Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 13.01.1998, Blaðsíða 3

Atuagagdliutit - 13.01.1998, Blaðsíða 3
Nr. 3-1998 3 Ca a^a^'c/é/'a GRØNLANDSPOSTEN - Angallannennut Ataatsimiititaliaq isumaqarpoq timmisartut minnerit - Trafikudvalget mener, at der skal investeres i mindre og hurtigere flytyper, sukkanerillu, mittarfinnik 1200 meterinik pisariaqartitsiviunngitsut som ikke kræver 1200 meter baner over alt, siger formanden Finn Karlsen, pisiarineqartariaqartut, siulittaasoq Finn Karlsen, Atassut, oqarpoq. Atassut. Grønlandsfly uparuarpaat Angallannermut Ataatsimiititaliap mittarfissat arfineq marluk tamaasa 1200 meterinut tallisariaqarsorinngilai KANGERLUSSUAQ(KK) - Sapaatip akunnerata naanera- ni angallanneq pillugu isuma- sioqatigiisitsinermi, Kanger- lussuarmi oqallisaangaatsiar- tumi ingerlanneqartumi nu- nap iluani timmisartuutileqa- tigiiffik Grønlandsfly A/S saassutarineqangaatsiarpoq. Grønlandsfly ilaatigut pi- suutinneqarpoq, namminer- sorluni Kalaallit Nunaata siu- nissami angallannermut poli- tikianik atuutsitsiniartutut. - Inuiaqatigiit kalaallit siu- nissami angalariaasissarput aalajangersortussaavaat, su- liffeqarfiup ataasiinnaap Grønlandsfly-tut ittup pinna- ni. Kikkut akiliissappat? Grønlandsfly-lli eqqartungaa- tsiarneqarnera suliffeqarfim- mi direktøriunerup Peter Fich-ip annilaangassutigilin- ngilaa. - Inuiaqatigiit kalaallit a- Der faldt drøje hug til Grøn- lands nationale luftfartssel- skab Grønlandsfly A/S på weekendens trafikseminar, som af alle steder foregik i det omdiskuterede trafikknude- punkt Kangerlussuaq. Grønlandsfly blev blandt meget andet beskyldt for egenrådigt at diktere den fremtidige trafikpolitik i Grønland. Og der sagde de mange fol- kevalgte deltagere i trafikse- minariet fra: - Det er det grønlandske samfund og ikke en enkelt virksomhed som Grønlands- fly, der fastlægger den måde, som vi i fremtiden skal rejse på. Hvem skal nu betale? Den megen opmærksomhed omkring Grønlandsfly fik dog ngallasseriaaseq kissaatigi- sartik qanorluunniit ittoq pi- sinnaavaat, tamatumanili atu- isut akiliisussatut piareersi- massapput, Peter Fich AG- mut oqarpoq. - Ilaasuusinnaapput. Lands- karsiusinnaavoq. Imaluunniit aningaasartuutissat avinne- qarsinnaapput. Agguaanissaq qanoq isikkulik inuiaqatigiit kissaatigineraat apeqqutaan- ngilaq, taamaallaalli nassue- rutigineqassaaq illoqarfiit an- nerit angallannermilu kater- suuffiit, soorlu Narsarsuup, Qaqortup, Nuup, Kangerlus- suup, Sisimiut, Ilulissat Aasi- aallu avataanni timmisartuus- sisarneq akisoorujussuum- mat. Grønlandsfly ullumikkut landskarsimit toqqaannartu- mik 61 millioner kroninik ta- piiffigineqartarpoq. Taakku saniatigut Grønlandsfly Dash-7-it angallaffiini katillu- git 45 millioner kroninik na- ikke selskabets administre- rende direktør Peter Fich til at ryste på hånden. - Det grønlandske samfund kan få lige præcis den trafik- struktur, som det ønsker, men der skal altså være nogle af aktørerne, som er parat til at betale gildet, siger Peter Fich til AG. - Det kan være passagerer- ne. Det kan være landskassen. Eller man deles om udgifter- ne. Det er for så vidt under- ordnet, hvilken fordelings- nøgle samfundet lægger sig fast på, blot man erkender, at det er rasende dyrt at lave rut- eflyvning udenfor de større byer og trafikknudepunkter som Narsarsuaq, Qaqortoq, Nuuk, Kangerlussuaq, Sisi- miut, Ilulissat og Aasiaat. Grønlandsfly får i dag et direkte tilskud fra landskas- sen på 61 millioner kroner. lilinnik