Atuagagdliutit - 02.07.1959, Blaðsíða 8

asimioKarfingmiut atuartue
kingulerukiartufnåsanerpat?
asimioxarfinguit atuarfiup tungåfigul isumagineKarneraf Amerikame Ker
nertut pineKarnerénut éssersutingitsugagssåungilaKt
Den 1. januar 1961 fylder „Atuagagdliutit" 100 år. Det bliver en
sjælden mærkedag i Grønlands historie. „Atuagagdliutit“ har haft
en stor betydning for det grønlandske samfunds udvikling, og vi
kan ikke lade være med at være stolte af, at vi ejer et af verdens
ældste blade. Vi mindes med taknemlighed de mennesker, der har
haft deres virksomhed i bladet lige fra dets start, ikke mindst Lars
Møller, der har været medarbejder og redaktør i løbet af mange,
mange år. Derfor vil det være naturligt, som udtryk for vor tak-
nemlighed, at vi rejser et mindesmærke for Lars Møller i anledning
af jubilæet. „Atuagagdliutit“ hører hele Grønland til; derfor bør
hele Grønland være med til at skaffe midler til ideens virkelig-
gørelse.
Denne opfordring er foreløbig kun en henvendelse til bladets
læsere. Er der tilslutning, vil ideen blive søgt realiseret så hurtigt
som muligt.
Godthåb, den 17. juni 1959.
Rasmus Berthelsen
kommunalbestyrelsesformand
Jørgen Fleischer
medarbejder ved „Atuagagdliutit“
Nikolaj Rosing
folketingsmand
Frederik Nielsen
radiofonichef
kajumigsårut
1961-me jånuårip autdlarKautåne „Atuagagdliutit" untritilingnik
ukioKalersugssåuput. tamåna pingårtorujugssuvoK ukiut 100 inger-
dlaneråne Atuagagdliutit nalinginarpagssuarnik ilisimassagssanik
silagtorsautigssanigdlo alikutagssanigdlo pigssaKartitarsimangma-
tigut, dmalume tugdlusimårutigingitsorsinåunginavtigo atuagag-
ssiauteKaravta silarssuarme taimåitussutsimikut pisoKaunerit ilå-
nik. taima erKainiaiumanivtine puiusångilavut inuit „Atuagagdliu-
tit“ autdlartinerånit aulajaitsumik sulenatausimassut, pingårtumik
Amaluk — Lars Møller — ukiorparujugssuarne årKigssuissusima-
ssok taimåitumik „Atuagagdliutit"nut pingårtitsinivtinut nuåna-
ringningnivtinutdlo uvdlorme taissavtine Amaluk emåissutigssa-
lertariaKaraluarparput. „Atuagagdliutit“dlo nunaKarfingmit aula-
jangersimassuinarm.it pigineicaratik Kalåtdlit-nunåne tamarme pi-
gissaungmata emåissutigssiagssamik pilersitsinigssamut katerssui-
nigssaK Kalåtdlit-nunåmiut tamarmik. ilaomuvfigissariaKarpåt.
avdlat KanoK isumaicarnerat tusarniardlugo atåne atsiortugut ka-
jumigsårut tamåna autdlartiparput. isumaKatigineKaruvta piviu-
ssungornigsså erninaK sulissutigineKalerumårpoK.
Nungme, junip 17-iéne 1959.
Rasmus Berthelsen
kommunalbestyrelsesformand
Jørgen Fleischer
medarbejder ved „Atuagagdliutit"
Nikolaj Rosing
folketingsmand
Frederik Nielsen
radiofonichef
ånerissara tåssa asimioKarfingmiut
inusugtunguit atuarfingnut angneru-
ssunut iliniartungortiniarnerisa ajor-
narsisitaunerat-nga j angnerat. uvdlut
sujuarsaivfit nalåne kinguarsaineK!
tamåna ernarsautigilerdlugo ila a-
jordlunilo ånernåssusia! tassa asimio-
Karfingmiut inusugtunguit iliniartug-
ssatut tiguneKarsinaujungnaernerat.
uvfalo nalunago inatsisit atautsit inat-
sisigalugit, nålagauvfiup atautsip er-
falassuata atåne. avdlatut åssersuneK
ajorpara sordlume Amerikame KaKor-
tut Kernertutdlo ingmikortineKarnerat.
iliniartungortitsissarneK 1950 sujor-
Kutdlugo ajorissagssåungilaK, kisiåne
1950-ip kingornagut tamåna ajortorta-
KalerpoK. ajortortåle inatsisinigpat
pérdle! inugdlo kinalunit inatsimik
tamatuminga igdlersuiniardlunilo ata-
titsiniåinåsagaluarune, iasilat!
arajutsisimångeKåra tamåna atuar-
fit tungaisigut årKigssussinerup nutåp
nagsatarigå. tåssalo atuarfit tungaisi-
gut årKigssussineK nutåK imailerpoK:
igdloKarfingmiut kiserdluinangajang-
mik — ilame kisimik iliniartugssatut
tiguneKartalerdlutik. tamatumunga
pissutauvoK méncat atuarfiane angu-
ssaisa KanoK issusiat. tåssame måsså-
kut inusugtunguaK iliniartungortug-
ssaK ima piumavfigineKarmat: Kavdlu-
nåtut pisinauvdluartussariaKardlune
atuagariligagssane påsisinåusagunigit.
