Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 12

96
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 13—18
(Klip. 93-mit nang.)
kap kujaterpiåne ftumut mfnivta tungånut. tåssane
tingmissartunut mftarffnguaKarpoK orpigpagssua-
rujugssuarnik sagdliligkiagssaussunik kaujatdlag-
simassumik. sila nigdleKaoK, Seattlimime Euro-
pap kujatanisut silåinalingmit aggeravta. tamane
siagdlerajungarmat aperigåine Kåumat suna sia-
luklnerunersoK akissoKartarpoic soruname fipruå-
re, tåssame 28-fnarnik uvdloKaraine.
avangnarparteridgpugut uvalileralo igdloiiar-
fit pingårnerssåta Juneaup tingmissartunut mf-
tarfia angingåtsiartoK moderniussoK igdloKarfing-
mit tuluit milinik 12-nik ungasfssuseKartoK miv-
figalugo. mftarfiup erKånguane Kulånit takuvarput
sermerssup ila imånut avalagsårsimangajagtoK.
tunuariartortfigame iniånut alavmgilaK. kalåtdlit
nunane serminut Tgartartunut erKainarpon, Kåva
KuparpagssuaKardlune, KaKoraluardlune tungu-
jornerssaKardlune KorsugtaKardlunilo, nunatår-
Katdlo nuisatiterdlutik. såvale sinailo orpigpag-
ssuarnik portusunik akulikitdlutigdlo nausimassu-
nik orpiliagssaussunik nauvfigisimåput.
avKusernit cementiussut pitsaussut avKutiga-
lugit bilimik igdloKarfdiarpugut ikerasak siner-
dlugo. igdlua-tungerput imauvoK igdlua-tunger-
putdlo orpigpagssuauvdlune. naggoreKaoK. nau-
ssunik ulivkarpoK, tåukualo ilarpagssue kalåtdlit
nunane Danmarkimilo takussarérsimavavut. »ni-
viarsiat« augpalårlut angisut ingassagdluinarput
naussutdlume avdlat. Kavsitigut orpigpagssuit kiv-
dlortarsimåput, tamånilo ivigareKaoK ugsigitdlo
augpalårtut Kernertutdlo tamånitdlutik.
tåssuguinaK igdloKarfik KagtunerasårtumltoK
Kumukarfigårput. avKuserne sivingagaluaKaut. ki-
siåne bilit angisflvdlutigdlo såkortoKigamik ma-
juarniarneK ajorssautigfngeKåt.
igdloKarfingne angnerssåussusia erKarsautigi-
gåine Juneau angingfkaluarpoK 7,000-fnarnik ino-
Karaine. kisiåne danskit igdloKarfinit angei’Katigi-
ssaminit kussanarneruvoK. igdloKarfingne akunl-
tarfit angnerssanut Beranofinnit Københavnime
akunftarfit akimanerssåtut Angleterritut akima-
tigissumukarpugut.
aussautitdlugo igdloKarfik niardloriåumik
amerdlåssuseKartunik inoKartarpoK. igdloKarfei'Ka-
nit ernånitunit tikeråt, turislit, aulisartut, sulissar-
tut aggiassarput. igdloKarfingme avKusernit ang-
nerssait mardluput: avKusineK niuvertarfilik, ig-
dlorssuarssue ujaråinangajait pingasunik tatdlima-
nigdlunit Kuleringnik inigdlit, atauserdlo sanagåt
12-nik Kuleringnik ineKartugssaK. avKusernit sani-
mut sangmissut mingnerussut privatirnik pigine-
Kartunik igdlunik villanik Kissussunik igdloKar-
neruput. nauk taimåisangatinaraluardlune nautsi-
ver<arpatdlangilaK. umiarssualiviup ernåne igdlut
ajorneruput, igdlut Kissussut pisoi'Kat niuvertar-
féragdlit sånavigdlitdlo.
inue inugsiarneKaut. Kungujugtarput kutar-
tordlutigdlo ernglnardlunit oKalussinialersardlu-
tik. perKautåne sågtaraluarpavut OKarfiginiardlu-
git: ImaKa pårdlåuparma. ernlnardle påsissaria-
KarpoK nunanarfingme tamane avingarusimassu-
me tamåna ileraussoK. inuit åssigisorissat tikx-
kusungneKartarput. sordlo tåssa Kanga Danmar-
kimitdlune, imalunit kalåtdlit nunanitdlune. uv-
ngiaissartumukarpunga. tåuna FilippinimiuvoK
kidtisiortusimagaluardlunilo. Alaskaminine ilua-
ringåramiuk kimagkumajungnaersimavå nuna-
minutdlo angerdlarusugkungnaei dlune nauk må-
na nålagauvffngoraluartoK nangminerssortoK. uv-
ngiaissartoii ama kamigpangnik iiivdlersaissartu-
vok, ulussat uvngiariardlugit kamigpait idvdler-
salersarpai, ulussatdle sårKigtinagit assarKårtar-
dlune. kamigpangnut Kivdlersaut børste elektri-
citetimit ingerdlassoK navssårisimavdlugo oKa-
lugtuarpoK, angmalortuvdlune kåvigtoK. kisiåne
KivdlersaitdlarKik! kamigpåka pisorKat Kivdlerti-
ngaramik nutaugamigdlunit taima idvdlertigisi-
mångitdlat. kamigpait Kivdlersartinerat akenarpoK
35 c, tåssa 1 kr. 75 øre. nujaiartineK akeiiarpoK
1 dollar 25, uvngiartlnerdle 1 dollar: 7 kr. tå-
ssamigoK pivfigssamik atuinarpatdlåidngmat,
uvngiaissartoK navsuiaivoK. inuingoK nangming-
ner< uvngiarsinåuput. nangmingneK nujaiaissar-
nermlkut nåmagtumik suliagssai<arput.
tåssångånit nalunaerKiitanik iluarsaissartu-
mukarpunga, tåuna arnaussoK inusugtoK. nalu-
naeritutara nutåmik tavsiata åssinganik tavsiler-
sfniarpara. »peKångilanga,« OKarpoK. »kisiåne
sagtiugagssaussumik peicarpunga. tåuna akeaå-
ngitsumik ptsavat.« OKarpunga ilisimanago Ame-
rikame inuit takornartat akeKångitsumik tunine-
Kartarnerat. »ilanikut taimailiortarpugut,« oi<ar-
poK, »tavsik-una tåuna atornikoK inuit pisiariu-
mångisåt.«
Alaskap erKåne imat nålagaunerat Joseph
Greenspunimik atilik pulårnialerpara, tåssame
sorssutérKat sinerlssamik nåkutigdlissutit ilanik
angalassugssaugama. såkutut imarsiortut nålagåt