Atuagagdliutit - 24.02.1955, Blaðsíða 3

landsretime ericartussutit ilait
(agdl. emart. Kisbye Møller.)
1954 -irae ukiåkut erKartussissunit
suliagssat kalåtdlit nunåne lands-
rctiine erKartussutigineKarsimassut
1,;dt tamanut soKutiginarsinauneru-
ssut måne erKartorneKåsåput. erivar-
tussuiit nailisardlugit issuarneKar-
Put; ilåtigut erKartorneiiarnerinut
dangutdlugit oKauserineKartut miki-
ssunjk naidnilerdlugit naidneKarput.
sysselretit nalåne, tåssa kalåtdlit
nunåne erKartussissoKarneK pivdlu-
Sp inatsit atulingikatdlarmat, erKar-
tussulit erKartussissunut Kutdliune-
lussunut nangitiniarneKarsinåungit-
plat. tamåna erKartussissoKarnerme
lnatsiseKalernerup iluarsivå årKigssu-
ssineK imailermat encartussissutigut
suliagssat tamarmik, sanitsåunerit,
Pmerdlugtuliornerit, atåtagssarsiui-
ient kingornussagssanigdlo suliag-
ssat kredsretine -- kalåtdlit nunåta
ljlane 16-iussune — sujugdlermér-
utugit suliarineKartalermata. kreds-
ln.e tåukunane suliamik nåmaging-
]«8its°K akornuteKångitsumik ka-
pldlit nunåne landsretimut nangi-
tniai-sinauvoK. suliagssane piner-
oin® • *^tine erKartussaK unerdluti-
gul.gniStutitaussutdlo taimailivdlutik
sinj ^ landsretimut nangititsiniar-
tit a|U1-Ut: suliagssanilo avdlane pår-
’ taimågdlåt piumassaminik angu-
saKarsimassoK pinane. nangititsi-
arf-rnerne tamatigut sapåtit akunere
nineK pingasut pivfigssaussarput.
suliaK landsretime åipagssånér-
'dugo suliarineKarsimassoK højeste-
rc‘tirnut (erKartussivik Kutdlciv) na-
dgitiniarKingniardlugo kigsautigine-
^arPnt justitsministerip (eraartussi-
^QKarnermut ministerip) akuerssi-
si.. digut tamåna pisinauvoK. atau-
tif'dardlune liøjesteretimut nangi-
dle nia1rneKarsimavoK, nangitiniagar-
tim e højesteretimit suliarincKar-
nangititsiniarneK unigtine-
Karsimavdlune.
• i/dåna tikitdlugo kredsretine suliat
laigtuinait landsretimut nangiti-
piarncKarsimåput, landsretivdlo su-
julerssuineK ilitsersuinerdlo angne-
russumik suliarisimavai. 1954-imile
suliat nangitiniagkat sujorna nangi-
tiniagkanit mardloriåumik amerdlå-
ssuseKarput.
kingusingnerussukut kredsretine
eraartussutit ilait tamanut soKutigi-
narsinaussut A/G-me agdlautigineiva-
rumårput.
Pingårtumik pinerdlugtuliutit ka-
latdlit nunåta kujatånit pissut lands-
ret.lp. kingusingnerussukut aulaja-
ngivfigissarsimavai. sujugdleK måsså-
«ut erKartorneKartugssaK — radio-
avisime Kavdlunåtdlo avisine entar-
torneKarérsoK — tåssauvoK
nukagpissat pingasut niviarsiarKamut
15-inik ukiulingmut angutau-
sersimanerat.
kul^^l'ime novemberip 7-åne unii-
kau n-al‘ migssånc K’aKortume nu-
vi .i,Pl-Ssat mardluk K’aKortormiut ni-
umiarcraK, 15-inik ukiulik K’aKortup
ilaserfiUa!viata avKutåne napipåt
KafiuT. ugu °- niviarsiaraap ingerdla-
dl- tc .arniars°ralune ilaliupai.inger-
tWi nPkagpissap avdlap tikipai,
il„„Q, 0 Pmgatsiutdlugo niviarsiaraK
niTtit®0 tankit umiarssualiving-
; 1 . lungånut ingerdlalerput.
