigisariaqar-
poq, tassa nipilersuutinik assi-
giinngitsorpassuarnik, suune-
rinik, sunut atomeqamerinik,
qanoq oqaluttuassartaqarne-
rinik allarpassuamillu imaqa-
gassamik ikiaroornartumillu
atomerluinerit, persuttaasar-
nerit allarpassuillu ullumik-
kut nunatsinni inuiaqatigiit
akornanni ajomartorsiutaasut
oqaluttualiani allaaserineqar-
simapput.
Atuagaq atuaruminarpoq,
soqutigigaannilu atualertupal-
lanneqarsinaalluni. Ajoraluar-
tumilli oqaasiliorneri kusa-
namerpaajunngillat, oqaase-
qatigiiliomerimi kukkunemik
ulikkaarmata.
Taamaakkaluartorli oqalut-
tuat eqqarsalersitsipput ilisa-
rami. Assigiinngitsunittaaq as-
siliartarissaarluarpoq nipiler-
suutinik, nuutinik allanillu.
Atuagarlu ima »nutaaliaati-
gaaq«, nipilersuutinik atuillu-
artartunuinnaq iluatinnaateqar-
tutut pisariaqartinnartutullu
isumaqarfigineqarsinnaalluni.
Tamatuminngalu aallamerfe-
qartumik atuagaq tamakkerlu-
ni kalaallisuujunngilaq, tassa
takornartat oqaaserpassuinik
ilaqarpoq - kalaallisut oqaaser-
tassaqartinneqarsimanngitsu-
nut takornartat oqaasii atome-
qarlutik - allatut ajomartarmat.
Tamakkuli, tassa takornartat
oqaasii, nassuiaateqartinneqar-
tarmata soorunami qujanar-
poq. Assersuutigilara ataasiin-
naq. Qulequttami qupp. 39-
miittumi »Nipit tulleriiaame-
ri«-ni allassimavoq: Nipit lul-
leriiaameri assigiinngitsut
marluupput: kromatiskit aam-
ma diatoniskit. Nipit tulleriia-
amerat kromatiskiusoq tassaa-
voq nipip affaanik nikittarluni
ingerlaneq. Tulleriiaamerit
diatoniskit nipinit aallaaviusu-
nit arfineq-marlunnit aallartip-
put nikittarnerilu akuleriia-
arlutik nipit affat, ilivitsut nike-
riamerillu allisitat atorlugit«.
Atuagaq taamaannermini
nipilersomermik ingerlatsisi-
manngitsunut itinerusumik
soqutiginaateqartumik oqaati-
gisinnaanngilara. Taamaak-
kaluartoq atuagaq assorsuaq
qujarunnartippara, qujanissar-
lu anginerusoq NAPAmut
tutsittariaqarsoraara, manna
pillugu:
Nipilersortartorpassuit uki-
uni kingullerni pingaartumil-
lumi inuusuttut akornanni
(pissusissamisoortumik) ilaa-
tigut tupinnaannartumik pik-
korissuseqartut saqqummera-
lersimapput, nipilersuutitut
gitaarit tumerparpaarutillu
atomeqamerullutik. Ukiunili
kingullerpaani malunnarsisi-
masoraara nipilersoriaaseq
nipilersuutinik taariikkannik
atuisoq ilorliusukkut assigii-
nginnangajalersimasoq, taa-
maannermini qasunarsilluni
tusakatannarsillunilu. Inunnit
ataasiunngitsunit taamatut tu-
sagaqarsimavunga, uangalu
nammineq taamatut misigi-
sarpunga. Tamatuma immi-
nermini piumasarilerlugulu
kissaatiginarsitippaa nutaan-
ngortitsinissaq.
Taamaattumik piffik naleq-
rinnilersitsillutillu. Qanorli
taamatut allattartut amerla-
nerugaluarunik, taava imma-
qa ulluinnarni eqqarsaatigi-
nerusalissagaluarpavut ajor-
nartorsiutit ullutsinni nali-
nginnaasumik atuuttut, am-
manerusumillu innimisunnata
eqqartortalerlugit. Pisunum-
mi qisuariaateqartanngikkutta
pisooqataassagatta.
