Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 22

106
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 13—18
tarnerat nungutitaungajagdluinarpoK, tamånalo
patsisigalugo nunåinarmit tuberkuloseKarneru-
jugssuaK pérusimavoK.
inoKatigingnerme pigssaitamikut pissutsit
tuberkulosip akiorneKarncranut sule nakorsat
suliånit pingåssuseKarneruput, suliagssatdlo ta-
matuma nagsatarissai Danmarkime nakorsanit
suliarineKartarput. påsisoråra kalåtdline kom-
munerådit tamåna angnertoidssumik sulivfigi-
niaråt.
naggatågut OKarniarpunga neriutigalugo ka-
låtdlit nunane tuberkulose akiorniarneKallsassoK
Danmarkime akiuinerup migdlisitsisimaneratut
angnertutigissumik kinguneKartumik. Danmarki-
me påsisimavarput pivfigssaic atortariaKartoK.
sut tamarmik ukiune mardlugsungne pisinåu-
ngitdlat; tuberkulosivdle akiorniarnigssåne så-
kutigssat nalungilavut, tåukulo ama kalåtdlit
nunane pisavavut. sujunertarissaK: tuberkulosip
nungutineKarnigsså anguneKåsaoK.
(nugt. A. Lynge.)
aulisarnerme pigssarsiat, pingårtumik kalåtdlit nunåne,
avdlångortarnere.
(dr. Poul Hansenip radiukut OKalugiautå).
nimarssuarme sumilunit aulisarnerme pig-
ssarsiarissartagkat misigssoråine påsinarpoK au-
lisagkat pissaussartut avdlångorartuarsimassut.
ukiut aulisagardluarfiussartut kinguleKartarput
ukiunik aulisagaKarfiussartunik. tamåna ersser-
KingnerpauvoK imane avangnarpasingnerussu-
ne angmagssagssuarniarfiuvdlutigdlo sårug-
dlingniarfiussune. Kangånitdle imane tamåku-
nane aulisartut tamåna nalungei’érpåt åssigingit-
sunigdlo navsuiarniartardlugo. ukiut aulisagakit-
dliorfiussut aulisartunut pigssakitdliornermik
kinguneKartumik oitautigineKartarput Gutip inuit
pitdlarniardlugit taimåitisimagå, ilanilo såku-
tit nutåt sordlo pujortulérKat pissutitaussar-
dlutik.
aulisagkanik misigssuissarneK autdlarnerne-
Karmat soruname aulisagkat amerdlåssusiata
avdlångorartuarnerata suna pissutigigå tamånalo
ikiorserniarneKarsinåusanersoK suliagssanut pi-
ngårnerpånut nautsorssuneKarput.
erininångitsoK påsineKarpoic suliagssat Ka-
noK angnertutigissusiat. misigssuinigssat sineri-
ssat sinåine ingerdlåtariaKarput ilåtigutdle nu-
nat avdlat imartåine ilame imarpigssuamilo
ingerdlåtariaKartardlutik. tamåna aitsåt angune-
KarsinauvoK nunat åssigingitsut suleKatigingne-
ratigut 1902-milo autdlarnerniekarput suleKati-
gingnigssaK suj unertaralugo atautsimitartugssat
nunanit Europame aulisarnermik inussutigssar-
siortortalingnit ilaussortaKartut. tåukua sujuner-
taråt aulisagkat inunerat imanilo angalaortar-
nerat misigssusavdlugit.
imane misigssuinerme angussat angnertujå-
lerérsimåput ilåtigutdlo aulisagkat amerdlå-
ssusisa avdlångorartuarnerånut sut pissutaussut
påsineKardlutik. Norge tamatumunga mikingit-
sumik ikiusimavoK. tamatumunale påsiniagag-
ssat angnertungårmata oKarsinauvugut aitsåt
påsiniainivtine autdlartilårsimavdluta, sulilo
ukiorpagssuit sulissariaKåsaugut. suliardle tamå-
na ingerdlavdluarpoK pingårtumingme angat-
dlatit såkutitdlo nutåliaussut suliagssamut tama-
tumunga nalerKutungorsagaussut atulernerati-
gut. såkutinit taisinauvavut ekkolod (akisuaneK
atordlugo imap itissusianik misigssut) asdicilo.
tåuna kingugdleK atorneKartarpoK aulisagarpag-
ssuit atautsimordlutik ingerdlaortut, sordlo ang-
magssagssuit, naniniardlugit. radaritut (Kingu-
taussaK sordlo umiarssuarnik åungaumagaluar-
tunik putsuvdlunit iluanxtunik takungnigsinau-
ssok) ingajagtfivoK.
ukiut axdisagakitdlioi’fiussut åssigingitsunik
pissuteKartarput. ilåtigut inuit tamatumunga
pissusinaussarput tåssa aulisagkat aulisarneKar-
patdlårnertik ikiliatdlautigisinaussarmåssuk. av-
dlatigutdle imame pissutsit, sordlo imap ldssar-
nei-ata, avdlångorarnere pissutaussarput.
aulisagakitdlinermut inuit nangmingneii pi-
ssusimagunik aj o r n å n g i n e r u s s u x n i k tamåna
ikiorserniarsinauvåt.
sorssungnerssup sujugdliup sujornagut