asimioKarfingmiordle Kanordlunit
silagssorigtigigaluarune iliniartugssa-
tut tiguneKarsinåungilaK Kavdlunåtut
piginåussuseKånginame. tåssalo imai-
lerpoK: asimioKarfingmio silagssorig-
sungugaluartoK, imaKalo iliniarnine
ingerdlatimersuleruniuk åsit KaKissisi-
naugaluartoK, tiguneKarsinåungilaK
tåssa Kavdlunåt OKausisa atuarfingmut
angnerussumut pinigssaraluanut må-
tupåt.
atausituarssuaK åssersutigilara, ilag-
ssaralue susa pinagit.
nalungilara igdloKarfit ilåne méra-
KartoK kalåtdlimik arnalik, Kavdlunå-
mik angutilik. tåussuma OKautsit ar-
dlarit åssigingmik pisinauvfigai. aper-
ssortipoK — iliniartugssatut misiling-
neKarpoK — ila, piukunaKi igdluatu-
ngåne asimioKarfingmioK aperssorti-
poK, misiligtipordlo 15—20 minutit
angnerussumik misilinermut atorpait.
nangåssorssuarmik tigupalåKåt. ilinia-
Katigilerput. igdloKarfingmiup Kavdlu-
nåtut pikorerulugtup efterskole Kå-
ngingilålunit, dumperpoK, sumik pi-
nerpoK, imaKa danskimik? asimioKar-
fingmiordle ■ angussivdluatåkasigpoK!
tåuna OKalugtuarissara åssersutåinåu-
ngilaK, ilumortuvordle. åmale igdlo-
KarfingmiuarKat erKåmiuisalo pissusi-
viånut ugpernarsautigssaunane, kisiå-
ne åma påsxssutigssauvdlune.
nalungilara iliniartungortartut su-
jugdlit iliniartungortineKartartut pala-
sip ajOKivdlunit piukussinerat nåper-
tordlugo, Kavdlunåtut pisinåussusiat
aperKutiginago — pingårtumik asimio-
Karfingmiunut.
ilivse asimioKarfingne inungorsima-
ssut, asimioKarfitdlo atuarfine Kianar-
tune atuarérsimavdluse naggatåtigut
seminariame KaKissivdluarérsimav-
dluse måna nunavtine atorfeKartuse
tamåna pivdlugo KanoK OKåsavise?
imalunit aperilavse: tamåna iluarpa?
nuénerpa? nåpertuivdluarneruva? å-
ssigigsitsineruva? pissusigssamisorpa?
(nunavta mérartaisa agfåinait iliniar-
titaunermut pitsaunerussumut aper-
ssorterérneruvdlo kingornagut atuar-
Kingnigssanut kisisa isumavdlutigisi-
nåungivigpavut).
nalungilara mérKat igdloKarfit ava-
tånitut imailiorsinaussut, tåssa igdlo-
Karfingnut atuariartorsinautitauvdlu-
tik. igdlunile inisimassuginarnigssåt
perKingnigssavdlo tungå erKaigéine
igdlersoriarfigssaKångilaK.
åma Sisimiune nåparsimavikoK atu-
gaulerpoK asimioKarfingne mérKat ili-
niarKingnigssånut piukussat atuarfig-
ssåt. téunatuaungmatdle tugpatdler-
sautigssatut — umalunit agdlagkama
igdluatungigssåtut tigussariaKångilaK.
sordlo åssigå nunamut panertumut
imerusugtorpagssuarnut Sisimiunut
sialuk atauseK tugtoK, avdlamutdle
nåmik!
asimioKarfitdlo una nipigilortarpåt:
ajOKinik pitsaunerussunik, imåipoK:
iliniardluarsimanerussunik piumav-
dlutik. månale iliniartorpagssuit akor-
nåne seminariame inertartuminingu-
lersut ikilingårmata, asimioKarfingnut
pisitaunigssåt erKaissariaKéngilardlu-
nit. åmame inerunik igdloKarfit ava-
tånut pinigssartik tåssaKauna erKai-
massarpåtdlunit, tamåname åma a-
ngussaisa aulajangertarmåssuk.
uvangåtaoK seminariame inertar-
tugssat inåkusungeKåka niuvertoruse-
Karfingnut åssigisséinutdlo perKuv-
dlugit. sok? tåssa inigssat ajoKit ig-
dlue sulivfigssat pitsait, pisatarigsålår-
tut amigautauvdluinarmata.
asimioKarfime niuvertoruseKarfig-
pagssuitdlo amerdlanerssait, ilame ta-
måkiussavigdlutik atuarfeKarput ilait
OKalugfiutigissunik, nutåungingåra-
mik, atortulungåramik Kianangåra-
migdlo sulissumingnut timikut aner-
såkutdlo tOKUj artuårfiuinartartunik.
kialo uvdlune måkunane nutarti-
gauvfiussune atortorigsårneruvdlo na-
låne atortoKardlune atuarérsimassup
sulivfigssat taimåitut kajumigisavai?
pingårneruvordle igdloKarfit avatåi-
ne mérarpagssuit atuarKigkusugka-
luartut årKigssussinerup nutåp atuar-
Kigsinaunigssåt ajornarsititutut ing-
mago. Kanga seminaria iliniartitsissu-
kitdlioKalune inusugtunguit Kavdlu-
nåtut naluvigdlutik isertartut pisinå-
ngortitdlugit Kiviue katagteriardlugit
merKortårtitarmigai. — måna iliniar-
titsissut amerdlitdlantårdlutik tamåna
merserilerneramiko? „kingugdliarssuit
ila, ilivse".
