Atuagagdliutit - 02.07.1959, Blaðsíða 23

inusugtut pissutigssaKangitdlat —
nikanarnerussutut misigisavdlutik
(Kup. 3-mit nangitaK)
ssutigisimavara pilerssårutigisimaga-
luaravko takisunik autdlakåtitagssi-
ortamigssara. KulamångilaK ama ki-
ngorårtigssara tamatumuna pakatsi-
ssuteKarumårtoK. amale musikklub-
imik autdlaminigssaK pilerssårutigi-
simagaluarpara pivfigssaKarsimana-
ngale suliagssaKarpatdlåKingmat.
sulenatigingneK pingaKaoK
— Kanorme suleKatigingnerse?
— ila sulenatigigdluaKaugut. aut-
dlarKåumut issomartorsiuinigssaK er-
Karsautigisimångilara, kalåtdlit er-
Karsartarnerat avdlauneroningmat.
Hans Hansenilo suleKatigingnerput o-
Kautigisinauvara pingåruteKarsimaKi-
ssok. isumaKarpunga tduna radiome
angisumik angussaKarumårtOK. radi-
ovdle pissortå åma suleKatigingnerup
taima ingerdlavdluartigineranut angi-
såmik pissutausimavoK. tåssa ajunge-
Kutå angutit tåuko mardluk Køben-
havnimititdlunga ilisarilersimagavkit.
kalåtdlit autdlainialeritunermik su-
liagssamingnik ingminérissarneranik
oKausiussartut sulenativnut tungatit-
dlugit ernungitdluinarput. teknikerit
inusugtut åma ukiup ingerdlanerinåne
ilikaganaKaut. suliartik kisiat ilikar-
dluarsimångilåt amale radiokut OKa-
lungnermik pikorigsivigsimavdlutik
pivfigssamigdlo ermiivdluarneK su-
ngiusimavdlugo.
målårutit nersutitdlo
— autdlarKåumut ajomartorsiute-
Karpise?
— autdlarKåumut nålaortut målå-
ruteKarput nipilerssutit pivdlugit OKi-
måinerardlugit, åmame porskip suju-
ningua autdlartlkavta oKitsuinamik
autdlakåtitsismåunginavta. kinguneri-
lermatdle nersorneKartarsimavugut.
påsisoråra inuit radio iluarigåt, neri-
ugpungale åma nålaortut issomartor-
siuissalerumårtut sut tamaisa nama-
gmarnagit.
kalåtdlit nipilerssutait
— usiuvfa kalåtdlit nipilerssutinut
poKemerartarait?
— taimåiporme. tugdlérigdlutik eri-
narssortut tusaricårdlugit ajasoma-
Kaut, Kuleriardlugitdle tusaråine av-
dlatut isumaKalernartarpoK, erinar-
ssortagait kalålerpalungivingmata eu-
ropamiorpalugdlutik. pakatsissutigåra
kalåtdlisunik eriniarineKartartut tai-
ma ikigtigingmata. sujomångorpordle
K’utdligssane kalåtdlisut nipilerssor-
tunik tusarnikuvunga. taimaniuna
folketingimut ilaussortaugalup Frede-
rik Lyngep emerminut ajoKiunermut
neKitoriartorKugåtigut. nereréravta
Fare påtagissamut ingitdlune nipiler-
ssorujulersoK kalåtdlit eriniåinik tu-
sarnivigsunik erinarssulerput.
kalåtdlit Kavdlunåtdlo
atanatigingnerat
— kalåtdlit Kavdlunåtdlo måne
NGngme ataKatigingnerat KanoK isu-
maKarfigaiuk?
