Atuagagdliutit - 02.07.1959, Blaðsíða 13

agdlauserput årKigssortariaxarpoK
méraunermit ilikagagssångordlugo
ø liniartitsinerput kingunigssaKå-
ngilaK iliniartitavta iliniartitsi-
"m ssuvdlunit pissussutigingisåinik.
I tamåna (kukunerpagssuavut) ag-
il dlautsip kukussap pissussutigigai.
agsut mianerssutigssauvoK tunga-
veKardluåsåingitsumik agdlauserput
agssortussutigerussåsavdlugo.
agdlautsime udvalge nåmaginarna-
go ilungersordluta sulissutigisaguvti-
go, agdlaKåtåginarnata atautsimissu-
taussariaKarpoK.
inungnit iliniarsimångitsunit agdla-
garsiavta ilait agdlautsivtinit issiga-
lugit erdloKinéinarmik eKungassorta-
Kartarput, nauk OKautsivtine oKalui-
narpalugtumik atusagåine kussana-
vingmik agdlagaugaluartut.
„kalåtdlit torssunerssåine“ inussuv-
dlune, inusugtunigtaoK atuartitsissar-
nerme ersserKigpoK agdlauserput a-
nersåkiit perKingnångitsussoK. atuar-
titsissamivne kukuneKånginerpåK a-
nguniardlugo misilinermik avKutig-
ssiortarsimagaluarpunga. taimåitorme
sussårtumik OKarneK saperpunga, u-
kiorpagssuit atordlugit atuartitsissu-
tigissavne agdlausivtine nukagpiaraK
atausinaK 11-nik ukioKalerdlunilo ku-
kunérupoK. ilå, onausera sukangan!
„kukunérupoK". ajungilaK, isumå på-
sivat.
OKarpunga avKutigssarsiortarsima-
galuartunga. ajomavigpoK. ilisimatu-
ssuseK mérKanut åssigikånersumik
erKuneKarsinåungilaK, nauk mérKat
ajoKimingnik ugperingnikaluarånga-
migdlunit. agdlauserpume tåssauvoK
ilisimatusaut. taimåitumik inuiait ka-
låtdlit ilikameK saperpåt. imåipoK:
artorparput. nipe tåuna tusamingit-
sok soruname kukuneKangitsunut tu-
ngéngilaK.
ukiorpagssuame ajoKit atuameK i-
lagitdlo atautsikut ingerdlatarait, ner-
sortariaKangartumigdlo suliaK nåma-
ginartungorterérmåssuk ilagit atuar-
asassara Helga Brun de Neergård.
Atuagagdliutine majip 21-ane — nr.
10-me — naKitune agdlautigissat a-
tuai-para, ilåtigut Kuiaginangajagdlu-
go.
Kangale tusartarsimavara, ivdlitdlume
agdlagarissartagkåkut påserérsimav-
dlugo, ingassangajangmik' kalåtdlinut
pitsavingitsumik issigingnigtamerit
KangånitdliugunartoK pigissarisimagit.
uivssumingilangalume agdlagkat a-
tuardlugo påsigavko kinaussutit.
navssåminavigsimånguatsiarputit å-
ssiglngissumik (ivdlit isumat malig-
dlugo) agdlautigissagssangnik, kisalo
tusartuarsimassutoKåunguatsiarpat
kavdlunåt kalåtdlitdlo assigingitsumik
pineKartamerat. ilumorpoK taméssa-
®e OKalugtuagssanik tamatumunga
tungassunik ulivkårpugut.
Atuagaaliutine agdlautigissat — så-
fitdlo avigsårtariaKalersimåput. tai-
måitumik ajOKit nangminerssortunerat
sulivfingne tåukunane mardlungne i-
nuiait kalåtdlit atarKingårpåt. ajor-
nartomerssuit ajoKinit ajugauvfigine-
Kartarsimåput piginåussusilemeKåina-
rångamik. atauserdle ajugauvfigisi-
nåungisåt tåssauvoK agdlauserput a-
tuartitamingnut ilikartisavdlugo. sok?
