Atuagagdliutit - 02.07.1959, Qupperneq 25

MÉKABTAVTi
---------------------------
Nunap timåne
(Tønnes Olsen)
____________________„______i
(normumit sujulianit nangitai<,)
ujarKat mitdlutiginiardlugit tigorar-
simassavut tamaisa erKartipai, nang-
minerdlo åipalerdlune nangmåutat
mardluk uigulerigdlugit napiarniar-
nialerpai. sujugdlermigdle autdlartiti-
nane navsuiauterKigkatdlarpåtigut
sok taimailiorniarnerminik. téssagoK
uvagut mitdlutivtinik asule tingitlnå-
sagavtigik, nangminerdle atauserårfi-
gisinaugunigit erdlavigtordlugo Kajor-
tordlugulo uvaguvtine piniartivtinilo
nukigtutauvdluarsinaungmat. nang-
mautaK KerKatigut Kilerpå Kilerne-
rata ilua putukångordlugo, Kilerne-
ralo ujalunguamik singinavérKUser-
dlugo nusuatdlagdlugo aitsåt singi-
tugssångordlugo. taimailiorérame av-
dlamik åipalerdlune KajagssuaKalu-
tik patdligtulerpåt. uvagutdlo pisa-
ngaKaluta nuagputdlo issuinauvdlu-
go inivtinit nikiniångeKaluta issiging-
nårivtik — tåssamigoK pasitsagsåri-
ssuinåusagavta asule arpaKåtåséngi-
navta. pisanganeK nålarulungnerdlo
agdliartuinarput. åipåta åipe unig-
titdlugo kisime kaujatdlagkiartulerpå
nangmåutap isuata igdlua tigumivdlu-
go. aitsåtdlo unikåtdlagsoriniardlugo
Kangarujugssuardle aKigsseK tingeria-
raluartoK Kungatsimigut sukåssu-
ssauvdlune silåinarme nivingarérpoK.
nuénåmermit isumavdluåuminermit-
dlo nivdlerpugut tunganutdlo arpag-
dluta autdlarsardluta. aitsåtdle aut-
dlarniariartugut saninguanit åipå ti-
ngeratarpoK, erKånguanutdlo mikiar-
tordlune. uneriatårpugut, nipaeruter-
Kigdlutalo. å, sunauvfa mardlussut-u-
kua, KanortoK tamåkerniardlisigik!
tauva uvagut åiparssua neriguvtigo
piniartivta åma åiparssua Kårsitdlau-
tigisagaluarpåt unugo piniamerming-
nit sussårsimavdlutik, Kasuvdlutik
kågdlutigdlo tiklsagunik.
unugpoK. unup seKernata tarriler-
sup KåKanut uningavigput tarrerérsi-
mavå, KåKat erKavtinitut Kåve tarri-
lemermine Kalipautainik Kalipauser-
soKalugit. ukiap unukua — nunap ti-
måne — tingmiåncat Kardlomerming-
nik kisimik umåssuseKartutut pilersu-
gåne ukiap seKernata kissamikitdlisi-
massup uvdlormut suliaminit Kasu-
ssutut Kaumanikitdlisimassup Kali-
pauterpagssuamik pingortitarssuaK
sinigdluarKuvå. pissaunerit erssingit-
sut 'ingmingnut nåpinerisa, Kingugau-
ssune igdlornerit kisigssåungitsut tug-
fingmit tugfingmut pilersineKarsima-
ssut nukik tunississertik ilagsiniartu-
tut tamagingne katerssusimåput, aki-
ssutigssatik avatimingnut seKernuvdlo
tungånut tarrilemerane naggåmik
autdlarartitdlugit, seKernuvme tarrig-
patik KingugaorKingnigssamingnut å-
ma nangmingneK Kasuersåratdlarnia-
rumåramik. aputitat tamane tamåne
Kalipautimingnik usorssisimåssutigi-
ssamingnik aussap ingerdlanerane se-
Kinermit piaivfigineKarsimassut Kau-
sernermingnik Kuvdlilissutut ukioK
nutångortitsissugssartik Kilanårissutut
ermiginalersimavåt. kunguarpalårner-
mingnigdlo såkukitdlisimassumik er-
Kamingne nipéissuseK umåssusilersor-
påt. uningavik måna, Kanga nuånårtu-
nik akisuatitsissarsimassoK. nipåissu-
seK åssigiginåssuserdlo Kanga pinia-
gagssanik sagdlerulatineKartarsima-
ssok sordlume månåkut tamanut ma-
Kaissinermik uvdlut piniartututdlo i-
nunerup avdlångorneranut nipaitsu-
mik erKainiaiginalersimassoK.