— kigsautiginarsinaussutut pitsau-
tigingilaK, OKautsitigut ajornakusoru-
tit pissutauvdlutik. Kavdlunåtut oua-
lugtartut Kavdlunånik nåpeKateuar-
tarput. Kularnångilardlo ardlagdlit
Kavdlunåtut OKalugkusugkaluardlutik
Kusassartut, nagdliutorsiuatårtOKale-
riartordle kalåtdlit Kavdlunåtut OKa-
lungnialersardlutik. ajussårutigisima-
varale kalåtdlit inusugtut ingmingnut
nikagissutut itartut malugissaravkit.
inusugtut tåuko angisumik issiginiar-
dlugit nalunagulo ardlaligtigut Kav-
dlunånit inornerungitsut tamåitOK ta-
kusavdlugo avångunartarpoK. tamåna
pissutigssaKångitdluinarsoråra, Kav-
dlunåt kalåtdlinit nuimaneruniarssa-
rissutut ingingmata. Kularnångilaruna
kalåtdlit inusugtut Kavdlunåtut ilinia-
gartutiginginertik tauissutigissaråt.
naligingisitsinen
— kalåtdlit-nunåt pivdlugo oKat-
dlingnermut akuliuniarsimagaluångi-
latit?
— tamdkununga akuliuniarsimdngi-
langa. oKartoKartarpoK Kåumatit mar-
dluk Kalåtdlit-nunånisimagåine sut
tamarmik påsinenartartut, ukiordle
nåvdlugo månérérdine misiginartar-
MODEL S 127
angutip tulujua
atortugssai:
Kilcrtat 25-t cognac Imperia Crepe,
nuerssautit nr. 2%-it.
nuerssarniyssd:
imanigsuinaK.
såvata Kernane Kitdlane 28-ne agdlalersor-
nigsså:
nuerssautip sanimut nånera 1 : («åva)
ilungm. 1, silåm. 8, ilungm. 1, silåni. 8,
ilungm. 1, silåni. 8, ilungm. 1.
MODEL S 128
nuerssautip sanimut nanera 2:(muminga)
Kitdlat mallnardlugit.
nuerssautip sanimut nånere 3-mit 9-mut
Kitdlat mallnardlugit.
nuerssautip sanimut nånera 10: maminga
silåmuinaK.
nuerssautip sanimut nånera 11: 1-imingå-
nit uterdlugo.
saneraisa agdlai nikititardlugit.
nuerssautip sanimut nånera 1: (silåm. 7,
ilungm. 2) tåuko nangeKåtårdlugit ilungmut
2-nik naggaserdlugit (tauva Kiterdlit 28-t ig-
dluatungålo pårdlagtitdlugo).
nuerssautip sanimut nånera 2: (maminga)
ilungm. C (silåm. 2, ilungm. 7) ilungm. 1-
iimik naggaserdlugit (tauva Kiterdlit 28-t sa-
neråtalo igdlua pårdlagtitdlugo).
taimatut nangiguk saneraisa agdlalersor-
nere Kitdlamik atautsimik igdluartitardlugit.
tunugssd:
127-nik autdlartitsigit 9 cm-imigdlo k6-
ruårtumik silåm. 1, ilungm. 1 nuerssauv-
dlutit. manigsuinarmik nuerssaleruk nuer-
ssautip sujugdliup imai nitdlanik 15-inik
akugtouatigingnik ilariardlugit. 3 cm-imik
akugtussusilingmik 7-riardlugo igdlugtut ila-
ssåsaoK. sinånit 30 cm-imik portussusenaler-
pat unigssai ilångåsåput: 10—3—2—5xl-nik.
tauva 3 cm KåmuinaK. igdlugtut 2% cm nuer-
ssarérångat atautsimik ilassåsaon tatdlima-
riardlugo Kitdlat 12G-ngordlugit. unigsså 23
e.m-ingorpat tuvigsså 7-kåtårdlugit G-eriar-
dlugo InasaoK. sivnere 42-t atautsikut.
sdgssd:
127-nik autdlartitseriardlutit 9 cm-imik
Koruårtumik sinilioruk. tugdliane Kitdlanik
nutånik 29-<nik ilariardlugo åssilissagssatut
agdlalersordlugo nuerssåsaoK. såvatut i la-
ssåsaoic (7-eriardlugo). atånit 3G cm-ngorpat
unigsså ilångåsaoK: 13—3—2x2 åma 3x1
igdlugtut. KiimuinaK 3 cm nuerssariardlugo
igdlugtut 3 cm-imik akugtussusilingmik Kit-
dlamik atautsimik pingasoriardlugo ilasså-
saoK. unigsså 16 cm-imik portussuseKalerpat
KerKatigui averiardlugo igdlugtut nuilå nuer-
ssåsaoK nuilåta nalåne 7—5—4—3—2 åma
2xl-nik inårsissardlutit. tuvigssai tunuatut
inåsåput.
