Málfríður - 15.11.1990, Qupperneq 13

elementen, ár ytterst viktig i kom-
munikationen. De sagda orden páver-
kar oss med sina olika affektiva
laddningar och nyanser, med röstens
tonfall, tonvikt och tonhöjd.
Intonationen ökar det undervisade
materialets informativa várde och
förstárker kommunikationens affek-
tiva processer. Som exempel kan
námnas viskningens suggestiva och
effektiva verkan, som láraren utmárkt
kan utnyttja nár han t.ex. ráttar till
elevernas fel och áven till diciplinára
ándamál.
Intonation kan anvándas ocksá vid
presentation av en ny text, sásom man
gör i suggestopedin. Den första lásn-
ingen sker antingen med eller utan
musik, men olika tonfall, rytmer och
tempon anvánds med mycket noga
eftertanke.
Rytmen för sin del finns i allt
levande, i naturen och i mánniskans
livsfunktioner, t.ex. i hjártklappning
och blodcirkulation. Detta faktum ut-
nyttjas ocksá i inlárningen. Rytmen
ár med i form av omváxling mellan
olika arbetsformer, i sánger, lekar,
dikter, rim och ramsor. Vid avslappn-
ingen borde musiken ha en sádan
rytm, som överensstámmer med
mánniskans livsfunktioner. Largo
och adagio- tempon rekommenderas,
för de har den önskade rytmen.
Drama
I modern sprákundervisning an-
vánds drama i stor utstráckning. Man
spelar teater genom att dramatisera
texter ur lároboken eller annat fárdigt
material. Men eleverna dramatiserar
gárna sina egna sketcher och andra
dialoger, som de kan ocksá skriva
eller bara improvisera utan text.
Rollspel erbjuder otaliga tillfállen
till anvándningen av drama i klass-
rummet. Som exempel pá kreativt roll-
spel kan námnas en aktivitet, dár
eleverna fár en fantasifull hatt pá
huvudet och gör sedan bekantskap
med varandra genom att hitta pá sin
identitet enligt hatten. Det blir vanlig-
en mycket intressanta typer av olika
nationaliteter, yrken och branscher,
som efter aktiviteten presenteras för
hela gruppen sá att var och en fár
presentera en person.
Sáng
Sánger pá málspráket borde anván-
das sárskilt mycket i sprákundervisn-
ingen. De har flera viktiga uppgifter;
de lár eleverna kánna sprákomrádets
kultur och de ár ett utomordentligt
sátt att lára sig och minnas nya ord.
Att sjunga ár avslappnande och roligt
och det förstárker gruppens sam-
hörighetskánsla. Oftast ár det iátt att
fá eleverna att sjunga, med undantag
av pojkar pá högstadiet, men áven
dár finns alltid elever, som njuter av
sjungandet.
Musik
Musik har en avgörande roll
speciellt i suggestopedisk sprákunder-
visning. Hela metoden kan beskrivas
med musikaliska termer, láraren ár
dirigent, eleverna orkestermedlemmar
och de olika medel som anvánds ár
instrument. Deras samspel kallas
orkestrering.
Vid presentation av en ny text an-
vánds tvá olika konserter. Musiken
under den första presentationen ár
frán den klassiska eller den pre-roman-
tiska tiden. Lásningen ár dramatisk
och följer noggrannt musikens tempo
och volym. Under andra lásningen
anvánds barockmusik nármast som
bakgrundsmusik. Nágra skollárare,
som kánner till metoden, har ocksá
anvánt konsertlásning med positiva
och uppmuntrande resultat.
Musiken har en lugnande och áven
terapeutisk verkan. Musikterapin an-
vánder musik som botemedel. Det ár
bra, om láraren kánner till musiktera-
pins principer och kan utnyttja dem i
sin undervisning, men en spráklárare
behöver inte vara professionell pá det
hár omrádet.
Fantasiresor ár en typ av musikter-
api, som kan vál anvándas i sprákin-
lárningen. Det finns tre slags fantasi-
resor: guidade resor, dár láraren ger
instruktioner hela tiden, semi-guid-
ade resor, dár láraren ger platsen och
situationen, men lámnar eleverna
sedan i lugn och ro och ger dem en
möjlighet att sjálva uppleva situation-
en som de vill. Den tredje typen ár
oguidade resor, dár eleverna kan gá
vart som helst i sin fantasi medan de
lyssnar pá musik eller olika ljudeffek-
ter. Eleverna kan efterát berátta om
sina fantasibilder och upplevelser pá
málspráket. Ett annat sátt ár att láta
eleverna rita det som musiken fram-
kallar i deras fantasi och sedan berátta
om bilderna för varandra i smá grup-
per eller var och en i sin tur för hela
gruppen.
Bildkonst
Elevernas teckningar och málningar
kan anvándas pá ett mycket effektivt
sátt till undervisningsándamál. Detta
máste ocksá eleverna fá veta, för det
finns alltid nágra elever som ságer, att
de varken kan eller vill rita. Men lár-
aren ska förklara, att man ritar för att
uttrycka intressanta tankar och ideer
med hjálp av bilder och att fárger och
former har en viktig betydelse och
verkan och att allt vad man ritar ska
utnyttjas efterát i form av diskussion
eller annan slags behandling. Det ár
inte viktigt hur man ritar, huvud-
saken ár att man deltar aktivt och för-
domsfritt.
Elevernas teckningar anvánds allt-
sá nármast som s.k. nyttoteckningar,
som har sin betydelsefulla roll vid
undervisningen av olika motivkret-
sar, t.ex. mat, kláder, boende osv. De
ritar hotellbroschyrer nár man talar
om resandet, brevvánner nár man tal-
ar om utseendet, planritningar av hus
i samband med boendet osv. De ritar
menyer, stadsplan och slákttrád och
presenterar dem för varandra. De ritar
tillsammans i smá grupper en piknik-
korg, dit alla sátter nágonting, mat,
bestick, dukar, en korkskruv osv.
Sedan tar de en titt i varandras korgar,
frágar, diskuterar och páminner var-
andra om saker som de har glömt.
Eleverna tar ocksá del i en távling i
modern amatörkonst och ritar parvis
ett konstverk. Konstverkets namn
och budskap blir tills vidare en hem-
lighet. Dárefter ordnas en konstut-
stállning i klassrummet och alla
13