Atuagagdliutit - 02.07.1959, Blaðsíða 24

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
piniartut...«
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
måssame Thomip KeKertå anguniå-
saguvtigo pivfigssaK akisoKissoK asiu-
tinarsinéungilarput, uvangalo piler-
ssålersimavunga K’ulutånguaK nåpi-
niardlugo kangerdluliarKårniardlunga.
tåssane Kap Yorkime piniardluartor-
ssuvok taimåitumigdlo tamanut OKau-
sigssaKartuvdlune. nalungilara kikiau-
teKartoK kångusangnik umiatsiavtinut
atorfigssaKarteKissavtinik. sule umiat-
siarput imagtakujugpoK igpagssaung-
matdlo iluarsapajugparput. åntigku-
sugtorujugssuvara.
☆
aKaguane uvdlåkut arfangniat aut-
dlarnialeramik pilerivatdlångikalua-
Kaut, atautsimutdle katerssutendgti-
påka. arnat tikerårfitik inuvdluantuv-
dluarpait, kisamilo autdlarpugut. i-
ngerdlangåtsiaritdlardluta påsileriaKå-
ra sunauvfauna UsukutåK ilaussora-
lugo. autdlaleravta uisarusernermit
ikisimangmatdlunit sianigingilara. or-
Kuniardlugo utimut sågkaluarpunga,
nukagpiånguåkulugdle ilungersuvig-
dlune ilaujumavdlune nåkisårpatdlå-
Kingmat ingerdlarKinarpunga. åmame
påsivara akutanik arfinilingnik ilao-
KateKarnera KanoK tåussumunga tug-
dlusimanartiginigsså. timimigut inar-
dliuteKarnerata nåkinartungortisima-
vå, inusugtoKatine pissaKarsimavdlu-
tik usorssisimaKalutigdlo tikilersut
taimågdlåt niuvfiordlugit peicatauvfi-
gisinaulersimavdlugit. KavsériaKalune
inusugtoKatine angalaKatigssarsiarine-
Kartut takussåinarsimavai, nangmi-
nerdlo torKarneKamitsiåsanane. issi-
giuarpai nunarnatine puissit aminit sa-
nånik atissartårtortuartut, nangminer-
dle atissat atornikut ilåtigutdlo alig-
tornikoréKissut kisisa isumavdlutig-
ssaralugit. måna angalaKataunerata
akimagtitisavå.
nalunaeKutap akunere ardlagdlit
ingerdlarérdlutalo silagssama aitsåt ti-
kipånga. sujugdlermingme isumalior-
simagaluarpunga kangerdlungmut. pi-
guvta piniariat nåpikuvtigik UsukutåK
niuniardlugo tåukununga ilauvdlune
uterumårmat, månale aitsåt entailer-
para usime ornitavut tåukua Kajåinag-
dlit. angatdlåme taima mikitigissume
ilaussoKarsinaussångilaK, ardlåinåt-
dlunime ilaussoKarum; sinaunane, Ha-
norme isivdlunga OKarsinaunanilo tu-
silartunguåkuluk tåuna Kap Yorkimut
utertisinauniåsavara?
kukunera ilavnut påsitikusungeKi-
gavko soruname OKautigingilara. Usu-
kutåp siikutdlunit iluaKUsersinåungit-
dluinarpåtigut, asule tamavta pissari-
ssersuinåsavåtigut. månale ingerdlao-
icatigileramisigut nuånårnera iluaru-
sungneralo malugingitsugagssåungi-
laK. Kungujulaordlunilo igdlarasår-
tuarpoK, avarKutavutdlo tamaisa u-
ssersuatårtorujugssuvdlune tikuartor-
tarpai. agsorssuaK silagigsiorpugut,
asulume KatsungaKalune sikoKarpia-
ranilo. kangerdluk ornigparput nalu-
naeKutap akunere arfinilinait migssi-
liordlugit. siko KivdlarinaK tarrarssu-
ssuartut issikoKarpoK Kap Yorkimiut-
dlo piniartut sikume siåmardlutik
inigssititersimåput. aggersugut tako-
riaramisigut erninaK sågpåtigut, pui-
ssivme agdluta saniane Kamarussår-
neK Kasunatdlarångat taima tikerårto-
KalerneK nuånåj atdlangnarissarpåt.
sikup Kånut ivssunerussumut umiat-
siarput amorangnialeravtigo ikiorpåti-
gut. umiatsiavta aserornera iluarsåu-
nialeråt uvagut puissit neKait Kalar-
dlårssuit såssutinarpavut. tåssane ne-
rivdluta pikutsagsimåvigdluta uvanga
oKalugtuaråra Saundersip KeKertånit
Thomip KeKertånut ingerdlanerput,
OKalugtuaråralo arfangniat umiarssuå-
nik sujumuiniardluta taima angalane-
rardluta.
ilimagissara erKupoK: ardlåinåtalu-
nit UsukutåK Kap Yorkimut uteKati-
giumångilå. ilumutdlimigoK angneru-
ssumik angatdlateKartugunik taimai-
liorsinauvdluaraluarput, kisiéne Kåi-
natik usissorujugssungmata ilausso-
Karsinåungivingmatalo taimailiorsi-
nåungitdlångOK. Kap Yorkimut uter-
dlunga uvdloK atauseK asiutikusungit-
dluinaravko aulajangerpunga Thomip
KeKertånukarnivtine ilaussorinaru-
mavdlugo. autdlarnialersugut tikeråg-
kavta puissinik ilivitsunik pingasunik
taKuagssipåtigut, inuvdluarKuvavut-
dlo — kisamilo téssa K’imugseriar-
ssuaK inårninaleKårput.
