Atuagagdliutit - 02.06.1955, Blaðsíða 4

ugiut peKatigit avKutigalugit inger-
dlåsinauvå.
suliagssap taimatut ingerdlanigsså
uvanga kinguneKartugssarujugssuar-
tut issigåra, imaita udvalgip suliag-
ssaisa ingmikortortaisa pingårner-
ssåtut, taimåiturnigdlo udvalgit ta-
matuminga KanoK ingerdlatsinigsså-
nut sujunersuteKarumavunga.
erKarsautigivdluarsimaviuk inuia-
Katigit akornåne aningaussat amer-
dlanerssait igdlume ningiunit tigu-
mineivartarmata? — igdlume ningiut
„silarssuarme sulivfit angnerssåne pi-
siniagagssanut aulajangissartungma-
ta? tamånale ilumorpoK. 1950-ime
Danmarkime misigssuincKarmat på-
sineKarpoK Danmarkime tamarme
ilaKutarit 88%-é ningiumingnit pi-
siniussissokartut, — Kularnångitsu-
migdlo ama måne taimåipoK —- av-
dlatutdlunit oKautigalugo: kalåtdlit
nunåne ningiut niuvernerme pissor-
taussut nangminerssortutdlo niuver-
tarfinut aningaussat iserlartut amer-
dlanerssait tigumissarait —_ tåukualo
saniatigut ama igdlume itussup pi-
ssarissartagai (nerissagssat) atortar-
dlugit.
aningaussat ikigtungeKaut, tåssalo
kiavdlfinit påsisinåusavå KanoK pi-
ngårtigissoK ningiussut aningaussat
erKortumik silatusårtumigdlo atusav-
dlugit påsisimåsagpåssuk. danskit
forbrugerråds ima ussateKarput: „pi-
sinialertinak erKarsaricårit". tamåna-
lo Danmarkime pisiagssarpagssua-
Karfiussume ajornångilaK. kisiånile
måne amerdlånginerussunik pisiag-
ssaKarfiugaluartume tamåna åma er-
KorpoK. pisinialertinane erKarsancår-
tariaKarpoK, pingårnerungilarme ani-
ngaussarpagssuarnik peKåsavdlune,
pingårneruvdlunile aningaussautit
erKortumik silatusårtumigdlo atusav-
dlugit. erKarsautigissariaKarpoK ni-
ngiussup aningaussat ilaKutarit åtu-
gagssait aulajangersagarissarmagit.
aningaussat igdlumut Kissugssanut-
dlo atortartut åssigipajåginaussarput,
aningaussatdle nerissagssanut, ati-
ssagssanut, evKiluersårnermut pisiag-
ssanutdlo nutånut atugagssat ilaKu-
tarit åssigingitsut akornåne avdlå-
ngorartorujugssuput ningiussup er-
Karsatdlarkissusia pikorissusialo pi-
ssuvdlutik — pingårtumik encarsat-
fllarKissusia.
tamalumane udvalgit ningiut pe-
Katigit suleKatigalugit IluaKutigssa-
mik sullsinåuput — nSmångilarme
igdlume ningioK piumavfigisavdlugo
pisinialertinane et'Karsarnigssånik
ilisimassariaKarpåle KanoK erKarså-
savdlune.
sujugdlermik forbrugerudvalgit
oKåtårtariaKarpåt uvdluinarne ani-
ngaussat atornigssåt iliniartitsissuti-
galugo —• aningaussat igdlume ator-
tugssat sujumut nautsorssorértarnig-
ssåt uvdluinarnilo atugkamik naut-
sorssuteKartinigssåt, tamåkua pivdlu-
git udvalge åma nunaitarfingne atua-
gagssiatigut agdlagtåsaoK. pingårtu-
vok ningiunut påsititdluåsavdlugo
pisiniagagssat årKigssutdluartariaKar-
mata atautsimutdlo eKiterdlugit —
tamåna påsissat nåpertordlugit ma-
tumuna pingartuvoK: ningiut ani-
ngaussautitik pigssarsivdluautigine-
russarinatigik — pingårtuvdlunilo
taimailivdlune inuiaKatiglt aningau-
ssat tungaisigut ajunginerussumik
pissagssaKalersarmata.
