Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 43

nr. 13—18
ATUAGAGDLIUT1T
127
ilimatsagsimanarame. åipå tusagaKångitsumik
unerpoK.
taimalo savssanik tusarusungnartigissoK nuå-
nåjumingilagut. uvagume savssisinausugissau-
ssugut sumik isumaKångivigkavta. nipaerså-
rungnaivigdluta igdlaleKaugut avdlamingme
sugssaerukavta, kisiåne sule savssanik ilimasug-
pugul.
linukut inarpugut savssat sumlssusé erkor-
dluartumik singnagtoriniaraluåsavdlugit. aKagu-
kut iterpugut. lié, måko-måko sorpagssuit? sume
tamåne Kingmiliarpagssuit. sume tamåne inug-
tarssue inugtånguilo, ilarssue ilisarnaidssut ilå-
ngue ateKångitdlat. „sussungoK-uko“ ? „savssiå-
ngoK-uko“!
isumaitarnarpoK uvagut kisivta piarérdlui-
narérdluta oKausigssåinaK utarKigigput. sunauv-
fa ama avdlat tamåiput.
sunauvfalimiå pisimåput. igpagssaK unukut
radiiikut aperssuissoK nalunaitsumik savssar-
ssuårdlune oKångikaluartoK tusartut tungavéru-
tivigsimåput ilatsiåinariångordlutik. avdlatume
ajornaKigame angumerssivdluarumagåine. itimi-
kut torsimassussilikutsornerisa nalane angor-
niorpatdlåt pissutineKarput - nagdlingnakavsait.
ilame OKautsinik kussanångivigsunik taimungåi-
narneKarput. tusågaluaruningme kamasungit-
sornaviångikaluarput imaicalo pissu j umanatik
ilånguatik pissuteKåtålisagaluardlugit. ilaisa
aperssuissoK pissutipåt akerartordlugulo taimu-
ngåinaK påsivdluångisaminungOK OKajavatdlå-
Kingmat. ilaisa K’utdligssane Kitdlerpårmiut ar-
narnuagssårtakasé pissutipait. tamåkugoK-ukua
malungnersimårdlutik savssarssuårtordlutik ér-
tartardlutigdlo nivdlialitdlarmata autdlagarniå-
ngikaluardlutik autdlagartut. Kanordle Kåurna-
tigigkaluarpat, månalo tåK. uvavtinile Kiijanai-
narput nålarulungnerssuarput Kuiasungnermik
akugdleramiko. imågdlame erKigsivdlutik linua-
me sinigtugssånguaraluit linuatsiånguaK silåina-
rigsatårdlutik Kimugserarput.
KularnångilaK angutitatik autdlagatdlarma-
ta arnartångue måtagssuarnut neKerssuarnutdlo
Kilanårdlutik inarsimåsassut. autdlagai'tume tai-
ma pitdlagunartigissut taimalo pilerisugtigissut
sapiussagssåungitdlat. issikasik sok? unuakasik
sok? susa tåraluarune! måtak nei<ilo ajungineru-
put! angerdlamut kina usikinerusava ? uterdlu-
tigdle tikerartut narrujuminarunåssusé. Kamu-
tinguc såput-såput ingorånguaK kisime, ilarssue
malungnivfårigdlutik Kungutsoringnermik ila-
me ugguarungnaivigsimavdlutik. ilånguilo Uja-
rasugssup pisiniarfianit sukulåsisimåput K’ut-
dligssane amigautåungikaluaKissut.
tamatuma kingorna påsineKangilaK jxingor-
titat ardlåt suna taima serKortarnertut értorpa-
lugtarnertutdlo itumik nipiliordlune peKiiertit-
sisimassoK. inusugtutdle ilåt ingminut patsisauna-
sugaoK: nangmineroK-una uvdloK tåuna aKigssi-
nut semortarame. imaKagoK-una tåuna Akiamiut
tusåsimagåt. ilumorneramerdle ajornarpoK tai-
ma issigtigissume taimalo imingnångitsigissume
30—35 km-nik ungasissusilingmit aKigssinut ser-
KortarneK tusarneKarnaviångingmat.
tikeråt angerdlakaput, nunarKatigiussugut-
dlo kisingoruterKigpugut. ilame tikeråginardlu-
ne uningaorneK ajornaKaoK, taima savssanik ili-
masungnartigissoK. tåssaluåsit siutivut tikungå-
rigsikutsordlutik, ukaleK pingilaK.
uvdlut ardlalialunguit Kångiuput. ilimasug-
kaluarsimaneK såkortuningorpoK. „samanigOK
K’utdligssat encåine savssiniartorssuångorput.“
„hé, ajung.“ pileritsavigsoKaugut. kA, taimåika-
luarniardle!
( nangitayssat).
atuagkanik nugterissartunut.
atuagkanik nugterissartut ilånikut ardlaliuv-
dlutik atuagaK atauseK atautsikut nugtilersar-
måssuk suj unersutigiumagaluarpara nugtigaKa-
lernertik Atuagagdliutit avKiitigalugit åmalo
atuagaK suna nugtilernerigtik nalunaerutigissar-
Kuvdlugo kaj umigsårneKarKuvdlugit.
Jues Vernip atuagkiå: kejserip agdlagkissar-
tua (kejserens kurer) nugterniardlugo autdlar-
tisimavara. (mana nugternera inerérsimalerpoK
naKitigagssångortitauvdlunilo. arKigss). amå-
taoK V. Hugup atuagkiå: De elendige (någdliug-
tut) ingerdlåniåsavdlugo pilerssårutigåra.
neriugpunga sujunersutimininguara ilagsiv-
dluarncKarsinåusassoK.
asangnigtumik inuvdluarKussivunga.
Poul E. Ralle.