Atuagagdliutit - 03.05.1956, Blaðsíða 18

Jørgen Chemnitz tOKUVOK
politit nålagåta C. F. Simonyp ag dl agå oKalugte Jørgen Chemnitz
uvdlut arfineK-pingasut sujornagut to ku,s.s ok pivdlugo
kingugdlermik sisamångormat apri-
lip 19 -ane 1956 umikut Nungme ta-
n%me erfalassut KiterKussorput.
Jørgen Chemnitz — Jorut — Køben-
liavnime nåparsimavigssuarme Rigs-
hospitalime toKusimassoK tutsiupoK.
Kåumat atausinaK KångiutoK Nuk
Kimagsimavå landshøvdingip Kujatå-
ne angalanerane OKalugtåusavdlune
suleKatåusavdlunilo. K’aivortume nå-
ParsiinalerpoK tingmissartumigdlo
UanmarkiliåuneKartariaKardlune.
Danmarkimut pigame uvdlut Kavsit-
siåinånguit Kångiutut Jokuvok.
Jørgen Chemnitz Sisimiune inu-
’igorpoK februarip 13-åne 1890-ime.
angutigå ajoKiunerit sujugdlit ilåt,
Palase nalungisaussoK Jens Chemnitz,
Pingartumik Agdluitsume NarssaK-
kujatdlerinilo KatångutigingniaKar-
fiusimassune sulisimassoK. arnå Hol-
Pait Nup pigissåne ikingeKissut ilagåt.
anguminit arnaminitdlo Kavdlunåt
auånik aoKarpoK. tamåna issikuane
Kavdlunåtutdlo oKalugtarnerane ma-
lungnarpoK, kisiåne isumamine kalå-
Huvok, nunamut inungorfingminut
erneruvdlune iiumortoK. tugdlusi-
Paavdlune ernartortarpå nukagpia-
raugatdlarame inusugtungugatdlara-
Pailo NarssaK-kujatdlermiut piniar-
lortaisa akornåne Kåinåkut piniartug-
ssatut perorsagausimanine. tåssani-
Paiut piniartue Kitåne pikoringnerpå-
tl*t issigissarpai.
taimåitordle Jorut Katångutimisut-
Jle niuvertugaluatut Nikulåtut, pala-
sisut Kålitut Jenséricatutdlo sanassu-
•utdlo Kunaråtut Johan Frederigtut-
cHo nålagauvfingmut sulissungorpoK.
1908 -me nakorsap Deichmannip
sulineratigut DanmarkiliartineKar-
Pok Hendrik Høegh, kingorna Sco-
fesbysundime niuvertussoK, åiparalu-
So nakorsamut ikiortaussugssatut ili-
Piariartordlutik.
kalåtdlitdle nakorsamut ikiortau-
ssarnigssåt nåmagsineKångitsorpoK,
Pkiutdlo ardlagdlit Kångiungmata
Piuvernerme ikiortitut Angmagssa-
JlPgmukartineKarpoK, tåssanilo niu-
Vertup sulingivfeKardlune avalagsi-
Ptanerane nangminérdlune pissortau-
si|navdlune.
nakorsamut ikiortingungikaluar-
nlune misigissalikerssålerångame er-
Kartortarpai mérKat ardlagdlit ilu-
/Sersor n ar torsi o rdlun e ernisugsiuga-
jnsimassane, sordlo ikingume Julius
jjsenip angajugdliliå Angmagssa-
nngmit Københavniliardlutik ajoKiu-
neruvdlo Telef Lyngep ernera „Hol-
,.0U“imik K’eKertarssuatsiainit Nu-
nardlutik.
