Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 37

nr. 13—18
ATUAGAGDLIUT1T
121
ma Kutsigsigigaluardlune (måname 2600 m angu-
varput) åma nerissagssat mamaKaut. arrinata
nereréravta nal. arKanermut KiterKutilerålo
oKautigåt 3000 m KutsissuseKalersugut sulile Kut-
dlarKigkatdlåsassugut — KutdlarterfigssaKarmå-
me. — taima KutsissuseKaleravta anerningiang-
narsissoK malugigavko nålagarput ilerKumisut
inivtinut iseriarmat tamatuminga OKalugtupara.
oKarpoK niviarsiait oKarfiglsavdlugo. niviarsiaK
aggeriarame saninguavne igkamitoK åtatausså-
nguaK tigdlugdlugo katagteriaramiuk ikuvfinguit
sarKumerput. ldnarpaussånguaK suvdlulingmik
gummiussumik atanilik isua tåssunga iverteriar-
dlugo atemungmago sordlungnut ivertitartung-
mat ivertipara, (iltmaske) sordlume anernikasik
åpariartuinartoK! nal. 10,45 OKarpoK sermerssuaK
Karssiikiartulisagigput, 3600 m KutsissuseKalersu-
gut. tåssalo tunuvtine KåKarssuit sermerssuardlo
taima Kutsigsigissumit apussarigssuartut issiko-
KarnerussoK issigilerdlugit, nunaruj ugssuaK tai-
ma umåssuseKångitdluinartoK issigalugo erKar-
sarnaKaoK, tåssagoK nunarput tunuagut tulagfi-
gårput Kap Tordenskjoklimik ateKartukut. ser-
merssuaK Kulangekårput. ativtine KaKat portu-
sorssusagaluit ingé kisimik sermimit putusimå-
put, ersserKeKalugitdlo Karssuavavut. nunavta tu-
nuanut tularKårnivtinit minutit 15 migssiliui-
nardlugit Kångiutut kitåne sineriagput KåKailo
sermeKangitsumitut issigilerpavut. issigissap ku-
ssanåssusia univkårineK ajomaKaoK. erKarsautit
ukiut untritigdlit ardlagdlit kingumut utertutut
iput takordlulerdlugo nunavta inoKangikatdlar-
nera Kulånime taima Kutsigsigissumit issigalugo
inoKartugssauneranik påsinångitdluinaratdlar-
mat. KutseKigavtame NarssarssuaK Kanigdliler-
dlugulo atautsikut issigisinaulerparput Sermilik
Tunugdliarfik (Skovfjord) K’aKortup Igalikup
tungånut kangerdlua (NardlunaK) Agdluitsuvdlo
kangerdluata (Lichtenaufjord) ilå sineriak sa-
mungarssuaK sikorssuarasårtoK NarssarssuaK
Karssuterpiåinariardlugo Sermigdlip alångua si-
nerdlugo NarssaK Karssuteriardlugo K’aKortoK
kitånit Karssusungariardlugo ilungmut Tunug-
dlarfik nardluinardlugo piikiliartuårutdlugo sa-
ngungårnatalo Narssarssup mitarfianut minig-
torneKångilagutdlunit. manarpiaK nal. 11,45-
ngorpoK. taima Danmarkimit autdlarnivtinit nal.
ak. ancanigdlit Kångiutinartut ornigkavtinut nu-
nap åssingane ungaseKissumut apupugut, taima-
lo inunerme misiligsimångisat ilåt perdlasivfigi-
nago alianainåru j ugssuåinardlugo atomarpoK.
tingmissartoK aitsåme angatdlal pitsak!
Klaus Lynge.
Danmarke kalåtdlitdlo nunåt navianartume inigssisimåput.
nålagkersuineK pivdlugo inusugtut peKatigit
ilaisa atautsimineråne statsradiofonime sulissut
ilåt afdelingschef Jens Rosenkjær kalåtdlinut so-
Kutiginartunik erKarsariautigssaugunartunigdlo
ilåtigut ima oKauseKarpoK:
uvdlune måkunane silarssuarme pisima-
ssut amerdlasunit erKarsautigineKangårtarunå-
ngitsut ilungersornartuput inuniarnermut pina-
ratik ataniamermutaoK ama siiniuteKarsinauga-
mik. Danmarkip silarssup åssingane inå nunar-
ssuarme nunat tikuarsimaneKarnerpåt ilagåt.
Danmarkip nunartavia rusit nålagauvfigssuånut
ungasingilaK, kalåtdlitdlo nunåt Amerikap ilå-
nitdlune. pissuserdlo tamåna navianartorujug-
ssuartut issigissariaKarpoK. påsissariaKarparput
inuvdluatåginarsinaujungnaeravta. sorssugka-
månginermik sujornatigut politikerissarput må-
nåkut agdlåt Kimagsimavarput, Atlanterhavivdlo
erKåne nålagauvfit peKatigit pivdlugit A-mik
OKaråine åma tauva pingitsorane B-mik oKarta-
riaKalersimavoK. sorssungnermut peKatåusaner-
dluta peKatåusånginerdlutalunit nangmininaK
aulajangigagssariungnaersimavarput, taima tut-
die aulajanginigssaK avativtinit aulajangerne-
KartugssångorsimavoK. nålagauvfigtut nangmi-
nerssortussutsivta ilå taimailivdluta ånaisima-
varput, tamånalo ilungersornartumik akiligag-
ssarilerumårparput.....
Uvdl. Kristiansen.