kangerdlungmit silåmut autdlaravta
sila sule taima pitsautigaoK. anorsså-
nguariarmat tingerdlauserpugut tai-
malo inuvdluatålivitdlardluta. Bush-
nanip KeKertå sujunerfigårput tåssane
unuiniaravta. nalunaeKutap akunera
migssiliordlugo sineriak Kimagterér-
dlugulo sikut Kimåpavut imarigssuar-
dlo ingerdlavigilerdlugo, tåssalo suju-
nerfigput tamarme imåinavigssugiv-
dlune. anorå taimaiginåsagpat siku-
nigdlo ajornartorsiungikuvta Thomip
KeKertå nalunaeKutap akunere 24-t,
Kångiugpata angusinåusånguatsiar-
parput, taimaileriarmat Bushnanip
KeKertå avarKUtmarniagssamålerpara.
anorå taimaiginåsagpat angatdlatåka
sinigtinåsavåka, kisiåne iluagtitsisa-
ngavdlunga neriugdluarnera soruna-
me OKautiginiångikatdlarpara. taima-
me iluagtitårinerput KanoK sivisuti-
giumårnersoK aperKutauvoK-åsit.
nalaussårratdlutik uernagsalårrati-
lerugtortut una soriatdlartOK-una
UsukutåK tamaviat aulagsagpoK, tai-
mailissoK tamavta magssititerupugut.
åsit miaggujussardlunilo tamaviångu-
at ussersuatårpoK, nalunångitsumik e-
KiatdlautigeKissaminik takussaKarsi-
mavdlune. isumaKaleraluarpunga u-
miarssuarsisoralugo, kisiåne miaggu-
jussarnera ussersuatårneralo påsissu-
tigåka: nanorseKissoK-una.
„KanoK isivdlutit påsiviuk?" Pablop
aperånga, „miaggujussarnera usser-
sorneralo påsingivigpåka."
taima aperingmanga navsuiåupara
nalungikiga nukagpiånguåkuluk OKa-
lugsinéungingmat, påsiniaråinile påsi-
ssariaKarmat. Usukatåvme nalungilå
nånup amia thulemiut Kardliliaralugo
atortarmåssuk, tauva miaggujussauti-
galune Kardline tikuartormagit påsi-
lertorneK ajornångilaK suna pigå. ti-
kuartugåta tungå tamavta Kiviarpar-
put.
MerKusåK ajuatdlånguatsiarpoK. ig-
dluinarmik isseKaraluardlune ilaminit
sujugdliuvdlune takungnigkajugtuvoir.
måna UsukutåK takungnei’Kåratdlar-
titdlugo nuånårungnaivigpoK.
,,uva’ angatdlatåka kisisa isumagi-
nermit avKutigssarput kisiat alaper-
nåikavko," utorKatserpalugtumik ni-
peKardlune OKamivoK.
UsukutåK ajornaitaoK tugdlusimå-
ngårame Kanordle téssa piniåsava! tå-
ssane nanoK pissarerérsorå, tagpissut-
silo pivdlugo nersualårneKarnigssane
ilimaginguatsiardlugo. nanoK sule u-
ngasiarparput, issigårput KaKortu-
nguaK KaKortorpånguit avdlat akornå-
nitoK. Kanigtumine ångajåmik sikoKå-
ngingmat imåniginarpoK, sumigdlo na-
vianartugssamik ilimasunginguatsiar-
dlune nerfalavdlune. Kanigdligivtinilo
takoriaramisigut erninaK agssatdlag-
poK nalugdlunilo Kimånialerdlune, ki-
siåne tåssa ånagsinaujungnaerérdlune.
sujunerfigput pigdlukariaravtigo ti-
ngerdlauterput arKarparput ipuserdlu-
talo, taimaileriaravtalo nanoK angu-
jartortorujugssuångorparput. sule isu-
maKartoKartarpoK nanoK aulisagkanik
puissinigdlo inussuteKartussoK tåuku-
nånga natdloringnerussutse pissutiga-
lugo. kisiåne-una natdlordlugtorssuaK,
agdlåme Kåinamik inugagssauneK a-
jorpoK. nanoK anguneKalerdlune påsi-
gångamiuk arKartarpoK — tåssalo na-
noK Usukutåp måna takusså taimator-
dluinaK iliorpoir.
(normume tugdl. nangisaok)
Kodak Retinette I, 24x36 mm
pingasunik linselingmik issilik f : 3,5/45
mm — ungasissutsinut 1 m-imit sumor-
ssubk. åssilivdluartartuliaK 1—1/500 se-
kuntinut kisalo B. ingminérdlune åssi-
lissutitalik, filmilo tugdligssaK piaré-
réraraoK.
RETINETTE I angnertUnik takung-
nlssutauslnaussumik ujardliuteKar-
pok dssiUssat pingasunik tenerKU-
lingnik Kaumassunik kigdlilerne-
Kartardlutik.
Kodak
erssarigsunik
filmisiniarit.
åssiliumaguvit KODAK
Kodak Retinette I, 24x36 mm
med trelinset antirefleksbehandlet
Schneider-Reomar f: 3,5/45 mm. Af-
standsindstilling fra 1 m til uendelig.
Synchroniseret Compur-Rapid-lukker
m. indstillinger fra 1 til 1/500 sek. samt
B. Indbygget selvudløser. Hurtigoptræk.
Retinette I har storbilledsøger med
lysende billedfeltramme.
Få klare, skarpe billeder. — — Køb
KODAK FILM TIL DERES KAMERA.
& tjXP 1H
kl
FERD’NAND
Angrende synder
@)
unataKingal
* 1/ 1 ^ ,
• < ' Copyright P. I. B. Box 6 Copenhogen,
25