Angmagssalingmériardlune K’aKor-
UP pigissåne niuvertorutsitut suli-
V°K. tauva 1924-me nålagkamut (in-
^Pektør, taima taineKaratdlarmata)
.nngme oKalugtingorpoK ikiortingor-
cHuniio.
tås
nivå.
sane inunermine suliagsse na-
t- ln.sPektørine, landsfogedine nagga-
aniigdlo landsliøvdingime sulinermi-
Sl nuname nålagkersugaunera påsi-
^avdluartorssuångorsimavå, nuna-
si' ? l? is s u s i a n i k kalåleKatimilo inut-
.‘s ./kut åssiglngitsutigut pissuseri-
nahingitdluarnerminut kåtu-
j .luarsimavdlugo.
nu P/Pnllugame nålagarissartagkami-
]a .'ortauvdluangålersimavoK. nå-
(lhit * MS'!artagaisa atorfigdlitdlume av-
Karflki°rtagaisa Jorut Kujåssutigssa-
Sj lgeRåt kalåtdline pissutsinik på-
j/Pnnfrgivdluartaramiko.
^to »f‘.Us™assaKåssusia nunåtåtaoK
Ig'fsPKnrtitarsimavå,
7'me landsrådimut ilaussortå-
ngorKfirpoK, åipagssånigdlo 1945-me.
ukioK tåuna åma autdlartitagssanut
ilånguneKarpoK, inatsissartut Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo atautsimltartuine
amerdlincKartune oKaluserisavdlugit
årKigssussivfiginiåsavdlugitdlo sor-
ssungnerup kingornagut ukiut sujug-
dlit Kalåtdlit-nunåne ilungersornar-
torsiorfiussut.
grønl andskommissionerujugssuaiv
1949—50-ime sulisineKalermat Chem-
nitz — nulialo Kåtalit — kommis-
sionime tåssane ilaussortagssatut ivi-
nigåuputaoK.
Jorut landsrådime tupingnartumik
piginåussuseKarpoK ilame isumait tu-
sarnårdlugit katisavdlugit, atautsiml-
ssutdlo kinguneKångitsusangatinarsi-
galuartoK Kavsinik Kupissutut itdlune
savssarsinaussarpoK atautsimllutdlo
sujunersumik pilersitsisinångortitar-
dlugit.
nunanarfingme pissortaKarfik Jo-
rup ilisimassaKåssusianik iluaKute-
KardluarportaoK, ardlaleriardlunilo
Nungme kommunerådimut ilaussor-
taussarpoit sujuligtaissussardlunilo.
pingårtumigdle oKalugtitut — ki-
ngugdlerpåmik atorfiligtut taigutigi-
ligkamine -— naleKångilaK. apernutit
kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo nalunagit-
dlo misigissarpai akunagtoranilo o->
Kautsit takisut oKimaitsulerigaluartut
agdlåt tupingnartumik erKaimangni-
ssuseKarfigissardlugit.
oicalugtitut sulinermine angnerpå-
mik inisigisså tåssa kungikut 1952-
ime tikerårncråne kungikunut osa-
lugtaugame.
inuit ikigtuinait kisimik Jorutut
misigisinåuput nunagissamik inuia-
Katimigdlo ingerdlatitaunigssånik ar-
KigssusseKatausimassutut.
nålagkersuinerup tungåtigut suli-
nermine Jorut tupingnångitsuinik iki-
nguteKardlunilo agssortorteKartar-
poK, akerdliligaunerdle tamatigut er-
Kigsisimassumik tigussarpå nukigdlå-
rutigisanagulo. suniarnine nalungi-
lå, nalungilålo rådine ilaussortaviu-
ngikaluarunilunit taimåitoK erKami-
ne KanoK pissut mikissungitsumik su-
niuteKarfiginarine.
Jorut inugujortaoK asangnissusilik.
tamåna mingnerungitsumik ilångua-
minik inoKaligingningnerane erssi-
poK. jlaKutaringne ituvdluartuvox,
angerdlarsimavfine nuånareKå, nulé
lvitornanilo arajutugssåungilai tuS'
dlusimaligiugrdlugitdlo, taimatutdlo
ilaisa pivåt. avdlanutaordle asangnig-
tuvdlunilo ikiukumatuvoK. mérKat
inusugtutdlo nuånarissaråt, amerdla-
Kautdlo „åkagingnigtut" tåussuniånga
asaneKardlutik.
