Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 17

nr. 13—18
ATUAGAGDLIUTIT
101
puissit pelssælit Pribiloffinltut
erniorfé.
Amerikamiut sorssutéranik sinerlssame pår-
ssissussumik Xorthwindimik Beeringshavip Ker-
Katigut ingerdlaorpugnt, erninardlo KeKertat eKi-
massut Pribiloflit pelssælit akisunik amigdlit si-
larssuartne ernivituait tikilerpavut. nauk aussau-
galuartoK pujordlunilo anordlerdlunilo siagdler-
poK. pujorpatdlårtarnera pivdlugo KeKertat tåu-
ko naniuminåitarput. Beeringip 1741-me navsså-
risimångilai. Pribiloff tåukuninga navssårtoK tå-
ssauvoK navssårniardlune angalassoK rusiussoK
Aleutinik misigssnisimassoK. tåussuma tamåne
nunap inuinit tusarpai imåne samanerssuaK Ke-
KertaKartoK Kei<ertatdlo tåuko miliflnilingnik pui-
sseKartut. ukiutdle 18 asulerssuan ujardlerslnar-
dlune kisame 1786-me navssårai. sordlo uvagut
uvdlume pisimassugut Pribiloffip KeKertat tåuko
sule ungasigdlugit ungutivlssat nulérivdlutik Ka-
timågpalugssuat tusålerpå. taimanernit inuiait
åssiglngitsut pelssælit piniapilugsimavait nungu-
ngajagdlugit, aitsåtdlo 1900-me Amerika, Busland,
England Japanilo isumaitatigigsimåput nungut-
sailiorumavdlugit. taimanlkut pelssælit 100,000
migssiliulnagait amiåkidersimagaluarput, manale
kinguågssiornermlkut miliunit mardluk sivner-
dlugit amerdlåssuseKalersimavdlutik. måna U.S.
A.-p amé monopoleKarfigai. pelssælitdlo umassut-
dlo avdlarpagssuit iluaKutaussut Alaskamltut nu-
nap nangmineK inutnainut piniarKussåuput.
inuit 400 inutsiagait KeKertame Set. Pauli-
me najugaKarput 200-tdlo inutsiagait Set. Geor-
gesimitdlutik. kisiåne Kåuinatine mardlungne pui-
sstniarliussartune naniagtunik piniartugssaKå-
ngingmat piniarfigssångorångat Aleutinit piniar-
tugssanik aggersitsissoKartarpoK. U.S.A.-p Alaska
1867-me pisiarisimavå, rusitdlo Englandimut ti-
gusasoralugo ånilångåssutigingmåssuk tamåker-
dlugo 7 miliuninik akilerneKarpoK. manale nå-
lagkersuissut nalunaerutait maligdlugit pelssæli-
nait 4 mil. migss. ukiumut aningaussarslssutau-
ssarput. tåukule tåssaugfnarput Alaskap umassui-
nit pigssarsiaussartut ilait angnikitsulnait. sordlo
aulisagkat Kaleruagdlitdlo 1941-rne (51 miliuninik
aningaussarsissutausimåput. taimåikaluartoK pels-
sælit iluanårutigssat angnikitsunguåinarme ei<i-
tersimassut unangmingnigtei<aranilo piniarneKar-
tartut ilagait.
pelssælit utorKait tiggait Pribiloffinut tikftar-
put måjip autdlartinerane erniortarfiligdlo nu-
liarpagssuaKarfltik tikitardlugit tiguminarumav-
dlugitdlo agsut paggitariaKartardlutik. kingunx-
nguagut arnavissat tikiussulersarput, aitsåtdlo ti-
kitardlutik piai’Kamingnik issitumik Kingmiara-
ngassumik ernivigssartik uvdlunik ikigtunguanik
sujorKUtdlugo.
nuliarpagssuaKarfik ernivigissartaganut tai-
giitauvoK erKortoK. tiggait angisuput nukigtujuv-
dlutik KåsoKalutigdlo. nakunerit 100 tikitdlugit
nuliaKai tarput, avguaiiatigigsitsigåine 30-nik. ama-
le takuvåka atausiåkåt nukigdlångassut atauserå-
glnarsimassut. tiggait arnavlssanit tatdlimariåu-
mik Kuleriåumigdlunit angnerussarput issikuilo
KununaKalutik. ersagtarput angutivfssatdlo av-
dlat najugkamingnut Kanigdliniartut kissardlugit.
paggttut aunårtarput. ånerfiunerusinaussutdlo na-
liingilait, tåssa talerKumik erKåine amermik Kug-
dlungnere. tamåkununa itisorssuarmik kisissar-
put aulariarnerit tamaisa ånernartumik.
nuliaKarfé tåssåuput Kaersut sigssamitut
tikikuminarnerssait. nunap nangmineK pissusinik
kigdlenarfeKångitdlat, kisiåne taimåikaluartoK na-
jortagkat tamarmik kigdleKartendgsårneKarput.
arnavissat ilait erKigsisimårtungitdlat takussag-
ssarsiorumassardlutigdlo. tiggaitdle misigssortu-
put periatåtdlarKigsflvdlutigdlo. uvdlut erniorfiu-
ssut tamåkerdlugit nerlngisåinarput orssutigdle
taroriartortltardlugit, taimanikutdlo siningneK
ajorput. erniorfiat ama nuliarfiussarpoK. erniner-
me kingornagut uvdlut 8 Kångiukångata arnaviaic
nuliarterKigtarpoK. tåssame mardlungnik igdlia-
Karame nikltautdlugit atortagkaminik. arnavissat
inersimassut inunermingne ukiumut sapåtip akii-
nera atauslna« nårtunék ajorput. arnavissat nu-
liarllslnaussut ilåta najugkame kigdleKarfia i<å-
ngeniiaraluarpago tiggaup ernlnaK ornlsavå ti-
guvdlugo pukusuatigut, kisiåne ikilernago, niarKu-
nilo Karssutdlugo inigissanut nalorujugssuardlu-
go. tauvalo arnaviaK oKåtårigaluångerKigkatdlå-
saoK. imaKalume atausiåinardlune taima pitdlar-
neKartariai<artarpoK, nuliat 100 pitdlartarniåsav-
dlugit namagsineK ajornartåsangmat. nuliarerå-
ngamigitdle soKutigiungnaernerussarpai, tauvalo
arnaviaK isumaminik imånukarsinångortarpoK
neriniardlune iklngutinilunit ornigdlugit. uterKig-
tarpordle piarKane milugtlkiartordlugo, piarar-
pagssuit untritilingnik tusintigdlit tamarmik åssi-