forbrugerudvalgit ama navsuiauti-
gissariaKarpåt sujumut aulajangersae-
rérneK — aningaussat nautsorssute-
Kartitdlugit atornigssaitdlo sujumut
aulajangersarértardlugit — uvdlui-
narne aningaussat atornerinåinut pi-
ngåruteKångingmat, kisiånile åma
angnertunerussumik pisiagssaKaler-
nikut påsinartarmat iluaKutaussar-
toK. pitsaussunik atissartårumagåine,
pitsaussunik moderneussunigdlo
igavfiup pisatainik pisårniaråine,
kussanartunik peKUtitåsavdlune akig-
ssaKarniåsagåine — tamåkunatigut
åma uvdluinarne aningaussanut atug-
kanut atatitdlugit sujumut aulajanger-
saerértariaKarpoK. mérKanut nuåni-
sagaluarpoK akulikitsunguamik su-
kuarartortardlune — tamånale ima
kinguneKarsinauvoK igavfingme ator-
tugssanik imalunit atissanik pitsau-
ssunik pisisinaujungnaernermik.
kisalo puigortariaKångilaK sujumut
aulajangersaerérneK atautsikutdlo pi-
siniartarneK niorKutigssanik avguai-
nermut ajornånginerulersitsissung-
mat akikitdlilissuvdlunilo — taimåi-
tumigdlo tamatumane ingminuinaK
erKarsautigissariaKångilaK pisiniaKå-
tårneK niorKutigssat pugssåinut (pug-
ssianut il. il.) sulissunutdlo akitsor-
sautauvoK. igdlume ningiussup er-
Kaimåsavå „inuiaKatigingnut tamanut
pisiniartartugame". niuvertitsissut
niorKutigssanik nerriviussaK Kulaut-
dlugo isåussinere tamarmik pivfig-
ssamik naleKarput. atautsikut 5_kg-
mut sukusigåine Kuleriardlune kilup
KerKa pisinane tauva niuvertitsissup
Kulingiluariardlune ugtuinigssånik
sipårutisavå pugssiatdlo Kulingiluat
sipårdlugit taimailivdlunilo nåla-
gauvfik aningaussatigut sipårutisavå,
tamåkume tamarmik katipalugdlutik
aningaussarpagssuarnik naleKarmata.
isumaKarpunga forbrugerudvalge
naleKångitsumik iluaitutigsslsassoK
inungnut navsuiautigingnignikut ani-
ngaussarigsårnigssamut (pigigsårne-
rulernigssamut) angnerussumik a-
kigssarsiaKarnigssaK pingårneru-
ngingmat silatumigdle sujumut aula-
jangersaerertarnikut pisiniartarneK
pingårnerussoK, sordlo navsuiautige-
rériga.
tåssa forbrugerudvalgip ningiut
pisinialertinalik crKarsarKårlarnig-
ssåinul ikiutigisinaussaisa ilait; su-
lile avdlarpagssuput, pingårneritdlo
ilagåt iliniarlisavdlugit niorKutigssa-
nik pisiarissartagdinik.
åssersutigisinauvarput: niorKutig-
ssat akine agdlagsimåput merKuIuag-
dlit. tamatumane forbrugerudvalgit
pisissartut ilitsersutisavait nalivtine
merKuluagdlit åssigingitsorpagssung-
mata, „merKulualik" „merKulualig-
pagssuarnik“ åssigingitsunik sanane-
Karsinaungmat ilåtigut merKulualing-
mut agtuinåssuteKångitsunik, taimai-
sivdlutigdlo merKulualingmik pisi-
niartup merKulualisorissaralua mer-
Kulualinginut mingnerpåmik agtumå-
ssuteKåsanane.
