Atuagagdliutit - 02.06.1955, Blaðsíða 19

Kalåtdlit-nunåne gartneri-KarfiliortoKarsmaunerdlune ?
agdl. konsulent H. Mosegaard.
nuname iliniartungorKårnivnit pi-
lerigingårsimassavne unuaK sujug-
dleK sinigsinardlunga uvdlåkut pa-
katsingårsimavdlunga iterpunga. nau-
ssume kartofilitdlo naussortait cen-
timeteritut ivssutigissumik kanersi-
måput Kernertuinauvdlutigdlo.
ukiaunerussugaluarpåme soKutåu-
nginerusagaluarpoK, månale tåssa ju-
lip 29-råt, savalerivfingmilo pissor-
tap Christensenip aulajangersinåu-
ngilå upernalernerup ukialerneruv-
dlunit Issingata taimaililersisimagai,
kisiåne, oicarpoK, mane sinerissame
nunanarfingnlnaK taimåisaoK, ka-
ngerdlungne ajoKusingårnaviångilaK,
tamånalume ernupoK uvdlut ardlaKå-
ngitsut savalerivfiup pujortulérånik
kangerdlungmukaravta K’agssiar-
ssungmut pivdluta pissutsit takuting-
måssuk.
måne ima naggorigtigaoK isuma-
Kalersitsivdlune åmåtaoK naussuleri-
ssok (gartner) Kalåtdlit-nunånukar-
sinaussoK sujornatigornitdlo ilunger-
sussaunerussumik naussulerinikut
angussaKarnigssaK kinguneKarsinau-
ssutut issigilersinauvdlugo.
kinalunit isumaKarniaKinane naut-
sivilerinerup tungåtigut ingminut so-
rujugssuartut issigissunga. ilisima-
rérpara niuvertut avdlatdlo pingår-
tumigdlo savauteKarnermik inger-
dlatsissut nautitsinermigdlo sianigi-
ssaKardluartut KanoK angussaKartige-
rérsimassut.
sapåtitdle akunere ikigtunguit må-
ninera sumik pigssarsivfigåra, åmalo
avdlat styrelsimit 1948-me angalati-
taunera sumik pigssarsiaKarfigåt?
nautsivilerineruvme tungåtigut
angnertorujugssuarmik takugssau-
ssorssuarmigdlo nåmagsissaKarsimå-
ngiianga, åmalo neriorssuterujug-
ssuåka tåssa tamatigut ajunginerpå-
nik paornanik grøntsaginigdlo tamå-
ne pissariaKartingågåinik nagsit-
siuarnigssara. angerdlaramame sule-
Katika soruname ilåtigut paornaute-
KåloKalutigdlo grøntsagiuteKåloKaut,
tamåkulo avitutigalugit katerssuisi-
mavunga, nalungilarame nunaKarfit
ilåine taimatut nagsiussinera iiuaKu-
tausimassoK, iiåtigutdie KanoK pisso-
Karsimanera erKoriåinarsinauvdlugo.
Lufthavnens Kiosk og Boghandel
mitarfingme avisérniarfik
Kontor, agdlagfia: Amagerbrogade 6,
København S.
Alle danske og udenlandske bøger og
tidsskrifter fremskaffes omgående.
danskit avdlamiutdlo atuagautait
atuagagssiaitdlo erninavik pigssarsia-
rissarpai.
nerissagssat ajungitsut KanoK i-
nungmut iluaKutautigissusiat, tamå-
name tamåkuninga sianigissaKar-
dluarlunit sordlo tuberkulosemut na-
korsanit avdlanitdlo pingårtineKar-
tungmat, kalåtdlinut KanoK kingune-
Karsinaunera pissutigalugo sujuner-
suteKarsimavunga angumik Kinersi-
neKåsassoK pissortausinaussumik tag-
pavane nautsivilcrinerup tungåtigut
pitsaunerussumik angussaKarnigssaK
åmalo naussut nerissagssat nagsiune-
Kartarnerine avguarneKartarnerinilo
nåkutigdlissugssainik — tåssa piku-
nautimingnik avnutimingne ilångar-
tuivfigineKarpatdlårungnaernigssåt
erKarsautigalugo, sulivfiuvdlo uva-
nga sulivfingma styrelsemut atugkiu-
ssissup sujunersfitigisimavå tamåna
slyrelsep akigssaiautigisångikå suju-
ncrsumigdle sarKumiussaKåinåsav-
dlune. tamåna nuånarineKarsimångi-
nerpoK. uvangaliuna pissutitagssau-
ssunga. suliaK tamåna ingerdlater-
Kigkumavdlugo påsineKarneruler-
Kuvdlugulo sapingisavnik toKunavér-
sårtiniarsimavara, taimailivdlungalo
tamalåne 100 tikitdlugit oKalugiartar-
simavdlunga, åssilissanik Kalipauti-
lingnik lysbilledenik H. M. Hansenip
Kujanartumik atugkiusimassainik
ilårtorsimassavnik. KularnångilaK ta-
måko ardlåne oKarsimassunga aju-
iiginerusassoK inuit Kalåtdlit-nunå-
nltut tamaisa måungartikåine måne
nunanalersitdlugit inigssitdlugitdlo
sordlo Læsøme Anlioltimilunit, tå-
ssame nerissagssat tamåko pivdlugit
ima isumaKalersimagavta kalåtdli-
taoK pitsaussunik tamåkuninga pi-
ngitsortariaKångitsut. tamåna Kuia-
sårnikut taitsiarsorisimavara.
