Atuagagdliutit - 03.05.1956, Blaðsíða 3

ABD-gssa ileKineK:
Kalåtdlit-nunane Kavdlunåtut atuartitsineK
Sisimiune mérKat atuarfiåne iliniartitsissoK Margrethe Peter-
sen ABD-t nutåt atordlugit Kavdlunåtut atuartitsissalersima-
vok, isumavdluarnarneralo oKalugtuarå. Kavdlunåtut atuar-
titsinerme ajornartorsiutit åma agtorpai påsisimangnigpa-
lugtumigdlo oKauseKautigalugit
sujornangortoK Kalåtdlit-nunane
‘‘Uarfxngne sulilerama påsivdlugo
Upigusutigåra Buggep „Dansk Læse-
?8“iata saniagut atuagkanik avdla-
‘k Kavdlunåtut iliniuteKångingmat,
asulo sananeRarnera imarissailo Ka-
J'SagQnikuvdlutik autdlarniutigssa-
Ptdlo atorsinåungivigdlune. tai-
lllaingmat Kavdlunåtut atuartitsineK
0|'r>igagssaK naluvdlugo ingerdlaor-
^gssatut issigisimavara.
QtuagaK iliniut auldlarniuligssaK
' åBD — tdssa maKaissinartoK ang-
,lerPåK. iliniartitsissuvme kialunit
n(?åigundngilå mérKat auldlartitdluar-
,ll!lssåt KanoK pingårligissoK Kavdlu-
®fut atuarlitsinerme avdlarpagssuar-
7"!0’ Kanordlo iliniumik nalemutu-
alorloKarnigssaK sapingisamik
Phsaussumik angussaKarlitsiniarner-
auIajangissugssautigissartoK.
Ukiunime kingugdlerne iliniumik
<uma itumik sananiartoKartarsima-
°K kaiåtdlit mérartåinik atuartitsi-
eK isumagalugo. taimailivdlune
k’i'ønlandsdepartemente 1952-ime
( ^nskit ABD-ånik mérKat atuarfiåne
^Ugagssanik sarKumersitsivoK. erini-
8alugo pisångatigalugulo utarKine-
srsimavoK, atorsinåussusiale åssigl-
Sitsumik isumaKarfigineKarpoK.
! aisa atortarpåt atorsinaussututdlo
j_Ssigissardlugo, amerdlaneritdle ma-
aissiuarunarpåt iliniut autdlarniu-
•gssaK mérKat Kavdlunåtut ilikartit-
..uåsagåine nalerKutdluartumik su-
’aussoK.
taimatut kigsautigissaKarneK pi-
^ortanit akissugssaussunit pinarane
‘unale kaiåtdlit nangmingneK akornå-
tle sarKiimeralugtuinarsimavoK, tamå-
I'alo taissariaKarpoK nuånersuvdluni-
°- sorssungnerssup kingugdliup ki-
'Sornatigut Kalåtdlit-nunane inger-
vapatdlalernerssuarme inutigssar-
siornikut kulturikutdlo peKatausinåu-
^agåine Kavdlunåt oKausisa pissaria-
Kl*ssusiat påsineKarsimavoK.
atuarfik ilagéKarnerdlo ilumordlui-
^•i'Umagunik ilumornerångitsoruma-
,|aviångilåt Kavdlunåtut atuartitsineK
•kåna tikitdlugo pigssarsiviorKalårsi-
lriaKinginat. sinerssordlune angala-
!juine malugineK ajornaussavisaoK
'Qlåtdlit kinguårit ardlagdlit inger-
pgneråne Kavdlunåtut iliniartilausi-
“Bassut. tamatumunga tungatitdlugo
(alåtdlit Kavdlunåtut oKarumassdngi-
>lerat tikuarniarlariaKdngilardluntt,
kavdlunåtume pisinaunerat iliniarti-
ausinianerdnit sunigaoKingmat. tai-
na}ngnlat Kavdlunåtut oKalugkuma-
ssanginerat ulorKalsissutiginiagkaiut
a ornago iliniartitaunerup amigassu-
siamk påsissuligssalut atugagssar-
XingneruvoK
taimåitUmik Kavdlunåtut iliniartit-
sissut piviLlssumik tungaveKångitsu-
gitdlat ima ingmingnut oKarfigissa-
angamik: pitsaunerulersinauvoii, tå-
Ssame pitsaunerulingitsusångilaK. —
UerKat ukiut 6—7 atuarfingmlneråne
dkartingitsorsinaunaviångilavut
avdlunåtut ajorissagssåungitsumik
P'sinaulernigssanut, ingmingnut ta-
’gilersitdlugit ilikartinerisigut oica-
gkumassånginerat Kimagtisavdlugo
^apersinaunaviångilarput.
