Sveitarstjórnarmál - 11.06.1995, Page 106
SVEITARSTJÓRNARMÁL
•
m LANDSÞING
SAMBANDS ÍSLENZKRA
SVEITARFÉLACA 1967
tiefur kjörið
JÓNAS CUÐMUNDSSON
fyrsta
HEIÐURSFÉLAGA
Sambands íslenzkra sveltarfelaga
fyrirfrábær brautryðjendastðrf
a6 málum íslenzkra sveitarfélaga
Reykjavík, i.September IP67
í stjórn
Sambands fslenzkra
sveftarfélaga
Heiöursskjal sem
Jónasi Guðmundssyni
var afhent á áttunda
landsþingi Sambands
íslenskra sveitarfélaga
1967 er hann lét af
störfum sem formaöur
sambandsins.
Norðurlandi 1945 og á Vestfjörðum 1949.
Að þessum samtökum stóðu fulltrúar
bæja, sýslna og jafnvel presta. Þau héldu
fundi og gerðu ályktanir um hin ýmsu mál
landshlutanna, um endurskoðun stjórnar-
skrárinnar og fleiri mál í þá átt að lands-
hlutarnir fengju tiltekna heimastjórn í
hagsmunamálum sínum að fyrirmynd
fylkja í Noregi og amta í Danmörku en á
sjötta áratugnum fjaraði þessi hreyfing út.
Eftir tilkomu nýrrar kjördæmaskipanar
árið 1959 komst hreyfing á samstarf sveit-
arfélaga innan hinna nýju kjördæma. Ár-
ið 1964 voru stofnuð Samtök sveitarfélaga
í Reykjaneskjördæmi (SASÍR) og tveim-
ur árum síðar Samband sveitarfélaga í
Austurlandskjördæmi sem leysti af hólmi
Fjórðungsþing Austfirðinga í hinu fyrra
formi. Eftir að fulltrúaráðsfundur Sam-
bands íslenskra sveitarfélaga hafði árið
1968 hvatt til stofnunar slíkra samtaka
komst skriður á stofnun þeirra að meira
eða minna leyti fyrir forgöngu sambandsins. Slík samtök voru stofn-
uð á Suðurlandi (SASS) og á Vesturlandi á árinu 1969 og á sama ári
var samþykkt að Fjórðungsþing Norðlendinga yrði Fjórðungssam-
band Norðlendinga og yrði samband sveitar- og sýslufélaga.
Á árinu 1970 var Fjórðungssambandi Vestfirðinga breytt í sam-
band sveitarfélaga í Vestfjarðakjördæmi, þótt nafnið héldist óbreytt.
Árið 1978 voru stofnuð Samtök sveitarfélaga á Suðurnesjum (SSS)
er sveitarfélögin í Reykjaneskjördæmi sunnan Hafnarfjarðar sögðu
sig úr SASÍR. Frá 1983 var SASÍR lagt niður og stofnuð Samtök
sveitarfélaga á höfuðborgarsvæðinu (SSH) með aðild Reykjavíkur-
borgar. Á árinu 1992 var loks samþykkt að leggja Fjórðungssamband
Norðlendinga niður og að stofna í stað þess tvenn samtök, Samband
sveitarfélaga á Norðurlandi vestra (SSNV) og Samband sveitarfé-
laga í Eyjafirði og í Þingeyjarsýslum, EYÞING.
Landshlutasamtök sveitarfélaga fara því saman við umdæmi kjör-
dæma að öðru leyti en því að Reykjavíkurborg sem er sérstakt
kjördæmi á aðild að SSH. Landshlutasamtökin eru því átta að tölu,
jafnmörg kjördæmunum.
Landshlutasamtökin eru, eins og Samband íslenskra sveitarfé-
laga, frjáls samtök sveitarfélaganna. Þannig á Vestmannaeyjabær
ekki aðild að Samtökum sunnlenskra sveitarfélaga. Landshlutasam-
104