Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 45

nr. 13—18
129
ATUAGAGDLIUTIT
pileritsagsimanerataliuna Kilunertut itdlune ta-
måt sajugtikå.
„soK-una måungartutit?“ angutip OKautsine
nangeridgpai. „suna kigsautigaiuk?“
méraK ilivå. agssai sajugsimagaluartut tåsså-
ngåinaK sajugkungnaerput. kinå aulajåipalug-
dlunilo erKigsisimarpalulerpoK. nipå kugssuartut
itisutut sarfaorussårtutut nipikitsumik nakussu-
seKardlune tutsiiipoK. ånilångajungnaerdluinar-
dlunilo kigsautigissaK neriutigissardlo sugaluar-
tutdlunit Kulangersiniassutut ipai. Kanon iliornig-
ssaminut ingmut nålagkersinåussuseK tamat pigå,
månåkut ajornartorsiorneK — agdlame angut sa-
niminltoK — Kulangersiniassutut itdlugit.
„Kåumatit mardluk Kångiuput nunaga Kimag-
kavko måungarumavdlunga“ (agssane saldssa-
minut tugtipå) klnatdlo takondgkavko oKalugtu-
titdlo tusårKileravkit agssagkutdlo agtoravkit
ånernangårtumik misigissaKarsimavdlunga. ta-
måko tamarmik mana Kångiuput, tåmarput sor-
dlo sujorna KaKarssuit aputåt måna tåmarsima-
ssok. uvdlumikut umatiga toKuvoK. arnautit ta-
kuvara. kinat takuvara. indiånermut arnamut
ei-Karsautaerutdlutitdlo asangnissuséi'usimavutit.
tåuna ilingnut pilutatut asiunikutut ipoK — su-
ngitsoK! atorfigssaKångitsoK! Kitornå åipiutdlugo
toKiikumatdleraluarpat. måssåkorpiaK issingne
toKo issigåra. autdlåsaunga, Athabaskamut uter-
dlunga. kinara takorKingisåinåsavat. Kimagtinag-
dle atausinarmik aperKutigssaitarpunga. nukag-
piaraK, nukagpiarånguaK una“ (nipå ajorsitsia-
raluarpoK) „erneråra, ivdlitdle uvavnit ernerine-
riivat. susava, indiåneK KaKortumigdlunit amilik?
indiåneK nerssussuartut tugtorssuartutdlo ipoK.
angutip KaKortumik amigdlup narssarssuarne or-
pigpagssuarnilo piniagarå. erninaK KåKalingme
savatut iliumårpoK, taimågdlåt Korcune avinga-
rusimassune KåKatdlunit kåi'fine ungasigsune ait-
såt nåpineKarsinaussoK. nukagpiarautit susava?
nipit utarKivara.“
angut KeKarpoK nålaordlune,sordlume oKaut-
sinit angåkuarnigtunit KilerssugaussoK. kinå ka-
magpalugkungnaerpoK. taorsiutdlutigdle nikeKå-
tautdlutik isumamigut OKiluatdlagtitsinera, uiv-
ssuminera, KanoK iliornigssaminik påtsivéru-
nera, kångusungnera maniguneralo malungnar-
seKåtårput. arnap aj asornartumik ingminut isu-
måkérdlune takutinerata eraarsautaisa erKartu-
påt påsititdlugo KanoK sungitsigalunilo ajagtu-
gagssautigissoK. oKausigssaeriipoK. niviarsiaic Ka-
nga isumakuluteKångivfiup uvdluine ingminut
Gutisiortutut agdlåt pingårtitsivdlunilo sumik
isumakuluteKarane aperssuteKaranilo ingminut
tuniusimasimassoK arnångorsimavoK misigissut-
sip ilumortup nåpertuivdluarneruvdlo tungågut
nangminerminik nagdlisimassoK. åjuna saniane
KeKarpoK aperKumigdlo aulajangigagssånik
nangmineK (arnap) aulajanginginermine suju-
nersiordlune, nangmineK tåussumångarnit aula-
j angissugssaunerunerame ? nukagpiaraK ? nukag-
piarångup tåussuma pitdlagunartunik nioKartup
akimut putussutut itdlugo issiminik ilungersor-
palugtunik erKarsarpalugtunigdlo issigå — nu-
kagpiarautåta? malugå umånilusoK erKumitsu-
mik såkukitsumigdlo satsusertoK. indiåneK Ka-
Kortumigdlunit amilik? atugartussutsip tungåti-
gut malerssugaujumårtugssaK? imalunit peror-
sagauvdlune pikorigsagauvdlunilo inoKatime
akornåne napaniartugssaK? inunermine månå-
kutut erKarsautiminit taima malerssugautigingi-
såinarsimavoK niviarsiap uma, arnap uma ilu-
ngersortup ingminutdlo nålagkersinåussusermik
j)igissaKartup ei'KigsisimarKingnårdlune pissutit-
sivdlunilo ei’Kartussissutut piginauneKångikaluar-
dlune nangminerminik erKartussissup såne Ke-
Kartitdlune nangmineK inunine pineKartugpat
issit tånko Kaumårigsut erKigsisimassutdlo er-
Karsautime ilordlerpårtånik arajutsisimassaKa-
ngitsut nåkussititdlugit akisinaunaviångikaluar-
poK. Karasåne akissutigssamik pingortoKångi-
laK. eraarsautå sujugdleK tåssausimavoK in-
diåneK arnaK tåuna nangmineK naj ugkaminit
Kimagutdlune nagguveKatime akornåne anger-
dlarsimavfeKalisassoK. sagdlaitsumigdle isuma-
liutigivdluagaussumigdlo oKautsit pikunarsågkat
a j oKersuiartortitaKarfingme iliniarsimassane
atordlugit sågfigingningneranut tusarnårtitdlugo
kinålo silatorpalugdlunilo anånatut asangnigpa-
lungårtoK pineKissordlo issigititdlugo akissutigi-
niagagsså sarKumerKårtoK nåmaginångitdluinar-
poK. tåssalo ama nukagpiaraK, nukagpiarånguaK
— nangmineK ernera — Gutimul akissugssauvfi-
gisså — pisimassordlo påsineKarpat taimatut
angutinut ilumornermik pingårtitsissunut ilame
agdlåt ingminut akissugssauvfigissåt. takuneKar-
simanerpa angut inup atugagssainit nagdliutunit
taima ajornartorsiortitautigissoK — inup atugag-
ssainit pinane nangminerdle nåmagsisimassami-
nit?
( nangitagssat.)