sok ajugauvfigingilåt? pissutaisa ajor-
tortåt tåssauvoK agdlausivta iluane
ajortoK kuitsiviliorneKarsimangmat i-
ligserutipalåmik silåinarssuarmit iter-
ssamitdlunit naussunersumik. tamåna
kingusingnerussukut tikerKigkumår-
para kukussartagkåka Kagfakålerpa-
ta.
mérKat aftenskolemilo atuartut ni-
pisiordlune agdlangnermik misilivi-
gissarpåka. november 1958 mérKat mi-
siliviggka inusugtutdlo januar 1959,
åma februar, sunavfale åma Otto
Steenholdt taimailiorsimavoK. tamåna
agsut ajungipoK. uvangalo misilissar-
nika åma iluagtivigtarput.
inusugtunut misiligutima åipå „A-
tuainiutitåt 1“ Klip. 98 nr. 134 „nagto-
ralingmit ånåussaK11. ima pivåt: atu-
artut 19 agdlauserput atordlugo ag-
dlagkamiko 124-nik kukuvåt. kuku-
nerpåK 19-nik kukuvoK, kukunginer-
påK 2-nik kukuvdlune.
tåuna nipe maligdlugo agdlagpåt.
piumassara isumaKatigissutigårput u-
ko atorumanagit: ss, ta, tu, (tor), uku-
le atorumavavut: s, da, du, (dor). ka-
titdiugit 88-nik kukuput, kukunerpåK
15-nik kukuvdlune. mardluk 2-nik ku-
kuput. årKeriarférunikut efterskolerne
atuartariaKångikaluarput.
mérKat atuartut angnerit 3 klasse
misilivigåka. åma tåuna inusugtunut
atorérsimassara una:
sigssame igsingnerit ivssuput, åma-
lume issigkame. uvdlåK igpagssamit
IssingneruvoK; unungmutdle isse oki-
nerulerpoK. kamigssaka tåtorpåka.
kingmiga énemartorssugame.
angnerit 17, 163-nik kukuvåt. kuku-
nerpåK 25-rårpoK, kukunikitsortåt
4-nik kukuvdlune — pirérsarnago.
tauva nipe maligdlugo agdlangne-
KarpoK inusugtune piumassåka piuma-
saralugit. 59-nik kukuput. kukuner-
påK 17-nik kukuvoK, mardluk kuku-
natik. atauseK 1-mik ilaisa 2, 3, 4, 8.
tåuko saniatigut kisitsiseKångilaK, ku-
kunerit åssigingåramik.
sisame ismerit isuput, amalume isika-
me. udlåK ipåsamit isineruvoK; unu-
mudle ise OKinerulerpoK. kamisåka
dådorpåka. kimiga ånemardorsugame.
måna misilinertigut påsivarput ni-
pinut Kanigtumik agdlangneK kuku-
néruvfigssatuaussoK.
sujugdlermik agdlautsivta suliari-
kutujusimaneK pivdlugo nersornauti-
siaussartoK — kalåtdlisut måna inu-
ssutut akiumavara. anersamiuna
Grønnedalimitunit tamanit kalåleK
nålangnerssaugaluartångila? måungå-
nime (Nungmit) såkutungoriartorsi-
massoK pissariaKarnine nåpertordlu-
go akigssarsisimassoK nalunginavko.
assigingitsumik pineKarnermut a-
ssersutigissat isumama åipåtigut nå-
maginaKåra; ilame såkugssaileKerpa-
seKigavit. kalåtdlip såkutup præmia-
siarissartagå pérneKarpat maKaissigu-
nångitsunut ilauvugut — „åssigingi-
ssumut“ nautsorssutausoringinavtigo,
„åssigingissutitdlo" amerdlaKissut ili-
simavavut.
atago avdlanik ujardlilåriarit.
inuvdluarit.
lokum Skifte, Nuk.
neKarnera agsut atarKivara, månale
taimåikungnaerdluinarpunga. sagdlut
amerdlavatdlårput.
autdlait — u, t, i kiavnguvdlunit
kiarssuvdlunit navsuiarneK saperpai.
navsuiautaugaluit OKautsivtine inig-
ssarsineK saperput. agpa — g, åma
avdlat ag-nik autdlancautigdlit ilar
pagssue singnagtup suliakorisimavai.