tauva inuit tåukua tagpavane sule
piniagagssaKåsagpat aussaunerane
piniariartarsinåuput imalunit nuna
silarssuarme pinernerssat ilat takor-
narianut angmarncKarsinauvoK. tai-
ma nipitumik ericarsartarnika ardla-
lingnit KuiagssuauligineKartaraluar-
put, taimåitordle ilåne Helsingørime
nunat tamat højskolianititdlunga ta-
kuvara umiarssuaK „Umanak" ai.0^'
nartorsiuteKaKalune sikut akornisi-
gut Danmarkip imaine ingerdlaortoK
kalåtdlit 75 migss. ilaussoralugit. tå-
,ssame autdlarterérsimåput, sorme nå-
parsimalernigssartik utarKinåsavåt?
nuånårutigingårsimavara tusarav-
ko professor C. A. Jørgensenip Ka-
låtdlit-nunåne orpingnik nautitsi-
niarnera sujulerssuissut Kutdlersåi-
nit KanoK tapersersorneKartigisi-
mangmat, sulilo nuånårutiginerusaga-
luarpara åmåtaoK tåussumatut pi-
ngårtigissoK nautsivilerineK taimatut
tapersersorneKarsinaugaluarpat.
nalungilara savalerissut tamatuma
tungåtigut piumåssuseKartut. piumå-
ssusinardle suva? angut Kanordlunit
pikorigtigigaluarune avdlanik sulia-
Kartitdlune angussagsså kigdleKar-
tuåsaoK, pingårtumik savat toKora-
ngajalerfisa nalåne. tamatumaine na-
låne nautsivilerineK inutigssarsiutitut
ingerdlatitatut tåisavdlugo ajornar-
mat.
tåussuma saniatigut oKåtarniartag-
kat tamane tamåne autdlartineKartar-
tut tamatigutaoK aporfigssaKartarsi-
måput, „tamalånik neriniartoKarne-
ra“ pissutauvdlune.
taima ingerdlassoiiartitdlugo ukiut
ingerdlajuarput. tamatigut tamane
atorfigssaKartineKalersarpunga. nåla-
gauvfiup nerissagssiornerup tungåti-
gut rådisåtaoK aperssugarisimavånga
nautsiat kartofilit pårineKarnigssåt
pivdlugo. aperKut tamåna nakorsap
målåruteKarneranik tungaveKarpoK,
tåussumamigoK kartofiliutine inig-
ssaKartinginamigit nåparsimaviup
torssussånitinartariaKarsimavai, kar-
tofilitdlo tåssaninermingne ajortisi-
måput, sulilo avdlanik tikitoiiariå-
ngitsoK atugagssaujungnaersimavdlu-
tik. taimanikut kartofilinik angatdlå-
ssissarneK uvanga ajornerarpara ne-
riugpungale tamatuma kingorna pit-
sångorsimåsassoK.
åipagssånik, blomkålingoK ajutor-
put. avdlångorsimåput ajoKuteKaler-
dlutik måne Danmarkime ilisimane-
Kångitsumik, aitsåtdlo sut tamaisa
avKutigalugit [ misigssuincKarérmat
påsincivarpoK åmåtaoK Norgeme nå-
lagauvfingnilo avdlane taimailivdlu-
tik ajulertarsimassut, tåssagoK mo-
lybdænérusimagamik.
imaiva pissussuteicångitdluinarsi-
mångilanga atortup tamatuma tåsså-
ngåinaK piumaneKangålerneranut, tå-
ssamc autdlarKautånit angnikikaluar-
tumik savalerissut tamatuminga ajo-
Kersusimagavkit, ajoKersussisimane-
rale kinguneKarsimancrson; -nginer-
sordliinit ilisimångikaluarpara.