katiternigssd:
sanerai tuvilo katikit. nuilåne 12G-nik ti-
gårKaeriardlutit nuerssautip sanimut nånere
arfineic-pingasut Kåniårtumik nucrssåkit.
tauva ilungmukåmik tamåt kaujatdlagdlugo
peKigfigssånik åmalo Kåruårtunik 8-nik
ilungmut peKeriardlugo merssåguk. uniane
åma taimatut sinilisaoK.
MODEL S 128
arnap tulujua
tale atåinartut, portusumik
kråvilik tale takivingitsut.
atortugssai :
Kilertat 35-t Kassertut Zefyr Crepe.
Kilcrtat tatdlimat cognac Zefyr Crepe,
nuerssautit nr. 2%-t.
sigtartoK 15 cm-imik takissusiliw.
nuerssarn igssd :
manigsuinaK.
nuilå saniinukarnilik. Kåva mamingalo si-
låmuinaK.
nuerssarnerata sukangåssusigssd :
Kitdlat 20-4 nuerssautip sanimut nånere
20-t = silissusia 6 cm, portussusia 4 cm.
tunugssd:
140-nik autdlartitsigit nuerssautitdlo sani-
mnt nånere arfineK-pingasut silåmukåginar-
nik nuerssardlugit, tauva manigsuinarmik
nuerssaleruk (Kåva silåmut muminga ilung-
niut). sinånit 14 cm-im.ik portiissuseKalerpat
igdlugtut 2l/2 cm-imik * akugtussusilingmik
a ta iitsim i k tatd 1 i m a r i ard 1 u g o il ån ga rt å s a o k .
26% cm-imik portussuseKalerpat igdlugtut
Kitdlanik nutånik ilaortusaoK13x1, 15x2,
2x5 åma 8xl0-nik. sanimut Kitdlat 39G-
ingorput. nuerssagkavit 4G cm-imik takissu-
seKalernigsså tikitdlugo nuerssaruk. Kitdlat
Kiterdlit 20-t nuilaKiitaussagssånut inåsåput,
sanerai ingmikut nuerssåsåput nuilåta nalå-
ne 8—G—5—4-nik åmalo 25xl-inik inårsi-
ssardlutit taligsså 15 cm-imik nerutussuse-
Kalerpat atsipåvanit 10x8-ni.k åma 10x6-
inik tuvia tikitdlugo inårtardlugo.
sdgssd:
tunuatut nuerssåsaoK.
katiternigssd:
tuvé katitikit. atsipåvane GO-inik nuiorae-
riardlutit sinigssånik silåmukåginartunik
nuerssautip sanimut nånere arfineK-pinga-
sut nucrssåkit. nuilarmiåssagsså: tunuata
Kersaningånit kaujatdlagdlugo 324-nik nuio-
raigit (tunua sigtartoKåsaoK) nuerssautit si-
samat silåmukåginarmik Kassertumik nuer-
ssåkit tauva cognac-itut Kalipautilingmut
taorseruk. nuerssåume sujugdlenme Kitdla-
mik 24-nik akugtoKatigingnik ilångåsaoK.
Kalipautit taorsesåtårdlugit taimatut nuer-
ssaruk cognac-itut Kalipautigdlit 9-ngomerat
tikitdlugo 9-riardlutitdlo 24-nik ilångaerer-
ningnut. sivnere 128-t taimatut nangikit 4-
nik agdlalerKingncranut, tauva sinigssånik
Kassertumik 5 cm-imik portussusilingmik
manigsuinarmik. inåruk. sinigsså ilungmut
peKeriardlugo ikåkerssaruk. tunuata sigtartu-
lcrfigsså nigsikuldlagtauvfigeriardlugo sig-
tartuleruk. sanerai merssukit.