akisunerutitsisarpoq, helikopterit angallaffiini ami- gartoorutinik matussutissa- nik. Mittarfiit tallisat Isumasioqatigiisitsineq aal- lamerlugu Peter Fich suliffe- qarfiup siunissami timmisar- tuutissai pillugit oqaluttuar- poq - tassa timmisartut assi- giit, soorlu Dash-8-t atorlugit mittarfiit tamarmik timmi- sartorfigineqartarnissaat. Timmisartut assigiit ator- nissaat ingerlatsinikkut aser- fallatsaaliinikkullu iluaqutis- sartaqarluarpoq, ajornartorsi- utaaginnarporli Dash-8-nut mittarfiit 1200 meterit atorfis- saqartinneqarmata. Ukiuni makkunanerpiaq mittarfinnik 800 meterinik arfineq marlunnik sanaartor- nersuaqarpoq. Mittarfiit taak- ku naammassippata Grøn- landsfly-p timmisartuutini Dash-7-it allanik taarsersuler- Desuden opkræver Grøn- landsfly en overpris på til sammen 45 millioner kroner på Dash-7 ruterne, som til gengæld dækker underskud- det på helikopterruterne. Forlængede baner Peter Fich lagde ved semina- riets start op til en fremtidig enhedsflåde i selskabet - altså en beflyvning af alle fremti- dens lufthavne med en og samme maskintype, for eksempel Dash-8 maskinen. Det vil have nogle klare drifts- og vedligeholdelses- mæssige fordele af flyve med den samme maskintype, men problemet med en Dash-8 er blot, at den kræver en 1200 meter bane for at lande. Netop i disse år forgår »Århundredes anlægsarbej- de« med etableringen af syv landingsbaner på hver 800 tussaavai, soorlu »angajui- nik« Dash-8-nik. Tamatuma kinguneranik mittarfiit tamarmik 1200 me- terinut tallilerneqartariaqar- put, naalakkersuisullu Nuum- mi Ilulissanilu mittarfiit 1200 meterinngorlugit tallilerne- qarnissaat innersuussutige- reerpaat. Aamma mikisut pitsaasarput Mittarfiilli arfineq marluk ta- marmik 1200 meterinut talli- neqassappat - atoqqaarfissior- neqamerminnit ukiualunnguit qaangiutiinnartut? Naamik, Inatsisartut Angallannermut Ataatsimiiti- taliaata siulittaasua Finn Karl- sen oqarpoq. - Angallannermut Ataatsi- miititaliap nunap immik- koortuini mittarfiit ilaannik talliliinissamut periarfissaq sioqqutsilluni itigartitsissuti- ginianngilaa, talliliineruttaaq meter. Når disse baner står færdige, skal Grønlandsfly i gang med at udskifte den nuværende flåde af Dash-7 til en ny type maskiner, for eksempel »storebroderen« Dash-8. Det vil kræve en forlængel- se af alle baner til 1200 meter, og landsstyret er allerede ind- stillet på at forlænge banerne i Nuuk og Ilulissat til de kræ- vede 1200 meter. Småt er også godt Men skal alle syv baner fore- længes til 1200 meter - få år efter de er blevet indviede? - Nej, siger formanden for Grønlands Landstings Trafik- udvalg Finn Karlsen. - Trafikudvalget vil ikke på forhånd udelukke muligheden for en udvidelse af visse af de regionale landingsbaner, idet udvidelsen af disse baner Kalaallit Nunaanni silaannak- kut angallanneq pitsaaneru- lersissinnaammagu. - Ataatsimiititalialli Grøn- landsfly-p angallaffinni tama- ni assigiinnik timmisartoqar- titsiniarnera nalorninartoqar- tippaa. - Tamatumunnga taarsiul- lugu isumaqarpugut timmi- sartut minnerit sukkanerusul- lu 1200 meterinut mittaria- qanngitsut, aammalu akuli- kinnerusunik illoqarfinnut a- taasiakkaanut timmisinnaasut pisiarineqartariaqartut. - Timmisartut minnerit suk- kanerusullu atorneqalerpata aammattaaq Nuummit, Nar- sarsuarmit, Kulusummit Qe- qertarsuullu Tunuani mittar- fissamit Island-imut Canada- mullu timmisartuussisalemis- samut periarfissaq ammaan- neqarsinnaavoq, Finn Karlsen eqqoriaavoq. også vil