tåssa åssersutåinaK, uvangalo ta-
måkua påsisimassaKarfigisorssungi-
navkit angnerussumik erKartusångi-
låka — ersserKigsåinåsavarale for-
brugerudvalgit inuit niorKutigssanik
påsisimassaKarnerulernigssdinik su-
lissussisangmata. sorssungneruvme
kingorna niorKutigssarpagssuit nutåt
sarKuinerarneKarput åmalo niorKu-
tigssat sujornatigut ilisimassavut av-
dlångorardlutik sarKumersiterdlu-
tik, ningiutdlo — månime tamatigut
nautsorssutigineKarsinåungingmat ta-
måkua niuvertitsissunit tamatigut
navsuiautigineKarsinaunerat — ilåti-
gut aningaussaiautiglnagkamingnik
kingusinårdlutik påsissaKåinarsi-
naungmata. tamatumunåkut forbru-
gerudvalgit OKalugiarnertigut, taku-
titsissårnikut atuagagssiatigutdlo isu-
magisavåt ningiut påsiliniardlugit
pisinialertinalik erKarsarKårsinauler-
titdlugit.
kisalo åma forbrugerudvalgip nav-
suiautigisavå ningiup pivfigsså ani-
ngaussanik nalcKarmat. sujornatigut
kalåleK ningioK pivfigssaKardluara-
luarpoK, måssåkutdle pissutsit avdlå-
ngulerput. igdloKarfingne ardlaling-
ne ningiussoK åma sulivfeKartarpoK,
ningiuvdlune pivfigsså uviussup
pivfigssåtut naleKartigivdluinarpoK,
taimåiturnigdlo ningiussup pivfigssa-
ne åridgssutdluartariaKarpå ator-
dluarumavdlugo. tamatumane åssigi-
ngitsut mardluk forbrugerudvalgip
tikuarniartariaKarpai — igdlume
alortorigsdrnigssaK åmalo ningiussup
atortugssane inerigkat pisiarissaria-
Karnerai imalunit nangminérdlune
tamaisa suliarissåsanerai.
igdlume atortugssat sujugdliutdlu-
git: silarssuarme sulissutigineKarto-
rujugssuvoK ningiussut igdlume ator-
tugssait pitsaussut akikitsutdlo nav-
ssåriniardlugit — Danmarkime suliv-
fit ardlaKarput avdlanik suliaKångit-
sut. — tamåkulo kalåtdlit nunåne
malugivatdlårsimångilagut. tamatu-
manilo pissutaussut ilagåt niuverner-
me pissortaussut niorKutigssanik
atautsikut amerdlasunik pisiniarå-
ngamik atortugssat akikitsut pisiari-
niartarmatigik forbrugerudvalgitdle
ikiusinåuput tamatumane sujunersu-
poliovirus kaptitigssaKalernerpoK? Pittsburgliip universitetinne dr. L. James
Lewisip upakåic misiligutigalugo kapigå.
Endelig en vaccine mod poliovirus? Dr. L. James Lewis, Pittsburgli universitet,
Pensylvania, giver en abe en prøveinjektion for at kontrollere den levende orga-
nismes reaktioner overfor vaccinen.
teKartardlutik — pingårtumigdlo nj“"
ne pissutsit avdlaussut nåpertora1
git åmalo isumagalugo ningiuss
atortugssanik pitsaussunik atuissa*
nigssait, taimailivdlune atortugss
sarKumeriartornigssåt anguniard
tauva tugdlerititdlugo niorKuti^
ssat inerigkat: — inerigkat Pisia\\'e
savdtugit akisujuput nangminera
siiliarisavdlugit pivfigssamik na
Karput ningiuvdlo pivfigsså akisui
vok. uvanga tamatumane sujunersu
niåsångilanga forbrugerudvalgirnui'
dle erKarsautigerKusavara tåssane er
KarsautigissagssaKarmat påsiniart '
riaiiartumik åmalo ningiunut sujunei'
sutigissariaKartumik. sordlo tamam
mane aperKutausinauvoK nangpine
igfiortarneK akilersinaunersoK inj.a ,,
nit iluanårnarsinaunersoK igfiorfin^
nik fabrikerartårnigssaK asimioKai'
fingnut pilersuissusinaussunik. ,