toK påsissaKarsimångivigdlune. tamå-
na ilumorpoK ajornakusorutit amer-
dlanermit agtoriarnigssåt merserna-
KaoK. taimåitordle akigssautinut tu-
ngassut erKarsautigissarsimavåka. ig-
dlumit atortulersordluagkamit suliar-
tordlune, isumaliorKutigingitsorneK a-
jornaKaoK suleKat imertartorKårtaria-
KartartøK suliartortinane. taimaing-
matdlo kingusigsordlune isumagigsår-
piaranilo tikiukaluarpat isumåkérfigi-
ssariaKardlune. nudnerunångilaK sule-
Kdmit akigssautikineruvdlune, massa
nalunago tdussumatut pisinautigalune.
tamdna erKarsautigissarsimaKåra, Ka-
nordle iluarsineKarnigsså påtsivigssa-
Kartinago.
suliaK åssigiångitsoK
— sivisunerussumik måmkusugsi-
naugaluarpit?
— autdlarKåumut ajornakusortor-
siutigssaKartarsimavunga åma ani-
ngaussat tungaisigut. nuånarissångi-
lara OKartoKarångat Kavdlunåt suli-
artortut akigssauteKaKissut. tamåna
piumassarssutåinauvoK. måne Dan-
markimisordlumaK akigssauteKarpu-
nga. aningaussat pinagit maungnarsi-
mavunga, suliaK sungiutlnagaK avdlå-
ngulårusugdlugo. månilume suliaK ni-
pilerssortartutoKauvdlune åssigiågi-
narsimångeKaoK. OKalugfingme tusar-
nårtitsissunut peKataussarsimavdlu-
nga, Ausiangne Kitigtitsisimavdlunga
Thulimilo aperssortitune påtagtuvdlu-
nga.
ajornartorsiutit anigoréravkit måne
inuneK sungiunialisagaluardlugo tåssa
autdlalerpunga. tamavtinut tamåna a-
joraluaKaoK. mérKavutaoK autdlar-
Kåumut atuarfingme ajomartorsiu-
tigssaKartarsimåput. sivitsungitsordle
påsivåt iliniartitsissitik KanoK piko-
rigtigissut ikmgutitårtordlutigdlume.
méncavut måne ilikagaKaKaut. atuar-
tut akomåne OKautsit ajornartorsiu-
tåungitdlat avdlanigdlume ajornartor-
siuteKarane.
igdloKarfigssuarmut uternigssan
nudnersuinaussugssaungilatc. uvanga-
le københavnimiutoKaugama nautsi-
vissarssuarme Ørstedsparkenime a-
ngalaortamigssara taimatutdlo Kimug-
tuitsunut ilaussarKilemigssara Kila-
nåråra.
Julut
Alkoholikere hjælpes
gennem antabusudvalg
(Fortsat fra forsiden)
tager de foreskrevne antabus-piller.
Det understreges dog, at der natur-
ligvis ikke finder nogen form for
tvang ved afvænningen. Patienten må
være fuldt med på tanken om at slip-
pe af med sin last, før man går i gang.
Formanden for landsforbundet har
som nævnt drøftet ideen indgående
med samtlige lokale afholdsforeninger
— både Blå og Hvide kors — samt de
læger, han har besøgt under sin tur,
og den vil sandsynligvis snarest blive
realiseret. Hvad den vil betyde ikke
blot for de kommende implicerede,
Grønlands alkoholikere, der herigen-
nem vil kunne få en helt ny eksistens,
men også for det grønlanske samfund
som helhed — bl. a. gennem sit gode
eksempel — er ikke svært at forestille
sig.
20 pct. af den voksne befolkning
i Grønland afholdsmand —
Under sin tur har hr. Markersen
iøvrigt også foretaget en skønsmæssig
opgørelse over antallet af medlemmer
i grønlandske afholdsforeninger.
De sidste officielle tal, der er et godt
årstid gamle, melder om 2550 med-
lemmer i 90 lokalforeninger.
I dag skønnes det, at der er 3000
medlemmer i Grønland. Det vil med
andre ord sige 20 pct. af den voksne
befolkning!
—ps.
24