sila tarrajugsilerérmat tovKup ilua
tårsilårivigsimavoK, uvagutdle mérKat
ernumanermik isumålungnermigdlo
sianigissaKångitsugut igdlerme erKig-
sinialerérpugut avatå’tungivtine ni-
ngiunguavta nalinginamik OKalungu-
siutdluta singnagsaråtigut. aitsåt tå-
ssane OKalungusiarterput mérarpat-
dlagdluta aperitdlagtårdlugo nuåner-
siserugtornialerigput tåva avangnavti-
ne nalunaitdlivigdltme siggartarpalug-
poK. erKigsinialisaKaluta tuavinaK ta-
mavta magdlerupugut kamigtupat-
dlåinardlutalo nuånårnerup nipånik
KåKat erKavtinitut akisuatitdlugit niv-
dliautigaluta tuavinaK tungånut par-
ssiaivdluta autdlarterutdluta.
imailiatdlangnerinåkut nunap timå-
ne inåneK avdlångordluinarpoK. aitså-
ngungmat imingasimavugut kågdluta,
nipaitdluta nålarulugdlutalo. uisorer-
nerinarmile uningavingme nipårpalåK
igdlarasåpalårdlo tusagagssaulerput,
agssait kinardlo pissat nutåt auånik
pissångnileriartuårtitdlugit.
(normume tugdl. nangisaoK)
orpit sut pilutarigait erKoriarsinauvisigik? — Fra hvilke træer er
disseblade taget?
inernera Kup. atåne nanisinauvat. — Løsning nederst på siden.
aussarsiornex nuånertaKaoK
aussame atuarungnaerångavta su-
mutdlunit angalaorsinångortarpugut
sordlo kangianut patdliliardluta.
aussap uvdluisa ilåne kangerdluvti-
nut pulavugut. ila, issigissaK nuéni-
ngårame. asulume silageKalune! unga-
singnerussut Kåve aputeKalårdlutik a-
sule alianaeKutauginartunik.
angatdlativta ingerdlanera sordlume
nunamut taima perujoKéngitsigissu-
mut nålauginartoK. ila, misigissaK er-
KigsisimanaK. ornigkamut tikikåine
takussagssat nuånårutinut ilaussarput.
nuname naussut, kuånit, orpit, patdlit
il. il. ila, nuna tipigigtaKaoK.
sigssaK tinlngatitdlugo angmagssa-
Kartitdugulo sule nuånernerussarpoK.
sigssame mérKat inersimassutdlo na-
lorårdlutik Kalortut nuånårnermit si-
Kångitsututdlunit issikoKartarput. ar-
nat ussuliortut ilait Kalagtut issigalu-
git nuåneKaut. ilait angmagssangnik
nunamut manilerissut. ilumut nuån.
eKalungniarneK åma taigatdlardlara.
uvdlut ilåne silageKissoK pujortu-
lérKamik kangerdlungmut eKalungni-
arpugut. taKuagssarseriardluta aut-
dlarpugut. uvagut mérKat suna tamåt
Kinerdlugo takussagssarsiulerugtor-
dluta takulerpavut erKavtine eKaluit
minigtornerat, tåssalo eKaluit Kivdla-
rit takugssauleralugtuinardlutik. Ka-
ngame tikinigssaK Kilanårnånguarsse!
uvalikut nalunaeKutaK mardluk er-
Kåne eKalungniarfigssavtinut pivugut.
nalunångilaK Kanigtukut inigineKarsi-
massoK — tupeKarfigineKarsimassoK.
Kissugssat kigdlut sånlput. angutitavta
Kagssutit suliarilerérpait, uvagutdlo
KimaKaluta Kagtunerit Kåinit issiging-
nårdlugit, napititoKåsasoralugit.
årime! eKaluit takulerpavut Kagssu-1
tit saneraisigut aneriaraluardlune na-
pitingmat arpåinaK aterpugut ilavut
tuperérdlutik tiliorérsimassut. silåi-
narme tiliorfit nerissagssatdlo iput.
tigssarput kigdlune nigdlutsailigåt.
tauva titulerpugut.
neréravta ikalerpugut tæpperssuaK
tamavta isuatigut tigoriardlugo Kumut
naloriardlugo åmukalernerane atånut
pivdluta porteriartardluta.
aKaguane uvalikut angerdlarpugut,
nuånåKalutalo tikitdluta.
atuartoK 14-inik ukiulik.
— sukulåmik igdlingnartumik KagdligaK
— med lækkert chokoladeovertræk
GULD KARAMEL
kunglkunut niorKUteicartartoK
Malene Hendriksen,
K’eKertarssuatsiait,
up er n ci lern er up m is i g i tita i
(agdl. Malene Hendriksen.
1. upernalersup nuånårutigssai
Kagfakålerångata
aliasutit sumlsåpat månåkut
upernalåmik misigingnigtune?
2. neriungneK pilersarpoK tauva
aussaringnerup nagsatå.
nuna angalavfigilersarpåt
upernalåmik misigingnigtut.
3. seKinerssuaK tarrilerångat
KåKat augpitdlersitdlugit
sule angnerussumik nuånåmuvdlugit
upernalåmik misigingnigtut.
4. ilumume nunånguarput
taimåikame arajugssagssåungilaK,
Kimasutit agdlisangårtarpai
upernalernerup uvdluisa.
ukupuf:
Kavdlunåtut até atuinardlugit: 1. fyr,
2. gran, 3. lærketræ, 4. eg og 5. ahorn.
26