nimarsialKav<ll° nukagpissat isuma-
nL>r^'ii1S°lalu8it ånilångalerdlune i-
ti; 1U-,KatlgerKiSkumajungnaerpai.
si,I?aillP®?lat nukagpissat niviar-
,ii raK talisigut tiguvåt pinaisertor-
n.° dpsukardlugo ingerdlatilerdlugo.
sukatardlugo paugssausiviup tu-
uanut ingerdlåpåt tåssanilo pingit-
suilivdlugo kingulerlårdlutik angu-
auserfigåt imalunit angutauserniar-
nnirgo nikitautdlutik tale niuilo
nii|UU-Vssar<llu"it- taima amilårnartu-
diorfigineKarnermine niviarsia-
nmVirmdllavoK ikiortigssaminik su-
• • dinne agsutdlo nukcrssordlune
KannK [ruardl“ne’ nukagpissatdle
KanoK luoriarsinaunagit nivdlialerå-
ngamime Kanine matussarmåssuk. Ki-
malermane oitarfigai politinut uner-
dlutigisavdlugit, igdlautiglnarpåtdle.
pisimassoK K’aKortume politinut
nalunaeruligineicarpoK nukagpissat-
dlo tåuko pingasut tamarmik 17-inik
ukiugdlit kigdlisiorneKarput; angu-
tausernermut imalunit taimailior-
niarnermut pissussutut akuerssiput
tamatumalo kingorna unerdlutigine-
Kardlutik.
K’aKortup kredsretiane martsime
1954 suliagssaK erKarlussissutigine-
KarpoK. unerdlutigissat pingasut ta-
marmik erKartussissunut pissuner-
mingnik nalunaermata kredsretip
erKartupai tamaisa 50 kr.-nik akili-
ssugssångordlugit ilisimatitdlugitdlo
inuiaKatigit taima pinerdlugtulior-
neK piumångitdluinaråt. erKartussu-
mut ilånguneKarpoK taimaisioi'King-
neKåsagaluarpat perKarninerussumik
pitdlaineKarumårtoK; erKartussissut-
dle pissariaKartisimångilåt ingmikut
nåkutigdlissulisavdlugit.
erKartussut nalunaerutigineKarmat
nukagpissat erninaK akueråt, liner-
dlutigingnigtutdle landsretimut na-
ngitagssångortiniarpåt. auguste Kåu-
mataussoK suliagssap suliarerKingne-
Karnerane unerdlutigingnigtutitat
piumassaråt pissutitsinermut tunga-
ssut underretime erKartussincKarmat
najorKutarineKartut atortinarneKåsa-
ssut, KanoK iliorneKautigssat (pit-
dlautigssat) pivdlugit kigsautigat
akilisitsinigssamut taorsiutdlugit ti-
nerdlutigissat K’aKortumingånit aut-
dlartitåusassut ukiut 1—2, polititdlo
niuvertoruseKarfit åssiglngitsut pi-
ngasut inigssivigssatut sujunersiili-
gait. kisalo åma piumassaråt ataut-
simordlutik (in solidum) niviarsia-
raK åniartisimanera någdliugtisima-
neralo pivdlugo 300 kr.-nik akilivii-
gisagåt.
sordlo erKartussissoKarneK pivdlu-
go inatsimc agdlagsimassoK suliag-
ssanc angnertunerussune iincrdlutigi-
ssat igdlersuissulerneKarput suliag-
ssap ingerdlanerane ikiortigssånik.
unerdlutigissatdle navsuiautait åssi-
glvingingmata erKartussissut isuma-
Karput ajunginerussoK mardlungnik
lgdlersuissulisavdlugit, mardluk åssi-
gingmik navsuiauteicartut atautsimilc
igdlersuissulerdlugit pingajuatdlo ila-
minit avdlaunerussumik navsuiauli-
lik avdlamik igdlersuissulerdlugo. ig-
dlersuissut mardluvdlutik, iliniartit-
sissoit ajoKiunerdlo, piumassaitarput
unerdlutigissat angerdlarsimavfing-
mingniginåsassut nåkutigdlissulerne-
Kåsassutdlo, aitsåtdlo nåkutigdlissu-
mingnut nålagkumångigpata autdlar-
tineicåsassut.
