Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 40

124
nr. 13—18
ATUAGAGDLIUTIT
kasingmatigik niviarsissat Vordingborgimiut ki-
ssalissortut ardlaKarunarput, tamatumalume ki-
ngorna kjole og hvidt og høj hat akornavtine er-
KaineKångitdlat.
teriarssuarnut takorniornerat åma ingassagta-
jågagssåungilaK. uvdlut ilane kælderivtine påsi-
varput teriarssuaKartoK, kartofliutivutdlo tåssane
torKortarigavtigik akornånut pulasimåsasoriler-
dlugo kiagssup atåne igdluatungånut nugterat-
dlarujavut — tåuna Johnsene ilaminit ilunger-
sornerpauvdlune. kartoi'litdle igdlikåtikaluarav-
tigik teriarssuaK taimak. anisimasorilerniardlu-
go takulerparput teriarssup pamiuvikasia Kilå-
me sukat KeråtarKutivta akornånit nuisavdlune
ivsugtuånguartoK, erininariångitsordlo teriar-
ssuaK Kimåriarsinaunane Johnsenip issaeruti-
vigdlune-åsit Kungujugsimassup agssaisa eKeru-
lugsimassut akornånérérpoK, kingornalo ilåruti-
gissånguaratdlaruj arput tupigusungårnerniit iv-
toKcrungnaerdlune — taimane ivtoKivigsugalua-
rame — oKarmat: Den har kraf knuseme tæn-
der! (tåssame kigutilipalårssuvoK!)
Johnsenimik ilisarisimangnigtut påsisagu-
narpåt oKaloKatigingnigtoK kipilertortugssauna-
ne igdlalermat, Johnsenip taimåitunik misigissa-
Kartitdlune pissusilersutigissartagai takordlorsi-
naugamigit.
— ilame, JohnseninguaK.. . kingorna unuit
ardlåne pulårsimavdluta angerdlarpugut Sax-
torphertat tunuvtine nautsivingme kausimåne
kauvdlugit cigarette kivdlugo tångagsimåpilug-
dlune saKissårtoK. tikikivtinilo avdlamik nipae-
rupoK: „rotte, rotte“, Kimugtuitsut avKutaisa ka-
tangniminerssuat nunap KåginånitoK tikuartau-
tigalugo. saviminerdle makikavtigo avdlamik ta-
kussaKangilagut ilaKuserssuardle-nna saviminer-
mik tåussuminga seKumivigdlugo milorsimåKigå
— teriarssuautitdlugo.
— avdlarpagssuarnigdlo Kiingujutigingit-
sugagssåungitsunik kalåliutivta oKalugtuagssar-
tårtortikaluarpåtigut uvdluinarne inunerup av-
dlångornerata pilersitarisimassainik. nangmi-
nerdle erKaimassatut nuånersutut piginarusug-
pavut. inuput nuånersut, suleKatikuminartut pi-
korigsutdlo, taimåitumigdlo tupigusutiginago
nuånårutigissarparput tusarångavtigo KanoK
aj ungitsigissumik nunamingne ingmingnut nu-
narKatimingnutdlo sulissuvdlutik ingerdlassut.
kalåleKatitik taimane side manåkornit mingne-
russumik Kavdlunånit ilisarisimaneKartut ajii-
ngitsumik nivtarsimavait.
nåpajat nålagåta iliniartitai pissutauvdlutik
månåkut nåpaj agssanik akisoidssumik avalaglit-
sissarneK atorungnaersimavoK, kalåtdlit nunåne
nangminerme pitsaussumik suliagssaK tamåna
iliniarneKarsinångormat, nåpaj atdlo nålagåt
Rhode nulialo angnertumik tåssuna Kutsavigi-
ssagssåuput — soruname Fåborgimisimassut
nålagåt ama puigornago. UvdL Krisliansen.
KanoroK savssat?
(Johannes Petersen,
isseKaoK, ilame 40° C migssiliordlugit issigta-
lerame. kujåmut ingerdlavunga orKungmut sang-
miniardlunga, ilame agssumut sågkaluardlune
avangnap suversimårnera nigdlikaseKigame. si-
larssuaK nipaeKaoK, Kamutivnilo igsiavdlunga Ka-
mutit uingiulanerat avangnap sujorssulåvanik
akuvdlugo kisiat tusåvara. KimugseK atauscK su-
juleråra atauserdlo kinguleralugo, pingasugav-
tame. asulinardle KimugsingikaluarnarujoK. tå-
ssaliuna savssanik ujåssigaluartugut siko uner-
Kåmermat. uningitsiaratdlarmåme icilalugarpag-
ssuit takuneKartarsimangmata savssanik ilima-
Ujarasugssungmio.)
sugtorssuput uvdlutdle tugdlit ujåssissaraluar-
tut nanissaKartarsimanatik.
isserssuaKångitsume Kimugserdlune ilorri-
ssårnartaraluaKissoK taimanikut sivisumik Ka-
mutine uningåinarfiungilaK. Kiulerpatdlårumå-
ngikåinime akugtungitsunik napariarsiortaria-
KarpoK unagsårdlune, oiuimigkavta Kujanara-
luarpoK, agssumntdle sågkuvta pikunarneK atu-
savarput.
igpagssaungmat igpagssåniungmatdlunit
pinerpoK Kavane kujativtine pujorKat takune-
Karsimassut pasinaerneKarsimångingmata pasi-
naeriartordlugit kujåmukarpugut. tarKava kuja-
tivtine pujoragssuaK erssareKaoK pavungatsiar-