1953—-54 mérKat atuartut igdloKar-
fingnitut amerdlåssuseKarput 2138,
avatånitdlutigdlo mérKat atuartut
2399. imåipoK: nunavtine mérKat a-
tuartut amerdlanerssait sule igdloKar-
fit avatåne atuartuput, aperssorterér-
nermigdlo kingornatigut iliniarKigsi-
naunigssåt neriugissariaerutitaugalug-
tuinardlune.
taimåitordle mérKat atuarnerisa tu-
ngaisigut, uvdlutdlo atuarfiussut Kav-
siussusigssaisigut piumavfigineKarne-
rat atausiuvdlune.
asimioKarfingne mérKat tåssauga-
jungneruput atorfeKarnatjgtaoK, ing-
mikutdle inutigssarsiumik aulajanger-
simassumik isumavdlutigssaKaratik
atuarfingmik Kimatsissartut, tåssa
nangminerssordlutik inutigssarsior-
tugssångordlutik. igdloKarfitdle avatå-
ne mérKanut angnerussunut agsoru-
jugssuaK pingårtuvoK pigssarsiordlune
piniarnigssaK. avdlatut oKautigalugo:
aulisardlune inutigssarsiornigssaK.
mérKanutdlo uvdlut aulisardluarfigi-
savdlugit nalenrunerpaussut atuarfio-
russårtarput. tamåna mérKanut tåuku-
nunga nalerKutingeKaoK, atuångivfe-
Kartitaussarneratdlo sivikipatdlår-
dlune.
mérKat mingnerussut uvdlune tåu-
kunane atuariånguardlit, angnerussut-
dle inunertik nåvdlugo ingmingnut
napatitsivdlune inutigssarsiutiginia-
gagssartik sangminiardlissuk pikorig-
sarfigalugulo.
tauva atuarfit tungaisigut årKigssu-
ssineK nutåK, sarKåtungå nuånersoK
ingerdlåinardle. alénguatale tungå
issigingitsussåginarneKésagpat ugtutip
igdluatungåta kikut OKimailutarisavai!
tamåna aningorniardlugo KanoK su-
liniartoKarpa, nålagauvfiup atautsip
inatsisaisalo atautsit atåne?
K. Møller, Avigait.
(ssigtumnermik agdlagartaK
umiarssuautileKatigit Lauritzenikut
mdnåkut sikusiutinik umiarssuauter-
pagssuaKaleramik ilemutoKaK uterfi-
gisimavåt, tassa avane Kavanilo ka-
perdlagtartut avKusårneKarångata,,
pernåumik tamaunamutut, nagdliu-
torsiualaornikut agdlagartamik ugper-
narsåumik tunissardlugit.
taimatut agdlagartagssamik umiar-
ssuautileKatigit sa natisimavåt titar-
taissoK H. Schøsler-Pedersen. tåuna
imap kungiata Neptunip naKitsisså-
nik åssiliartaKarpoK ima agdlagarta-
lingmik „Imperium Neptune Regis".
Kalåtdlit-nunåta åssinganik titarta-
gartaKarpoK kussanavigsumik ilangii-
neKarsimavdlutigdlo umingmait, nå-
nut puissitdlo sermerssuarme utussu-
ssåginavigsut!
åmåtaoK sikuiuitsoK kujatdleK ild-
nguneKarsimavoK, tåssanilo takune-
Karsinauvdlutik puissit isarukitsor-
ssuitdlo tamavssuma sermerssuatigut
ingerdlaortut imånilo kigutiligssuit i-
kasarujortut.
nunat issigtut tåuko mardluk akor-
nåne titartameKarsimavoK umiar-
ssuautileKatigit umiarssuautaisa ilåt.
Kungusuta-
riånguaK
Danmarkime tamarme erKumitsuliat erKåissutigssiatdlo sujumugagssåuput fmiortut
Jacobsenfkut Carlsbergfondivdlo nunamut tunfssutigissarsimassait. katerssugausivingne
Korsoringnerssalianilo, igdlcmångfnerssane silåinarmilo tuniniaissarfingne sujumorsfnauva-
tit. takornariat nuånarivdluagåt, Langeliniep sinåne »Den lille Havfrue« (KungusutariånguaK)
tamåkorpagssuit ilåt åssersutitut taigtnarsi-
nauvarput - Carlsbergimik tungavilissut ilåta, 11 ^
Carl Jacobsenip 1913-ime tunfssutå. | ml cllOYl
8