unerdlutigissat landsretime suju-
singnerussukut navsuiautitik nangit-
dlugit navsuiauteKarivigput. angajug-
dlersåt (pinerdlugtulioramik 18-inik
ukioKangajalersiinassoiv)_ navsuerpoic
angutausersimavdlune åmalo angu-
tauserniarnermut ikiusimavdlune, tå-
ssa ilane taimailiornialermata lkior-
simavdlugit. ilai mardluk navsuerpu-
taoic angutauserniarsimavdlutik tai-
mailiorniarnermutdlo ik iu simavd lu-
tik. pfssutsit tåukua kalåtdlit nuna-
ne pinerdlugtuliornernut inatsimut
— kalåtdlit erKartussissoKarneK piv-
dlugo ericarsartausiånut nalerKutu-
mut 15/7-1954-ime atulersumut unior-
Kutitsissuput, tåussumame ingmikor-
tuisa 51-iat ingm. 1 imånak autdlar-
nerpoK: „kinalunit arnamik pingit-
sailivdlune kujangnigsimassoK, ima-
lunit arnap tåussuma Kaniginerpai-
salunit inuneranut, perKingnigssånut
atugardl iunginigssånutdlunit uloria-
nartumik pingitsailivdlune avdlatut
arneriniarsimassoK angutauserdlunc
arneriniarsimassutut erKartuneivå-
saoK...“.
landsretip tamaisa pingasutitdlu-
git pinerdlugtuliorsimanermingne
akuerssinerisigut pissutipai.
landsretip erKartussutåne agdlagsi-
mavoK unerdlutigissat igdlersuissuisa
påsinarsarniarpåt igdloicarfingme pi-
ssutsit kussanarpatdlånginerat uncr-
dlutigissatdlo inusugtuaraunerat Ka-
non iliorsimanerånut pissutaunerusi-
massul. igdlersuissup åipåta OKautigå
KaiuitigortungitsoK K’aKortume sor-
dlo umiarssuarmiut sulissartutdlo
Kavdlunåt K’aKortume niviarsissanik
pingitsailivdlutik arnerissarlut Ka-
nordlo pineKåsanatik.
erKartussumile takuneKarsinauvoK
tåuko igdlersuissunit OKauserineuar-
tut erKartussissunit nautsorssutigine-
Karsimångitsut taimågdlåtdle naut-
sorssutigineKarsimavdlune (erKartu-
ssumut migdlilissutut) nukagpissat
inusugtuaraunerat. KanoK pinenau-
tigssanik Kinerdlernermingne erKar-
tussissut pingårtisimavåt nukagpissat
inusugtuaraunerat sujornatigutdlo
inatsisinik uniorKutitsissutut uner-
dluligineKarsiniånginerat. tamåkua
pissutigalugit erKartussissut nåmag-
tumik tungavigssaKarsoringilåt uner-
dlutigingnigtutitaussut piumassåt, a-
ngerdlarsimafingmingnit autdlarti-
tåusassut, maleruåsavdlugo isumaKar-
dlutigdle iluaKutaunerusassoK ukioK
ilivitsoK tikitdlugo nåkutigdlissullsa-
gåine tamatumalo kingorna nuna-
Karfingmingne sulivtiligtait sulivfc-
Karfingmingniginåsassut. erKartussi-
ssutdle isumaKaramik dimanarsinau-
ssok imaKa nåkutigdlissuliginarncK
nåmagtumik misingnauteKångisinau-
ssok erKartussume oKautigåt (piner-
dlugtuliornerme inatsisine tungavig-
ssaKartoK) ernartussat nåkutigdli-
ssortik nålagdluinångigpåssuk suliaK
nangineKarsinaussoK pineKautigssa-
nik såkortunerussunik kinguneKaru-
mårtumik. erKartussissutdlo isuma-
Karamik pinerdlugtuliornermut nu-
kagpissat angajugdlersåt nåkutigdli-
ssoivartitdlune unukut nal. 21 kingor-
natigut anissåsångitsoK sulianiinut
atassumik pissariaKartumik anissa-
riaKångikune. åniartitsinermut någ-
dliugtitsinermutdlo aningaussat aki-
liutigssat piumassarinenartut pivdlu-
git erKartussissut isumaKarput tamå-
na nåpertutussoK, kisiånile aningau-
ssat ikilivait 150 kr.-nångordlugit.