fremme en øget libe- ralisering af lufttrafikken i Grønland. - Trafikudvalget er til gen- gæld skepsis overfor Grøn- landsflys ønske om fortrins- vis at anvende een og samme flytype på samtlige stræknin- ger. - Vi mener i stedet, at der skal investeres i mindre og hurtigere flytyper, som ikke kræver 1200 meter baner og som vil kunne flyve på de enkelte byer med hyppigere afgange. - Mindre og hurtigere fly vil også åbne muligheden for regelmæssig beflyvning af Island og Canada fra Nuuk, Narsarsuaq, Kulusuk og fra en kommende regional lan- dingsbane i Diskobugten, for- udser Finn Karlsen. Isumasioqati- giiliussaaq KANGERLUSSUAQ(KK) - Angallannermut naalak- kersuisoq Peter Grønvold Samuelsen, Siumut, angal- lanneq pillugu isumasioqati- giiliulersaarpoq, naalakker- suisunut siunnersuisartussat. Suliassaaleqissanngillat. Sap. ak. naaneranni a- ngallanneq pillugu Kanger- lussuarmi isumasioqatigiin- nermi Peter Grønvold Sa- muelsen-ip iluarsiniagassat amerlasuut saqqummiuppai, soorlu illoqarfikkaani nu- nallu immikkoortuini, nuna tamakkerlugu nunanullu al- lanut angallannerit, isumasi- oqatigiit arlallit saqqummi- ussaat tunngavigalugit. Peter Grønvold Samuel- sen ilungersunartunik arla- linnit saqqummiussiffigi-ne- qarpoq, isumasioqatigiinner- ullu naanerani AG-mut oqar- poq isumasioqatigiinnermi isummiunneqartut aatsaat Inatsisartut ukiaru ataatsi- miinneranni aalajangersima- sunik inatsisiliunnissaat aal- lamisarneqarsinnaasut. Naak Nunatsinni angal- lannerup aaqqissuunnera Inatsisartuni oqallisaasara- luaqisoq aaqqissutaasinnaa- sut ugguunannguaq takkun- navianngillat - aaqqissutis- sanik peqartoqarpat. Angallanneq pillugu Ka- ngerlussuarmi isumasioqati- giinnermi iluarsisassatut saqqummiunneqartut AG-p normuni tulliuttuni sammis- savai. Saqqummiussisut 50- it sinneqartut takutippaat angallannenni atugassaritit- aasut soqutigineqarluartut, tamannalumi tupinnanngi- laq Nunatsinni taama isorar- tutigisumi innuttallu taama siammasitsigisumiittut eq- qarsaatigissagaanni. Nedsætter trafikråd KANGERLUSSUAQ(KK) - Landsstyremedlemmet for tra- fik Peter Grønvold Samuelsen, Siumut, planlægger at nedsæt- te et trafikråd, der skal have en rådgivende funktion overfor landsstyret. Og det bliver nok at tage fat på Ved afslutningen af det bredt anlagte trafikseminar i Kanger- lussuaq i weekenden opremse- de Peter Grønvold Samuelsen de mange problemstillinger, såvel lokale som regionale, såvel landsdækkende som internationale, som seminarets mange deltagere ridsede op i løbet af weekenden. Peter Grønvold Samuelsen fik serveret den ene varme kar- toffel efter den anden, og han sagde ved seminariets afslut- ning til AG, at resultaterne af seminariet først vil begynde at udmønte sig i konkret lovgiv- ning sig Grønlands Landstings efterårssamling. Selv om trafikstrukturen i Grønland ofte har været på Landstingets dagsorden, er der stadig langt til den endelige løsning - hvis den da overho- vedet findes. AG vil i de kommende numre beskæftige sig med en række af de spændende pro- blemstillinger, som blev præs- enteret på trafikseminariet i Kangerlussuaq. Over 50 enga- gerede indlæg fra salen vidne- de om en levende interesse for trafikkens vilkår, men det var vel heller ikke overraskende i et så langstrakt og spredt bebo- et land som Grønland. Drøje hug til Grønlandsfly Trafikudvalget mener ikke, at alle syv nye landingsbaner skal forlænges til 1200 meter KANGERLUSSUAQ(KK) -

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.