Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 19

nr. 13—18
ATUAGAGDLIUTIT
ssoKarane. taimailiortarnerdlo atåinartariaKar-
nersoK OKatdlisigineKartuvoK.
tamåne kfkutdlønit nunap nangmineK inue
Amerikamiutdlo atorfeKartitaussut imigagssanik
atuerKussåungitdlufnarput, imigagssatdlo erKuter-
KuneKångitdlat igdlunilo imigagssaliorneK iner-
terKutauvdlune. KaKutigulnardlo tamåko unior-
KutfneKartarput.
igdlorssuit mardlutnait nålagauvfiup pigingi-
lai, tåssa OKalugfik palasivdlo igdlorssua. ugperi-
ssamfkut katfiliiiput grlkerilerissut. oKalugfik ni-
sit onalugfisa åssigivigpat uvanitsussamik napa-
ssulialik.
nauk taima inukitsigigaluardlutik St. Paul St.
Georgesilo tamarmik nakorsanardlutigdlo nåpar-
slmaveKarput. påsineKarsimavoK åmerineK ilua-
nårnaKissoK ingerdlåneKarsinaoi’Kuvdlugo nunap
inugissariaKagai nakorsatigut ikiorteKardluarta-
riaKarlut. påsineKarsimavordlo nuna taima ki-
serdliornai'i\gissoK plkorigsumik nakorsagssarsl-
103
sagåine tåuna akilerdluartariaKartoK tugdlflsimår-
sinaoi’Kuvdlugo ukiutdlo Kavsit tåssanlslnaorKuv-
dlugo. St. Paulime nakorsa« nakorsanit avdla-
nit Amerikamltunit akigssarsiaKarneruvoK. tamå-
nilo puissit neKitsiarssuånik tingungnigdlo ma-
martunik aulisagkanigdlo inussutei<arniaraine intl-
nea akikikulugtuvoK, akilerårutitdlo måne angt-
ngitdlat. suliaK artornartorssungilaK. inue per-
Kigput ardlai<ångitsulnånguit tuberkulosimik nå-
pauteKartardlutik.
nakorsaK oKarporc sujornagut umiarssuarnik
nunalttoKarnere tamaisa agsut nuagdloKardlunilo
nuvfasersoKartaraluartoK, nåpautinutdligoK tåu-
kununga akiussutigssamik kapuissalernerme ki-
ngornagut nåpautit tamåko atorneuåsaersimassut.
fmai<a ama avdlane taimailiorneK oKåtårtaria-
KaraluarpoK.
.4. Lcuirent-Christensen.
(nugt. A. F..)
Danmarkime kalåtdlitdlo nunåne tuberkulosip
akiorniarneKarnera.
(nakorsaunerup Gravesenip radiukut oKalugiautigisimasså.)
tuberkulosimik akiuiniarncrup suj unertarå
nåpautip tuberkulosip nungutineKarnigsså. tu-
berkulose nungutineKarsmaupoK nungutine/fdsay-
dlunilo, tåssauvoK suliagssaK inoKatigit kikuga-
luartutdlunit, amerdlasut ikigtutdlunit ilagina-
gagssaringisåt.
anguneKarsinåungitsutut ikaluarpoK, imaKa-
lume inutitdluta tamåna anguneKarnaviångika-
luarpoK, KularnauteKångilardle iluagtisimårfig-
ssaKåsaguvta, sorssungnerit avdlatdlo ajunårnerit
akornusisångigpatigut nåpaut tamåna ima ang-
nikitdlisltigisinaugigput inoKatigingnut ajoKutau-
ssutut sussusérutingajagsinauvdlugo, tauvalo sa-
plngisamik atugaorKarnigsså kisime ilungersuå-
ssutigissariaKasaoK.
tuberkulosip inunerme pineKarnerit alianar-
tut Kavsérpagssuit nagsatarissarpai, inugpagssuit
perugtulersut pérutitarpai inoKatigitdlo sulissui-
nik iluatingnaKissunik piaivfigissardlugit.
Kujåssutigåra pivfigssaKartitauvdlunga kalåt-
dlit nunåta radiuane tuberkulose pivdlugo akiui-
niarnermik oKalugsinautitausimagama, isuma-
kuluteKarnangalo kalåtdlit sågfigåka kajumig-
sårdlugit pisinaussartik tamåt ikiuniarKuvdlugit
statsministeriap nakorsat sinerissame nakorsa-
Karfingnitut tamaisa peKatigalugit tuberlosimut
akiuniarnerata iluagtinigssånut.
tamarmik ikiutariaKarput, sinerissame anga-
lanivne Kåvsériardlunga kalåtdlit tamatuma pi-
ngåssusianik påsingningnerat ugpernarsautig-
ssarsissarsimavåra. kalåtdlit Kavsit puangmikut
tuberkuloseKartut påssusimavåka, nalunångivig-
pordlo Kanon tatigingnigtigalutik tamatuminga
ikiuisinautisimagånga. puangmikut ajoKuteKar-
nermikut ikiuiniarnera iluarissarpåt, suleKatika-
lo oKalugtuarsinåuput akiussutigssamik kapuiv-
dlutik nakorsainiardlutigdlo nakorsaKarfingne
tamane sulinenningne KaKutigoruj ugssuåinaK
pinaitdliornermik nåpitaKartarsimagamik.
kalåtdlit nunåne kommunit nakorsatdlo suli-