åma forbrugerudvalgit suliagssåind
ilausinauvoK nerissagssat inussutio'
ssartaKardluartut ei-Kiluersårnerdi
ilisimaneKarncrulerKuvdlugit siåmar-
saunigssaK. sujornatigume tamåna e
KarsautigissariaKarsimångikaluarpo*
nerissagssat piniartut pissarissart»'
gaisa inussutigssat inup timåta PeV
Kigsuvdlune ineriartornigssånut P}‘
ssariaiiartut pigerértarmatigik. ma'
ssåkutdle inussutigssat nunamut er-
KiissorneKartut inungnit inussutig*'
neKarnerujartortitdlugit nautsorssu'
tigiuåinarneKarsinåungilau inuit d'"
dluinarne nerissamikut timimingd._
pingitsorsinåungisatik sordlo vitaid1'
nit piuåinarsinaugait taimåitumigd1®
ingmikut pinigssait isumagissariaKaf-
dlugit, pingårtumik mérKat, tarda'
tumane åma Kåumarsaunikut ningid'
nut sulissutigissariaKarpoK. nåmång1'
larme nerissagssat nåmagdluardlutifo'
dlo mamåsagpata åma erKorliissai'111'

tamatumane nålagauvfik forbrugel'
udavlgimut ikiutarsinauvoK. ungas1'
ngitsukut inutigssanik påsisimass«'
lik kalåtdlit nunånisimavoK, påsj'
niardlugo kalåtdlit nerissagssauta'^
atordlugit inussutigssat pitsaussut K®'
noK pineKarsinaussut. tåussuma Pa'
siniainermine pigssarsiai måssåkdi
Kobenliavnime suliarineKarput inef'
patalo forbrugerudvalginut atortdg'
ssångordlugit nagsiuneKåsåput åmam
kalåtdlit nunåne perKingnigssandy
sulissuteKartunut lungavigssatut atof'
neKartugssaujumårdlutik, tåukuaid ^
Kangale, påsisimasimavait tamatuin3'
ne ilungersortumik suliniartariaKaf'
toK. tamåna landslægip suliagssaid
pingårnerpåt ilåtut nautsorssutiga
nakorsatdlume åma avdlat tamåd"
påsisimavdluarpåt nautsorssutigald'
gulo forbrugerudvalgit suleKatauniS'
ssait.
sordlo sujuline oKarérsunga nauj'
sorssutigineKångilaK forbrugerudval'
git suliagssarpagssuit sujunersuissa1,'
neritdlo kisimivigdlutik nåmagsis*]
nåusagait imalunit aKago autdlart®'
rivisassoK. isumagineKarpordle PlSl'
naunertik nåpertordlugo suliagssaf'
tik autdlartisagåt atortugssatik pté}'
naunertigdlo najorKutaralugit, udv«1'
gitdle suliniångikunik suliagssatm
nåmagsinaviångilait. agdlautigissag'
ssanut takulitsissarnigssanutdlo atof'
tugssat nunaKarfingne sulivfeKarfid®'
ne pineKarsinåuput, KåurnarsaumS'
ssamutdlo atortugssat landshøvdingj'
mit forbrugerrådit sivnerdlugit nafc'
siuneKartåsagput åmalo danskit f°f'
brugerådisa ikiuinigssåt nautsorssd'
tigineKarsinauvoK — taimåitumik sd'
liniånginigssamut utorKatsissutigss®'
KångilaK.
forbrugerudvalge åma akunerd11'
liiilutut sulissugssauvoiv. tamåna PjV^
dlugo landsrådip OKaluserissåne id1^
agdlagsimavoK: „udvalgip pissarfa'
Kartikuniuk nangminerssordlune n>11
vertarfit pissortait liandelip niuyefj
tarfiutai niuvertarfitdlo tuniniaif1
avdlat niorKutigssat pivdlugit naj®'
naeruteKarfigissarsinauvai, sofd’
måkunatigut: niorKutigssat piuinafle
Karnerat, niorKutigssalersorneKarde
kisalo åma niuvertitsissut niuverd1
nut sutdlissinerat pivdlugit. — udya'
gip nangmineiv avdlatdlunit orugotd
tait nåpertordlugit nangminersso
dlune niuvertarfiutigdlit niuvertoK0
fiuvdlo niuvertarfine il. il. pissorta®
ssut niorKutigssat amigarnere ajii®5
(naugisaoK Kbp. I®'"
4