Kalåtdlit-nunanit Danmarkimut
uternivne ivssumik misilitagssamik
nagsataKarpunga, tåunalo professor
S. Tovborg Jensenimit Landbohøj-
skolime misigssorneKarpoK. oiiåtåru-
tit tamarmik takutipåt nautitsinig-
ssamut atusavdlugit pigssarsiagssa-
Karnartorujugssuit, pingårtumigdlo
nautsivilerissunut tikuartugagssar-
Kigdlutik, tåssame naussunut nauju-
minarsautinik ivssup nangmineK pi-
gissatoKainik nåmagtorssuarmik pe-
Karérmata atorneKarsimångitsunik,
taimåitumigdlo naggorigsautinik av-
dlanik pissariaKarsimanatik, naggo-
rigsautiningme ingassåussivdlune
atuineK åma nautitanut ajoKutauniåi-
narinat.
tamatuma kingornatigut tamatigor-
tumik tamåna misigssorneKarame
iluamik pigssarsivfigineKångilaK. ila-
lo misigssugkåka åssigingissusé. ta-
matumane takusinauvai’put nausso-
rigsaissup suleriausia nautsivileri-
ssuvdlo suliå KanoK ingmingnut
ungasigtigissut, tåssame narssat nau-
titsivit narssautinit avdlaunerungma-
ta nunaKarfingnilo pingårtumik oKå-
tårerKardlune autdlarniniartune
nautsivilerineK sujugdliujuartarmat.
misigssugkåka tungavigalugit tamåna
pingitsunginavigdlugo taivara, suju-
lianilo takuneKarsinauvoK savaute-
KarneK tugtuteKarnerdlunit nunaute-
Karnermut (naussorigsaissunermut)
atassutul issigingikivka.
niana takusinauvarput sok naussut
naussulivingnitut iluarpiångikaluar-
tumilunit inigssisimassut taima nau-
tigissartut, taimalume ukiukut Kau-
manera naussut pissariaKagåt sivi-
kitartigissoK.
1945-me taimatut oKåtårutaussu-
mik narssautingortiniagaK takusi-
mavdlugulo åssilisimavara, tåssame
kukuvdluinardlugo sananeKarsima-
ssok. ivssoK KagdliussoK ivigartalik
nautitsinermut pitsaorugtortoK pér-
neKarsimavoK nautsivigssamutdlo
ungaluliussutdlugo KarmarineKarsi-
mavdlune. kiserngorusiniavoK ivssup
atånitoK nautitsinermut atorsinåu-
ngingajagtoK asulume siorarasagtoiv.
tamatuma kingunerå nautitauniara-
luartut iluamik inersinåungingmata
naussugssartaisalo ilait siorKanut pe-
Katauvdlutik terKarneKarsimavdlutik.
tamatumunåkut takusinaulerpar-
put suna pivdlugo naussut naussub-
vingnitut ukiumilunit ima Kaumani-
kitsigigaluartume inimilo ima kissar-
ssumik kiagsarneKartigissume taima
nauvdluartigisinaussut.
tåssa ivssoK ima naggoringnartigi-
ssok tåssångåinaK kissagtineKarner-
migut naggorigsauterparujugssua-
liortOK ilutigalugo naussut tamåkuni-
nga tigusisinaulersarmata. taimator-
ssuaK nunåinarme nautitsiniarnerine
iliorneK ajornaKaoK, taimailiornig'
ssamut silåinaup kiangnera såkuki-
patdlårmat, kiagtarneralo sivikipat'
dlårdlune.
tamåna åma kinguneKarpoK naut-
sivit igalåminermik plasticimigdlunu
Kulissat kissagtianerussarmata taima-
lo nautitsivigiuminarneruvdlutik P1'
ngårtumik silåinarme nigdlerturn0
atusavdlugit pitsauvdluinartuvdlutik,
naussutaoK nerissagssat kimeKarnig'
ssåt erKarsautigalugo.
tauvame Kalåtdlit-nunåne nuna
nautitsiviuniartoK sule angnertun6'
russoK igalåminermik Kagdlertaria-
KarnerpoK? sorme taimåisångila‘
månime taimatut nautitsissarneK
ingminut akilersinåusagpat sule Ka'
låtdlit-nunåne ingminut akilersinaU-
nerusaoK, tåssame aussaunerane Kam
manerssuaK mångarnit sivisunerussa-
kuok uvdloK unuardlo åmalo aumar-
ssuaKardluardlune kissagsautausi-
naussunik tamåna pissariaKalisagpa1-
soruname autdlarKausiutigalugit nau-
ssut Kaumanerinarmik nåmagissa-
Karsinaussut pitsauneriisåput. åmaine
ingnåtdlagiaKalerpoK tamånalo ator-
neKarsinaugaluarpoK, nauk imaK_a
tåuna autdlarKautåne ingminut aki'
lersinåungikaluartoK.