igpigå g-leriardlugo ipernaK sukåssu-
serdlugo. pugdlingavoK g-lerdlugo (si-
lagtangiarpoK), putdlåKivoK t-lerdlugo
(silagtangiarpoK). uvfa nagguvik atau-
seK. pårå, paorKivå, åligoK nagguvik
atauseK.
nailisagagssåka takisuliarinaleKåka,
OKautsivta kuitsiviliugaunera tikinar-
dlara:
OKautsivut kivdlugaungmata. imåi-
POK uigunersugaungmata katitigauv-
dlutigdlo takisorssuångortarmata ku-
kunigssaK Kularnarungnaerdluinartar-
poK måna pivdlugo: OKausileritdlå-
ngikåine kukunéruvfigssåungingmat.
inuitdlo tamaisa kukuneKångitsunik
agdlagtartungortineK saperpavut o-
Kausilerissutivut artomangårmata, a-
tuarfingnilo atauseK — mardluk pigi-
neKarmata, tåssa kisimik.
nipe maligdlugo agdlangneK pilersi-
neKésångigpat, agdlautsivta iluane a-
jortut saligtariaKarput.
aitsånguaK erKartorpåka akuniler-
sutit u, t, i, g il. ilångutisagåine -tdl,
gdl, vdl navsuiameKarsinåungitsut.
soruname uvagut iliniarsimagavtigik
navsuiaussapalårsinaugunarpavut, i-
nuiaitdle kalåtdlit naluvait. 1 t-ngor-
tartoroK, t-goK sukåssutingortardlune,
(ukaleK — ukatdlit, iput, ipumik). il.
il. taméko tupingnångitsutut iput er-
sujunertaK sulinermik inutigssar-
siuteKartuvdlune tapersersornaKing-
mat inuniarnermutdlo pingåruteKja-
Kingmat peKatigigdluta ikioKatigig-
dluardlutalo anguniarsimavarput. tai-
mailivdluta måne Dronning Ingrids
Sanatoriame sulivfeKartugut angutit
arnatdlo nåparsimalemigssamut ani-
ngaussanik katerssuivdluta sitdlima-
sissarfigtårpugut. tåssa néparsimali-
sagaluaruvta, taimalo sulivfivtinit
perKingnivtitut aningaussarsisinau-
jungnåisagaluaruvta kuj anarunaKissu-
mik aningaussanik iliorars-imassavti-
nik pissartagaKarsinauvdluta.
tamåna autdlartinialeravtigo Kavsé-
riardluta OKaloKatigissutigissarsinar-
dlugo tauva suleKativut arnat angu-
titdlo sujunertarissavtinik soKutigi-
ssaKartut tamaisa katerssutititdlugit
OKaloKatigissarpa vut; Kuj anartumig-
dlo tapersersuivdluarmata nålagari-
ssavtinitdlo kajumigsårneKardluarav-
ta, kisa aulajangerpugut måne sanato-
riame sulivfeKartugut peKatigigfigtår-
niardluta.
peKatigigfingne periausiussartut
maligdlugit årKigssomiarsimavarput.
ilaussortångortut nangmingneK Kini-
gåinik tatdlimanik komitéKarpoK. pi-
ssarnerdlo maligdlugo tåuko inigssit-
siterput sujuligtaissumik, sivnissug-
ssamik, aningausserissumik, agdlag-
tugssamik kisalo sujulerssuissumut i-
laussortamik. peKatigigfigdlo pata-
jaitsumik ingerdlåsagpat pingitsorne-
Karsinåungitsut maligtarissagssat sa-
pingisamik OKitdlutigdlo eKaitsuniar-
tugssat suliarisimavavut.
peKatigigfivtine uvavtinut „§ana
Klub“-imik taivugut, sanatoriame su-
livfeKartut ilaussortauvfigissåt. peKa-
Karsautigivdlualerdlugit tupingnami-
aussåraluardlutik. tupingnåséngilaK m
s-ngorpat? Ole-lunit Julianångorpat?