angalaitatigalugo KaKutigortuinik
nuånersuvoK. angalatdlåmagssuvoK.
sineriak silalo nalornisigingilai. pl-
niartutut KiinerdluisinåussuseKarpoK-
avicutit nalornisigingilai, Kavsinigdlo
sila ersserKardlugtitdlugo ajornartor_
siornarsititdlugulo pujortulérKap
inue inusungnerussut nalornilerånga-
ta ingerdlatsissussarpoK. sumik pi-
nartoKartitdlugo pujortulérKap Kåva-
nltuartarpoK tupingnartumigdlo tate-
Karnermik tunioraissutut itardlune.
asulo alikutauvdluaKalune. ilagitit-
dlugo nakalagtikujulerncK ajornar-
poK. oKalugpalågssaerutisångilaK, a-
ngalassarnilerssårdlune, nunat arKi-
nik ’OKalugpalårdlune, nunat avKusår-
'tugkat oKalugtuagssartait åma ilångå-
sinaussardlugit.
sulivdluarsimanine pivdlugit Jorut
beløn ningsmedaljemik, dannebrogs-
mændenes hæderstegnimik Ridder-
korsimigdlo saruarmioKarpoK tugdlu-
simatigalugit nuånaralugitdlo ator-
tagkaminik.
påsineK ajornarpoK Jørgen Chem-
nitz uteridsångingmat, ikiortiscrineK
ajornarsingmat. sulinermigut pingit-
sorneK ajornartungorsimavoK amer-
dlaKissutigutdlo taorserneK ajornar-
dlune.
suleKat, angalaKat ikingutdlo Jør-
gen Chemnitz Kamånga pissumik ma-
Kaissisavarput.
erKaincKarnera atarKineKartuaru-
mårpoK.
Nuk, aprilip 25-åne 1956.
C. F. Simoni/.
Købeliavnime naggdmik i lags i-
neKarnera
Bispebjergip oKulugférartånguane Jørgen
Chemnitz nunaminut angerdlåuncKalersinane
naggamik ilagsineKarmat ornigutut amerdla-
Knnt, ilåtigut nålagarssuaK Eske Brun, direk-
tør Knud Oldendow niinisteriemilo atorfi-
liusimassut atorfeKartutdlo ardlagdlit. åma
Kitornai Lars åma Dorthea Chemnitz. mini-
ster Kjærbøl akornuteKardlune aggingiiaK,
nuliale Gerda Kjærbøl najupoK. igdlerfianut
kranserpagssuit nagsiåneKarsimåput. klinge
nulialo kranserujugssuarmik nagsiftssanar-
put. palase Gerth Egede oKalugpoK.
Lederen af det fiskeri-biologiske
laboratorium i Godthåb, Jens Krcutz-
mann, oplyser at laboratoriets perso-
nale har udlagt 5000 rogn af skæl-
laks fra Norge i elven i Kitdlut-iluat
ved Færingehavn. 'Dette forsøg er det
første i Grønland, og onj små seks år
skal man se, om fiskene kan formere
sig. En af laboratoriets medarbejde-
re, Jørgen Nielsen, har købt rognene
på en udklækningsstation i Hammer-
fest. Rognene ankom forleden med
fly til NarssarssuaK, hvorfra „H. J.
Rink" bragte dem videre til Godthåb.
Gælder det sko
Tal med en af vore repræsentanter,
eller skriv direkte til os.
DANSKE mmé
HERTZ
HERTZ-MEDI
SKO
HAR FODENS FORM
Medi*skoen for-
deler vægten, gi-
ver balance og
støtter foden, bå-
de når man står,
og når man går.
Vær sikker på Men,
vælg Hertz Medi.
Medi-sko findes i mange
modelier til voksne og born.
Alt i børne-, dame- og
herresko
Victors Magasin
Narssak
kamigpdt akilersinaussut
åtavigssavut påsiniavkit, uvavtinut-
dlunit nalunaiginarit.
SSOK.
Danmarkime
makarina
niorKutigi-
neKarnerpau-
19