»Aasami atuanngiffik«
131-nik quppemeqarpoq, 129
kronilerlugulu nunatta sineri-
aata atuagaamiarfiini KNI-llu
pisiniarfiutaani pisiarineqar-
sinnaalluni, taakkunanili pigi-
neqanngippat Atuakkiorfim-
mut piniameqarsinnaavoq.
Atuagaq 129 kroneqartis-
sallugu akisuginarsinnaavoq,
naak atuakkap imarisai soqu-
tiginaraluartut. Allaaserisalli
oqaaseqatigiivisa kukkune-
qartiternerat akianut naleq-
qukkunnaarsitsivoq.
- atuagaq I
qussorinarsilluinnartorlu gi-
taarit tumerparpaarutillu ator-
lugit nipilersoriaatsip nutarter-
nissaanut pilerisaarissummik
saqqummersoqarpoq. Tassalu
atuagaq maani pineqartoq.
NAPAp ukiorpassuami pisor-
tarisimasaa Ole Oxholm »Aal-
laqqaasiut«mi ilaatigut ima
allappoq: »Nuna tamakkerlu-
gu nipilersomeq erinarsomer-
lu nuanneraluaqisut tamakku
pillugil atuakkiat allatallu
amerlanngillat. Pisariaqartin-
narluinnartunut ilaavoq nipi-
lersomeq pillugu paasissutis-
siissusiaq kikkut tamarmik
atorsinnaasaat aammali ilinni-
artitsissutitut atomeqarsinnaa-
soq... NAPAp neriuutigaa
»Nipilersorninngortaraaq«
siunertamut naapertuuttumik
sunniutissasoq, nipilersomer-
ullu qanoq-ikkaluartulluunniit
nuannersuinut tupinnartunut
ammaassisuussasoq...«
Atuagaq una allanik 3-nik
malitseqartussaarpaluppoq.
Nipilersomermik aallutaqar-
simalluni uumatut ittumik
atuagaateqalemeq »tarnip no-
qartaa«nik kalerrisaarinngit-
soorssinnaanngilaq. Nipiler-
suutinik gitaariinnaanngitsu-
nik tusarusulerpugut, soorlu
agissanik, kisimiitillugu ingi-
ortaatilluguluunniit. Aamma
cello (agiarsuaq qatitoortoq)
akuutillugu tusarnerluinnar-
tuuvoq. Qarlortaatit assigiin-
ngitsorpassuit ilanngunneqar-
tariaqalerput. Kukkilattariar-
suaq Harpe (ajoqaaq kalaal-
lisuunngortitsisut »arpi«mik
taasimammassuk) ilinniartari-
aqalerpoq - ila taagugassat
amerlagaluaqaat.
Atuagaq 94-iinnamik qup-
perneqaraluarluni imartoqaaq
- nipilersortartugut allanngor-
titsilaarnissamut alakkaami-
saagassaqarlualerput.
Ivars Silis, atuakkiortoq, assi-
liisoq filmiliortartorlu ilisi-
maneqartoq, Qaanaap eqqaa-
nut uteqqissimavoq »Hvaler-
nes Fjord«-imi Inglefield
Bredning-imi (Kangerlussu-
aq) qilalukkanik qernertarni-
artut malinnaavigiartorlugit.
Taamaalilluni atuakkiaq ku-
sanartunik assiliartalik saq-
qummersinneqarpoq. Ikinn-
gutitoqqat pinngortitallu ta-
koqqinnerat, minnemnngitsu-
millu qilalukkanik qemertar-
niameq allaaserineqarput sal-
laatsumik pissusiviusut tun-
ngavigalugit, soorlumi oqaa-
sertai pingaaruteqannginne-
msut. Tikeraartoq champag-
ne-mik tunissutissaminik nas-
sartoq pillugu oqaluttuaq nu-
annerluinnarpoq, ajunngitsu-
mik ittuujuisaanngitsumillu
»oqaatiginiameqarlutik« inui-
aqatigiit ajomartorsiutaat.