sordlo nuissdkut erKartussuti/) aq-
dlauligineKarnerane takuneKarsinnu-
ssok igdlersuissut sarKiimiussål K’a-
Kortumc pissutsit kussanarpatdlångit-
sut pivdlugit erKartussissunit pingår-
titdlugo luugaviginiarneKarsimdngi-
luK, erKartussumilo åma pissusilor-
Kat erKarsauligineKarsimanerat taine-
KangilaK. ndkuligdlissulinikut pina-
rane kisidnile åma pineKautigssanik
sukanganerussunik pissariaKåsagpat
crKartussineKarKigsinaunigssdkut ki-
salo taorsinigssdkut landsretip crKar-
lussutå kredsretip erKartussulånut
sdkortusisilsissuvoK tdssanime tai-
mågdlåt 50 kr.-nik akilisitsimknt
unerdlutigissat erKartuneKarsimdput.
pincrdlugtuliornerme inatsisip a-
nersava (isumå) nåpertordlugo pi-
ngårtildlugo erKarsauligineharsima-
vok inusugtut ajungitsumik i mini g-
ssånut ikiorniardlugit k/iiiok iliutc-
KartariaKartoK, tamalumanilo pingår-
lineKarsimavoK angerdlarsimavfing-
mingniginarnigssdt, Idssane ikiorne-
Kardlutigdlo tapersersorneKarsi-
naungmata. dipåtigutdle åma erKar-
tussume aulajangerneKarsimassut nd-
kutigdlissoKarneK avdlangortineKar-
sinaussoK pineKauligssanut sdkortu-
nerussunut, erKarlussat nålangigpata,
åmalo taorsinigssaK, erssiutduput
inuiaKatigit taimalut pinerdlugtulior-
tunul ingmingnut igdlersorni'arnerd-
nut åmalo pinerdlugfigineKartup pi-
ssussuteKarsimdngineranut.
tigdlingniarnermut ei-Kartussisa vdl li-
ne ugpernarsautigssat nåmångitdlat.
1954-ime februarimc K’aKortume
Kuerssuit ilane nr. 24-me tigdling-
niartoKarsimavoK. tigdlingneKarsi-
måput eigarettit kartonit ardlagdlit,
sikål karsit ardlagdlit Kardlitdlo
atautsit. tigdlingniarnerup kingorna-
tigut sivitsungitsoK nukagpissat mar-
dluk KaKortormiut tiguncKarput tig-
Nuap umiarssual modernit.
lyskit kitdlil cirkusiat (angalaordlutik ftmassunik avdlanigdlo sungiusagkanik
takutitsissartut) imams Akutdlcrssuarmc KeKprtame Maltame takuUtsitdlutlk tov-
nat anorerssuarmit sugssaujungnaei*dlune aserorpoK. takutitserKingneK sapilerput
taimalo aningaussarsiorstnaujungnaerdlutik. tunassittait 100 sulissuilo 135 KeKer-
tamit Kimagunigssamingmu angatdlatigssaeriiput. tauvale tuluit sorssfitait ikiu-
kumatdlerput. naiagaunerssamingnit akucrineKardlutik imnigiississutit atugkiu-
pait. sårdluDiilo iassa Kuap umiarssuatsiångue, Oniassunik ulivkårdlutlk Syra-
kusimut SicillamJtuniut tikiutuånguarput. auko hestit ikigalugtualcrsut.
Moderne Noah «rJc,
Et vesttysk omrejsende cirkus, der havde givet forestillinger på øen Malta i
Middelhavet, då sit store telt totalt ødelagt under en storm, og dermed var
muligheden for at giye forestillinger og tjene penge ophørt. Cirkus stor nu med
sine 100 dyr og 135 mands personale uden midler til at forlade øen, men så greb
ilen britiske flåde ind. Med tilladelse af det britiske admiralitet og chefen for
middelhavsflåden, lord Mountbatten, blev der stillet landgangsfartøjer til rådig-
hed, og snart var disse forvandlet til moderne Noøeh arke, der førte den brogede
last over til Syrakus på Sicilien. — Her er det hestenes tur til at gå ombord.
3