Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 1

nalingi'narnik tusaruminåsassunik univkåt
Atuagagdliutit autdlarnerneKarKårput 1861 jånuårip Dåne
nr. 13—18, 1951 jule, augustuse, sivtimpare ukiut 91-at
i m a i t : kalåtdline landsrådertåt. — kalåliaruat Sjællandip kujatåne. — uvdlut nutångulerfiat. — Kavdlunåt
Savalingmiormiutdlo kalåtdlit nunåne kigdligertiussap iluine kangerdluinilo aulisarsinautitaunerat. — G. C. Am-
drupip ikuatdlagdlune umiarnera. — Alaskamit Aleutinut. — Danmarkime kalåtdlitdlo nunåne tuberkulosip akior-
niarneKarnera. — aulisarnerme pigssarsiat, pingårtumik kalåtdlit nunåne, avdlångorartarnere. — mæslingit. — ag-
dlagkat nagsiussatdlo isumagineKartarnerat. — atautsimut eKiternigssaK. — ukiut 40-ngortorsiordlugit spejderitut
tangmårsimaKatauneK. — tingmissartornilerssårul. — Danmarke kalåtdlitdlo nunåt navianartume inigssisimåput.
— kalåtdlinut iliniagaKarniardlutik Danmarkimitunut inigssiame.— taimane nåpajaKartaratdlarmat.— KanoroK sav-
ssat? — atuagkanik nugterissartunut. — ilanutarit Windermerip Koruamiut. — mérartavtinut. — ima agdlagtarit.
— ikitsisinik erKarsauterssutigssat. —
kalåtdline landsrådertåt.
uvdloK — junip 29-at — pisanganairissoK
kalåtdlinutdlo tamanut pingårtorssuaK Kångiu-
simalerpoK nunavtale OKalugtuarissaunerane
atajuåsavdlune.
uvdloK tåuna kalåtdlit nålagkersugauner-
mingne nangminerssornermik tigusivfigissaråt,
uvdloK imunga kigsautigineKalersimassut piviu-
ssungorfiat, kalåtdlit nunåmiut nålagkersuissu-
nut ilaussugssarsiordlutik taisisinångorsimassut
tamåkerdlutik nålagkersugaunermikut akuner-
mingnilo inuiånguatut suliagssane tunuartitag-
ssaujungnaerdlutik pingitsailissaunatigdlo pe-
Kataulerfiat, uvdloK kalåtdlit nunåmiut suli-
ssussissigiumassamingnik nangminérdlutik ti-
kuaisinangorfiat. junip 29-at 1951 autdlarnerfiga-
lugo kalåtdlit inuiangnut avdlanut Kåumarsagau-
nikut inerisimassunut naligitineKalerdlutik pi-
ginaunerat takuj umaneKalerpoK.
uvdloK tåuna pisinautitaussunit tamanit
peKatauvfigineKardlune KinersivigssautitaK ku-
larnångitsumik nunavtine nunaKarfingne tama-
ne pingårtjneKardluinarsimavoK. Nungme pina-
rane nunaKarfingnile tamane erfalassoK katinga-
tigissarput amuneKarsimagunarpoK Danmarke
peKatigalugo suj unigssamik isumavdluarnarto-
Kartunik erKaisitsissuvdlune.
uvdloK nunavtine angutit arnatdlo kisame
åssigigsitauvdlutik piginaulitauvfiata ersserfia.
KanortoK uvdlut nutåt nunavtine uvdloK
tåuna autdlarnersut pakatsissutigssåungitsumik
kingunigssaKardluarilit.
nålagkersuissuvtinut ilaussugssatut Kinigau-
ssut igdloKarfivtinilo pissortagssatut uvdloK
tåuna uinigaussut tåssåusåput kalåtdlit amerdla-
nerussut sivnersigissamigtut savssartikumassait.
tatigalugit sulinigssåne tapersortariaKaru-
mårpavut.
landsrådingordldt sulissutigiumassait.
landsrådimut ilaussungordlutik Kinigaussut
Kinuvigisimavavut sagdliutitdlugit sulissutigiu-
massamingnik OKauseKantuvdlugit, pilerssåruti-
gissamigtutdlo OKauserissait måkuput:
Hendrik Olsen Upernivingmit:
Kinigauvfiga ukiune kingugdlerne oKat-
dlisaoKaoK isumaKarfigineKartardlunilo inueruti-
taugune kalåtdlit nunåta aningaussarsiorneranut
iluaKutaunerusassoK. tamåna ilisimagåine suliag-
ssaK sunaussoK nalunångeKaoK, tåssa inutig-
ssarsiutit KagfagsarneKarnigssåt, sulime piniar-
torssuaKaraluarmat.
taima inuit påsisimassaKariartornigssåt inu-
tigssarsiornikut, atuartitaunikut perKingnig-
ssavdlo tungåtigut suliagssat angnerit ilagait.
tamåko tungavigalugit sulinigssara inger-
dlatisavara ingerdlåniarérsimavdlugulo, åmalo
ilungersordlunga suleKatauniartugssåusaunga
landsrådime suliagssaussunut sunutdlunit kalåt-
dlit iluaKutigssavtinut.
Peter Fleischer Umånamit:
landsrådimut ilaussartångornivne pingårtu-
mik sulissutiginiagagssamik pilerssåruteKångi-