Ivars Silis, kendt forfatter,
fotograf og filmmand, har
været tilbage i Thuleområdet
for at følge narhvalsfangsten i
»Hvalernes Fjord«, Inglefield
Bredning (Kangerlussuaq).
Det er der kommet en smuk
fotobog ud af. Mødet med
gamle venner, naturen og
ikke mindst narhvalsfangsten
beskrives afdæmpet og reali-
stisk i en næsten underspillet
stil. Historien om en gæst, der
kommer med en flaske cham-
pagne som gave, er en lille
perle, der også fint og
upåtrængende antyder under-
liggende problemer i samfun-
det.
Det centrale i bogen er dog
Atuakkamili pingaamertut
allaaserineqarpoq qangatut
qilalukkanik qemertamiartar-
neq, nuna issittoq oqaatsitigut
assilisatigullu pisarnertut ma-
lunnaateqamersaalluni. Assi-
lisat kusanarluinnartuupput.
Atuagaq sallaatsunik oqaa-
sertaqarpoq, taamaalillunilu
uppemarsaatitut takussutissi-
aalluni avanersuarmiut inoo-
riaasiannut. Qulamanngitsu-
mik atuagaq Kalaallit Nu-
naanni, Danmark-imi nunani-
lu allani siammarluarumaar-
poq.
Atuakkap saqqummersin-
neqamerani Aage V. Jensen-
ip Aningaasaateqarfia tapiis-
suteqarsimavoq.
Ivars Silis
Hvalernes Fjord
Quppemit 88-it
Atuakkiorfik 1997
den traditionelle narhvals-
fangst, hvor den arktiske
natur både i ord og billeder
som altid er et altdomineren-
de islæt. Fotografierne er ikke
mindre end fremragende.
Bogen er også et stille og der-
for desto meget mere trovær-
digt forsvar for Thule-folkets
livsform. En bog der for-
håbentligt både i Grønland og
i Danmark, men også i udlan-
det kan få en stor udbredelse.
Bogen er udgivet med støt-
te af Aage V. Jensens Fonde.
Ivars Silis
Hvalernes Fjord
88 sider
Atuakkiorfik 1997
Paamiut Kommuuniat
søger
Socialrådgiver/-
Sagsbehandler
Ved Paamiut Socialforvaltning er stillingen som social-
rådgiver/sagsbehandler ledig for tiltrædelse snarest
muligt eller efter aftale.
Socialrådgiveren/Sagsbehandleren får følgende
arbejdsområder:
- sagsbehandling af familie og børnesager
- råd- og vejledning indenfor det sociale områder til
familier med særlige behov
- vurdering, iværksættelse og opfølgning af
hjælpeforanstaltninger overfor børn og familier
- udarbejdelse og opfølgning af behandlings- og
handlingsplaner.
Vi forventer, at du:
- er i besiddelse af gode administrative/faglige
kvalifikationer og sund fornuft
- er indstillet på en målrettet og kvalitativ indsats
- har gode formidlingsevner skriftligt og mundtligt
- er i stand til at prioritere og arbejde systematisk
- er handlekraftig og selvstændig.
Ansættelse og aflønning efter gældende overenskomst.
Der vil til stillingerne kunne anvises personalebolig efter
de til enhver tid gældende regler.
Udgifter i forbindelse med rejse og bohaveflytning
alboldes efter gældende regler.
Yderligere oplysninger kan fås ved henvendelse til Soci-
alchef Ib Nørgaard, tlf. 1 72 77, lok. 311.
Ansøgningen mærket »Socialrådgiver/Sagsbehandler«,
med oplysninger om uddannelse og andre relevante
oplysninger, bilagt kopi af eksamensbevis skal være i
Paamiut Kommuuniat i hænde senest 19. december
1997.
Paamiut Kommuuniat
Postbox 93
3940 Paamiut
Telefax 68 14 48
Smuk fotobog
Af Aqqaluk Petersen