Atuagagdliutit - 01.07.1951, Blaðsíða 24

108
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 13—18
diat aulisagkanigdlo misigssuiniarnerme ajor-
nartorsiutaunerpaussardlutik. taimåitordle ta-
nxåkununa iluaKusisinaussarpugut. misigssuiniv-
• tigut påsisinauvai’put nkirit sut axdisagarig-
sårfiuvdlutigdlo aulisagardlugfiusassut. tai-
mailivdluta aulisartut piårtumik ilisima-
tisiixauvavut pissariaKarnersoK imaita ukioK
una sårugdlisåsaKingmat avdlanik aulisa-
gagssarsiusavdlune imalunit aulisarfingnut
avdlanut aulisariartariaKarnersoK. ama ilå-
tigut aulisautinik avdlanik atugaKardlune
iluanårnarnerusanersoK inersussutigisinauvar-
put. tåssuna takusinauvarput ukiut sut auli-
sagarigsårfiusassut sutdlo aulisagardlugfiusa-
ssut sujumut ilisimarisavdlugit kuiiok pingårtigi-
ssok. tamatumuname aulisartut aulisagaisag-
titdlugo ajunårujugssuarnigssaraluat pitsailine-
KarsinauvoK. imånile misigssuissarnerit nuname
misigssuissarnernit ajornarnerujugssuput, ilåti-
gutdlo ugpernarsivingneKarsinaussarnatik.amer-
dlanertigut misigssuissarnerit aitsåt iluaKutausi-
nåuput ukiut tamaisa misigssuissaråine. inxami-
me pissutsit, pingårtumik sarfat imavdlo kisså-
ssusia, avdlångorartuåinartarmata.
aulisagkat amerdlåssusisa avdlångortarnerå-
nut pissutauneruput sarfat imavdlo åssigingitsu-
nik itissusilingne kissarnerata avdlångorarnere.
imap nigdlernerulerdlunilunit kissarnerulertar-
neranut pissutåuput sarfat nigdlertut kissartut-
dlo amalo silåinaup ississusia kiåssusialunit. ar-
dlaligpagssuartigut påsineKarsimavoK imap ki-
ssarnerulernera aulisagarpagssuaKalersitsissar-
toK akerdlianigdlo imap nigdlerpatdlålemera
aulisagarpagssuarnik toKutsisinauvdlune. sordlo
Sisimiune ukiume 1948—49-me isseruj ugssua-
Kingmat sulugpågarpagssuit, Kaleraligpagssuit
Kerarpagssuitdlo toKorarsimåput amalo i’ejenut
ikiliatdlautaorujugssuardlune. taimanikut imaK
itinerulårtumitoK -f- 1,6 gradinik nig<llertigisi-
mavoK. sule ukioK måna imaK kangerdlup iliner-
ssånitoK 0 gradit sivnerdlugit nigdlissuseKarpoK
tamånilo sule rejit sulugpågkatdlo ikigtoralå-
nguput. Islandime angmagssagssuaKartarugtoi'-
dlune tåssångåinaK pérusimavoK. misigssuiv-
dlxxtik 1950-me påsivåt sunauvfa sai’faK lxig-
dlertoK pissutauvdlune angmagssagssuit Islandi-
mut pineK ajulersimassut. taima angmagssag-
ssuaisangnera Islandip aulisartuinut nålagauv-
fingnxxitdlo aj unårutaorxijugssuarsimavoK.
< nanf/ilaf/ssat.)
m æ s I i
oKalugtuai'iniagara Kujatåmiunut soKxitåu-
sångikaluartoK agdlåt avångunåinåsavdlune, tai-
måitoK sinerissap Kei-Kanit Avangnånut atatitdlu-
go tusåsagåine soKutiginartugssauvoK. radiukut
tusånxaneKardluarunarmat nåpaut tåuna KanoK
Kujatåne atomeKai'tigissoK. taimåitumik pissa-
riaKarsoråra atuisimassut ilanit oKalugpalåri-
savdlugo.
upernardlualerdlune sut tamarmik kaju-
ngernai’silerugtortut uvdlxit ilane xivalikut pissxi-
teKardlunga niuvertorutsip igdluanxit ingerdlavu-
nga. tassaixe isersinxalersunga nalunaerKutaK ra-
diukut tusarnårfiussartoK nagdlei'mat radio ang-
nxarneKarpoK telegrammil tusagagssaluitdlo av-
dlat atuarneKarérsutdlo radiulerissut ilåt nalu-
naerpoK sysselxxxade radiukut OKaluniartoK. isu-
maliuinarpunga: sunanxe-åsit oKaluserinialeKå.
imaKasit sumik pingårtumik nålagkersuissut tu-
ngit.
ngånit tusardliussagssaKarame, kiavixie nåpaxxt
tamåna pineKåsassoK ilinxagingmago. asuna oKa-
lulei'mioK nakorsap påsisinxagå K’aKortunxe mæs-
lingertoKalei'soK tåssalo K’aKortup niuvertoKai’fia
matxineKaratdlartoK. asimioKarfingmiutdlo ixiu-
vertoKarfiliarnigssåt pingåvigsumik pissxxtigssa-
Kartinago inei’terKutigineKalersoK; ånilfuxxera-
luardlunga isumaliuinarpunga siåmåunaviarsi-
mångilaK, åmaixxe nåpautip tunitdlajåssusia na-
lugavtigo.
xivdlxit ingerdlanerine alapemaitdlugo tusax--
niartardlugo tusalerparput nåpaut siaruautiler-
tortoi’uj ugssussoK, tauvalo påsilerdlugo agsut tu-
nitdlaj asimassoK. årime uniut ilåne Nungxxxe i'a-
diukut tusarnåi’dlunga oKautigineKaratånguai’-
poK Nungme nakorsap Rendalip mæslinge oica-
lugiautigalugo erKartomiarå. KujanaK, ajxingi-
laK, påsivdluamiåsavarput taimangme Kanig-