amigaut uvane erKartorneKartoK
Parsiniåsagåine tupingnångilaK tå-
Siinga autdlarteriardlune sujumut
ingerdlaniåsagåine. tåssa mingnérKat
nuånersumik tatigingnigdluartut aut-
dlarniutigisavavut. ilångutisagåinilo
ukiut atuarfiussut sujugdlit mérKap
atuartuneranut tamarmut KanoK agti-
gissumik pingåruteKartut tauva taku-
lertorneK ajornångilaic autdlartineK
tåssaussoK artornarnerpånik suliag-
ssaKarfiussoK.
kaiåtdlit mérartait tåukununga na-
lerKutuliamik iliniarKautigssaliusa-
gåine KanorpiaK suliarissariaKåsassoK
oKautigiuminaikulugpoK. nunap pi-
ssusia, inuisa ingmikut pissuseKarne-
rat, OKausisa ingmikut itunerat av-
dlarpagssuitdlo katipaloriarunik dan-
skil mérartåinut iliniusiaussartunit
piumassarincKartut angnertisåput av-
dlauneruvdlutigdlo. taimditumik dan-
skit ABD-ve nalerKutungorsardlugit
misilinidsagdine mianerssordluinar-
tariaKarpoK, tungavit periautsildlo
Danmarkimc nalerKuteKissut måne
alorsindungeralarsinaiivdluarmala, i-
likagaKarnigssamul ajoKuliviunerar-
dlugit oKautigisdngikdine. taimaing-
mat ajungitdluindsasorinarpoK ABD-
liortugssat Kaldldtil-nunåne pissutsi-
nik nalungisaKardluartusagpata
mingnerungitsumigdlo mingnérKanik
Kavdlunåtut aluarlitsinerup tungåli-
gut påsissaKartusagpata.
isuma tamåna tungavigalugo tå-
•ssa piuminavigpoK iliniartitsissut
uvdlormut suliamikut ajornartor-
siutinik atuissut Kalåtdlit-nunane
iliniusiorniåsagpata. atorsinaussu-
mik tungavigssanardlutik tåuko su-
liniarpata, påsissatik nåpertordlu-
git issornartorsiortardlutik isuma-
tunigdlo sujuncrsuteKartardlutik
iliniutigssatut mlsiliusiaK pi-lså-
ngorsarniardlugo, tauva iliniutig-
ssiagssaK atorsinaussoK anguneKar-
sinauvdluåsagaluarpoK, atuagardlo
taima itoK angnertunerussumik
issigingnigdlune iliniutinut angne-
russunut tungavigssångorsinåusa-
galuarpoK, Kavdlunåtut iliniartitsi-
nerinåungilsumut åmale nunaleru-
tinik, umassunik, silamiut oKalug-
tuarissaunerånik avdlanigdlo ili-
niartitsinermut.
taimatut misilineK autdlartikåine
iliniartitsissut unigtlnarnaviångdåt
suliagssaic pissariaicavigsutut issigu-
Kigamiko. ilimanarneruvoK pissortat
isumatåp tamatuma pissariaKarnera
aningaussånguanigdlo atorfigssaKar-
titsinera tunuarsimaniarfigisagpati-
gik tamåna namåsarKårmat suliniar-
nerunigssaugaluaK unigtisavdlugo.
erKartugkåka tunuleKutigalugit ili-
niusiaralugo misiligutigssaliaK ABD
erKartusavara Sisimiune 1954—55-
ime suliarineKardlunilo (Bidung —
Schwærter) misilingncKarsimassoK.
mingnérKat klassésa åipåne uvanga
nangmineK OKåtårsimavara, isumaga-
lo maligdlugo neriunartoKardluarso-
råra.
iliniusiaK misigssuatågi nardi ugo
nutånik avdlångutigssanigdlo imaKar-
sorinångisinaugaluarpoK. åmame tai-
måingitsoK oKautiglnariaKarneruvoK.