Ivigtune tomåtit pitsavigssusinia'
put. taimåikaluartoK naussut tåukor-
piait Kalåtdlit-nunåne sujugdliutiy
dlugit oKåtårutigisavdlugit piukuti'
ngilåka, ilame avdlanik naussoKar-
mat paornaicardlunilo nautiniåsaV-
dlugit mersernånginerussunik eri
Kuivdluardlunilo angatdlåssinikm
iluagtitsivdluarnarnerusinaungmat _
måne DanmarkimingåniginaK pissU'
rigitsunik nunanitdle avdlanisaok
naussunik pissunik nautitaKarnelC
ajornarane. kisalo erKarsautigissaria'
KarpoK nautitsiniarnerme Kalåtdln'
nunåne naussut atorneKarnerusinaU-
ssut erKarsautigerKårtariaKarmata’
nautslvitdlo susanersut karsiusaner-
sut narssåinåusanersutdlunit aulaja'
ngertariaKardlutik.
månile sordlule avdlane „inukulU'
nguit“ tamarmik taimatut ilisimassa'
Kångitdlat. ukiorpagssuit ingerdlane-
råne inugpagssuit sulineratigut minfi'
ncrungitsumigdlo savauteKartut sul1'
neratigut anguneKarsinåuput. in?'
Karpordle nautsivilerinerinåungitsn'
kut avdlarpagssxiartigutaoK tamati*'
munga suniuteKarsimassumik tåssal°
Hannibal Fencker, SarKaK.
vitamininut nautsivingua „sila1"'
ssuarme liandelsgartneriinik avanif'
nardlermik“ taissåinarpara, nauk aV'
dlorniussat najorautaralugit imaiia
erKorpatdlångikaluartOK, angussa11'
ssutdle maligdlugit Fencker taima
taineKåsavdlune kukunerungivigp°lk;
ilame nautitat ardlaKaKissut agdla_
pivdlugit taima oKartoKarsinaU'"
dlune. . .
Fencker radiomut KaerKuniarsiny
misigisimassaminik OKalugtuarKn''
dl ugo. ilalunime rosa tupingnai’ti1'
mik kussanåssusenardlune fru An)a'
Hap igalåvisa såne nausinaussoK.^ aJ?J
raluartumik avaleKutit pinialuinl._
tingmissartukut avalagtineKartut la|"
mane ukiordlungnerssua perKutaU''
dlune nausinausimångitdlat, tailB®1,
uvgornartumik toKuliuinarsimavdln'
tik. savauteKarfiuvtaoK pissoi-1
Louis Jensen nautsivilerinermut PL_
KatausimavoK, tamånalo måne Ha'
markime ersserivivigsumik tusarnah
sinausimavarput kiingikut pivdlne
autdlakåtitsinerme 0KalugtuarineKa
lut ilagingmåssuk.
uvangalo nangininérdlunga rad*
kut oKalugkusugsinaugaluarpu'TiQ
kisiåne sule nangåssutigåra sorC-
åssersfitigalugo sule bølgianut, ’]i0
mautdluinalersoringinama maI1^[.
nautsivilerissarnerput nåmaginal'a
dlardlugo.
Atuagagdliutitdle agdlagkåka atli?u-
sinaugunikik naKiterusugsinauvdi
gitdlunit, tamåssa iluarissavsinik-
DUBARRY er alle moderne kvinders skøn-
hedspleje — med cremer, lotions og make-
up præparater for enhver type. De er alle
omtalt i Dubarry-brocliuren, som vi med
glæde sender Dem — gratis — blot De
skriver til os.
DUBARRY arnat moderniussut tamarmik
pinersarnermingne atortagarait — tåssa
eremit, tipigigsut tarnutitdlo åssigingitsut
arnat Kanordlunit issikugdlit atorsinau-
ssait. tamåko tamarmik pinersautit Duba-
rry agdlauserineKameråne erKartorneKar-
simåput. agdlagfiglnaruvtigut agdlagartaK
tåuna akeKångitsumik nagsiutisavarput.
En gros:
WILLY RASMUSSEN
Hovedvagtsgade 6, København K.
Forhandles af: „Ole"s Varehus — Godthåb
20