Louisalunit Tubiångorpat? ilumorpu-
nga, taimatut OKimaitsigissumik su-
ngortartut påsiuminaitsigiput, taimåi-
tuåsavdlutigdlo agdlauserput taimatut
umateKartitdlugo.
agdlautsivtine kukussunik årKitaK,
inigssisimassoK uparuarumaneKångit-
sok auna: taimåitumik, sukåssut i-mi-
tariaKaraluåssusia ima: ta — ima itu-
mik, tåuna takutipara upagtorsåruti-
nut iléngutdlugo. ima agdlangneK a-
jomångikaluarmat: taimåitumik.
nipe maligdlugo agdlangneK atu-
lersineKåsångigpat, årKigssugagssat
årKigssortariaKarput akerdlerit ataut-
simitamerisigut, agdlagåinait pinagit.
kalåtdlit amerdliartorniardlit ag-
dlautsimik mana atortumik nåmagi-
ssaerukiar tor tut. kångusutigssaKång i-
lase ima oKåsavdluse: ilikameK saper-
para. ilivse pissungilase, agdlauserput
una artomarpatdlårtumik maligtari-
ssagssaKartoK.
nalungilarput Kavdlunåt ikigissag-
ssåungitsut agdlausertik åma itigarsi-
magåt, nauk oKilisagausimagaluartoK.
tåuko KångertariaKarpavut. imåipoK:
agdlauserput OKilisartariaKarparput
méraunermit ilikagagssångordlugo.
mérånguit umilaussartarput agdlag-
dlutik kukusimagångamik, uvfa nipi-
nut Kaninårdlugo agdlagkamik matu-
ma kingornagut erKortungorumårtu-
mik.
tigigfiuvdlo sujunertarå sanatoriame
sulivfeKartut nåparsimalernigssa-
mingnut sitdlimasivfigssåtut. malig-
tarissagssavta piumassarå sulissut si-
vikinerpåmik Kåumat atauseK suliv-
feKarérsimåsassut ilaussortångorsi-
naulernermingne, ilaussortångomer-
milo akiliuteKatsiåsassut. ilaussortat
tamarmik kigsautigissåt nåpertordlu-
go koruninik mardlungnik inuk atau-
seK sapåtip akunere tamaisa nékarti-
taKartarpoK, akilineritdlo tamaisa ug-
pernarsåumik tigussaKartardluta. ma-
ligtarissagssavut piumassaKarputaoK
ilaussortaK kinalunit Kåumat atauseK
nalunaeruteKarsimananilo akilisimå-
ngitsoK ilaussortaujungnaersineKarsi-
naussoK; taimåitordle ilaussortångor-
Kingniarune sapåtit akunere akilersi-
méngisane akilencårtariaKarpai, ilau-
ssortardlo kinalunit sanatoriame su-
livférutdlune avdlame sulivfeKalersi-
magune, ilaussortaunine ingerdlatinar-
sinauvå sapåtip akuneranut akiliutig-
ssaK akilersortuarumaguniuk. nåpar-
simalernerme aningaussarsiaussartoK
tamanit isumaKatigineKarnikut aula-
jangerneKarpoK uvdlormut 8 kroneu-
sassoK, pisinaulerneKartåsavdlunilo
nåparsimalernermit sapåtip akunera
atauseK Kångiukångat nakorsamit ag-
dlagarsemeKarnikut, taimalo ani-
ngaussamik pissartagaKarnigssaK i-
ngerdlåinartumik sivisussusigsså au-
la jangemeKaratdlarpoK Kaumatinut
mardlungnut.
taima maligtarissagssavta pingår-
nerssåt naitsumik agdlautigitsiarpåka.
Klubertårput nåparsimalemigssamut
isumavdlutigssarileravtigo nuånåruti-
gårput ingerdlavdluartuamigssålo su-
lissutigiuåsavdlugo, mingnerungitsu-
migdlo nuånårutigårput suleKatigigsu-
gut akornavtlne ikingutigingnermik i-
kioKatigigdluamigssamigdlo misigitit-
sissujuåsangmat.
Carl O. Egede
agdlagkai angmassui:
»assigingitsumik pineKarneK«
kalåtdlit atautsimut issigalugit ag-
dlauserput oKilisartariaKarpoK.
Nathan Petersen,
sitdlimasissarfigtårpugut
13