perorsainerup tungåtigut angnerussu-
mik imånak anguniagaKartungilaK,
avdlåkut avicutigssarsiordlune angne-
russumik mingnerussumigdlunit ilu-
agtingitsortumik ingerdlaniarfiungi-
laK. sujunertarinarpå oKausertane
113-Inaussut 'tungavigalugit mérKat
sapingisamik atausmaliortungitsumik
erKortumigdlo Kavdlunåtut ilikarti-
niarumavdlugit, méreanut Katsunå-
ngitsumik tamatigut ingerdlåniar-
tuardlugo. misilinerdlo tamåna iluag-
tisimasoråra. atuagkame pineKarput
ilaKularit kalåliussut atåtaK, anånaK
Kitornaitdlo mardluk, Kitornaisa pi-
nguaKaligissarlagåt pisiniarlitsissor-
dlo saniatigut pingångincrussulut
inugtaliutdlugit. ilaKutarit taineKar-
tut igdlumingne, atuarfingme pisi-
niarfingmilo inunerat- maligtarine-
KarpoK. pissulsit tamdko mérKat na-
lungitdluagarait inuvfigigamikik, sa-
pingisamigdlo ussiliartaKartitduput
taimalo mérKamut niaKuligssungika-
luardtune amigdngitsumik silagssori-
ssusilingmut påsiumindikunaratik.
oKautsit atausiåkåt ilikarniarnig-
ssånut taisinermut iliniartitseriauseK
atorneKarpoK. sapingisamik piårtu-
mik (åipersarissap sujugdliup ili-
niartinerane) nipinik sungiusarneic
nipit ingmikortinigssånik erKortu-
migdlo tainigssfinik nalinginaussu-
mik iliniartitsinermut ilånguneKar-
POK. nipinik sungiusarnerit tamåko
kingusingnerussukut misingnarsisi-
måput utertarnermik iliniarnermik
autdlartitsinerme atorsinauvdluartu-
ssut, taimailivdlutalo Kåumatit ardla-
Kångitsut Kångiunerinåne tamåko
iluaKutigalugit OKautsit nutåt atuag-
kamingitsut atuarnigssåt påsilerérsi-
mavarput, agdlåt taivdluartariaKa-
vigsukasit (s. i. kisitsisinik iliniar-
nerme: tyve, mente avdlatdlo).
atuagaK arfineK-mardlungnik ing-
mikortortaKarpoK. ingmikortortat ta-
måkiussardlutik erinarssumik nagga-
teKarput danskit méraanut erinångui-
nik kalåliancå'taoK nalungisåinik eri-
nalingnik. OKautsit nutåt ingmikor-
tortame atuarsimassat tamangajaisa
erinarssutip imarissarpai, mérKatdlo
nuånareKalugit alångårdlugil iliniar-
simangmatigik nuånårdlutigdlo méra-
Katimingnul iliniartilsissutigissardlu-
git påsineK ajornångilaK glosit pigi-
liunigssånut pingårtussut.
misilérKårnigssamut pingussat
atuagkame pineKartunut tungassut
inugtaitdlo ildngutdlugil Kissung-
nik sananeKarsimaput Kalipautigig-
sårteKalugit. pingussat tamdko
atordlugit mérKat KanoK påsissa-
Karligissusiat ndkutigisinauvarput
nutårpagssuarnigdlo ildngussuisi-
nauvdlula iliniarigkanut agtumasi-
terlunik. mérKat nudnarssavigtar-
put, nudnarssarnertik iliniartitsi-
nivline pingårteKigiput misigisi-
mdngikaluardlugo.
OKaulsinut atugkanut avdldnissu-
tigssatut titartagkat atuagkame ator-
neuarput, erssitsungortineKarsinau-
ssut titarlagdngudngortitardlugit —
sordlo OKautsit „vase“ (naussulivik
imermik imersagaK), „kam" (igdlai-
gutit) åma „gryde" (iga) iliniagag-
ssamigpala OKausingorlinagit titarta-
gangordlugit OKautsit saniligssarpia-
mik akorndnul erKortunut inigssine-
Kartarput. iliniagagssat taima itut
mérKat ajornailseKaliigit nudnarcKa-
lugitdlo aluartarpait, isumaKarpunga-
lo sut titartagkat atordlugit atuagka-
mingne sujumorsimassatik uvdlormut
inunermingne sujumorångamikik cr-

auldlainiarneK...
JAGTEN..
...pissaitdlo ...OG UDBYTTET
3