Atuagagdliutit - 03.05.1956, Blaðsíða 21

MERARTAVTINUT

mato Olemut angmavoK
(nangitau)
OKalugtuarfigigatdlardlavkit
Kangan.it erKaimassat ilait — ilåtigut Kapisigdlit måna aulisarfig-
ssuit KanoK ilivdlutik nunaKarfiulersut
måssame, peKuertuaraviuvoK Ka-
nern iaJungnerinangajangmik, imug-
tornigssåinangajangmik, peKuernig-
ssåinangajavingmik siningnigssåina-
ngajangmigdlo isumalik. agsut poKer-
poK. Kamutainik anérutitdlugo Kavsi-
nik Kamutaine kåmeriardlugo aula-
terivfigalugo suaortarpara „farvel-
farvel" — taiinailiortarneralo nuåna-
rivdluinartarpfi. angnerulerdlunilo
Kamutine kåmissarsfnångoramigit kå-
meriardlugit unlnardlune aulateriv-
figissarpai „farvel-farvel" kisiat nipi-
galugo.
måna sorpagssuit oKautigissalerpai
sutdlo tamaisa issuartalerdlugit. inuit
sulivfigissaunerata tungåtigut isuma-
liortauseK piårtumik pigiliusimavå
oKauseK „arbejder" agsut pingårtit-
dlugo. tamånalo ima pivoK ilåne ar-
dlånik sangmissaKarpatdlålitdlarmat-
åsit uparuaravko:
— kåkåme suligavit...
tåssaine isumaliuatdlangnane Ka-
noK iliatdlangnlkut nålagkersuiner-
mut tungassunik mérKame eKérsitsi-
neK ajornångilaK.
Olelerssårnerput namalerunaKaoK.
anånat tamarmik måna pasisinaule-
runarpåt Ole silatorssungingmat åma-
le sianitsorssunane, mérKatdle Ruti-
ne avdlat åssigingmagit kisiartauv-
dlune avdlanertaunane nauk ka'låliu-
galuardlune Olemigdlo atenardlune.
nukagpiaratsialaviuvordle...
sok kalåliareamik Kitornarsiartår-
simassugut? tåssa inunerme sujumu-
ngitsugagssåungitsut ilåtut uvavtinut
nagdliusimangmat. måtukumasimå-
ngilarput iserumalermat... nukagpia-
rausinausimagaluarpoK afrikamio,
hawaiimio imalunit alaskamio, kisiå-
nile tåssa Ole kalåliaraK pisimavar-
put nuånårutigalugulo.
KaKugo Kalåtdlit-nunåne sulilersug-
ssatut perorsarneKåsanersoK? Kalål-
dlit-nunåne landshøvdingo rniarKUV-
dlugo pingitsailiniångilarput. nåmer-
dluinaK. KaKugo Kalåtdlit-nunåt ta-
korusulfsagpago akuerineKarumar-
pOK. piumagune Kivdlertussalioriu-
ngorumårpoK umassunigdlunit il1-
niartitsissungordlune. nangminer-
piaK aulajangissujumårpoK.
naggatågut Frank Jægerip taigdliå
nuåneKissoK „Til Ene -— Forårs-
suiten" versisa ilaisigut issuaivigi-
lardlara:
inunguaK uvdlormut itertarångavit
seKinermit pineKartarautit.
sialup torarfigåtit iserumavdlune,
månale nakuneruleKautit.
uvavtinit talertuneruvutit,
uvdlorlssat unuame nuniagtarautit
nerivdlugitdlo.
uvdlåkut nipivdlutit KOKiångutitsi-
ssarputit,
naggale, ingilip oKånik OKaKarputit.
Kérdl’tuaraK iligtut ukiulik nalugsi-
nauvoK,
KingmiaraK ilorKutsineK ajorpoK.
KitsuaraK silagtungårame
■terissamik pissaKarérpoK.
pissaunerit påsineK sapingilat,
sånglssutsit angisoK nalungilal.
ugpernarsarpat inussutit,
igdlarsinångorsimavutit...
Olep alåtå.
„merKat peKatigit
K’agssimiune“
,,'K’AK’ORTOK’" nr. 1-me atuarav-
ko K’aKortume mérKat pinguartarfig-
tårnigssåt, tåunalo atuaravko peKati-
gigfigput agdlauserilålerpara neriug-
dlunga nunane avdlanfsaoK maling-
niarneKarsinaujumårtoK.
uvagut måne méreat peKatigigfig-
put autdlarnerpara seplemberip 31-
åne ateKartitdlugo K’. M. P.-mik iinalo
isumaKardlune: K’agssimiune mérKat
peKatigit. månalo aningaussautaisa
100 kr. angulerérdlugit åmalo atau-
siardluta issigingnårtitsisimavugut
isertitsilåvigsorpugutdlo. peKatigit
tåukua Kåumatit nånerisigut akili-
ssugssautineKarput akiliutitdlo eKi-
terdlugit pinguartarfigtårniuligineKå-
savdlutik. saniatigutdle åma eKiteri-
niutigssamik isumavdluteKardluta tå-
ssa issigingnårtitsissarnigssanik. 50
roigss. ilaussortaKarpoK arfiningorne-
ritdlo tamaisa a’tuvfåneKartardlutik
univkånik.
Kå, ilivsilo nuname avdlame n'aju-
gaKartuse erKarsautiginiarsiuk pi-
nguartarfigtårumaguvse, soKutåungi-
lardlo ukiut ardlaligpagssuit angunia-
raluaruvsiuk Kasusuitdlusilo eKiteri-
guvse angujumårparse.
PeKatigigfingmut tåssunga una
taigdliarisimavara:
erin.: inarla anånaga.
méreanå
peKatigit
Kå, sulivdluarta,
K’. M. P. imåikune
sujunigssaKarpoit.
’K’. M. P.
ingerdlavoK
sujunigssaKartoK
agpiguk imåitumik
sujunigssaKarputit.
tåussuminga atuartuse tamavse
inuvdluaritse!
formand, Peter Semsen, 13 år.
ilitsoraunga umånarmiuvdlunga,
CmånaK InoKaloKaoK, igdlut ivssunik
Karmagdlit 14 -15 erKåiniput. inuisa
amerdlåssusé naluvåka. upernåkut
aussamilo puissiniarneK tugtuniar-
nerdlo piniagauneruput aulisåinar-
tutdlo ardlaKåloKaut, puissuit orssue
tugtutdlo neKait akigssarsiutaunerii-
put. ukiume teriangniat amé ivigkat-
dlo merssordlugit åssigingitsuliaralu-
git sanåt akigssarsiutauneruput. atå-
taga Abia Jakobsen upernåkut Kama-
neK ajorame teriangniarniarungnae-
rångame 'tugtuniartarpoK. ukiåkutdle
åtåvarKanik pissaKartarpoK pingårtu-
■mik Ameralingmut putdlasiautigalu-
go pissarissartagkaminik. tamåna
pivdlugo K’agssinguanut nuniutigå
Ameralingmut teriangniarniartarnine
(ilaKardlunime) Kanigdlisardlugo,
ukioK atauseK nunarRateKångilagut
uvanga taimane 13-inik ukioKarpu-
nga, kingorna aitsåt Cmånamit åkfi-
kut (Barsilaj) maligpåtigut avdlanik
ilaKardlutik, kisiåne ukiorångat su-
lugpågkat taimanxkut aulisagatuari-
ssartagkavut ilåne agsut sapemarsi-
ssarput. uvanga aperssortcrérama Ka-
jartupalårtaleriaramalo sunut tama-
nut ilangårKutaussalerpunga, erKav-
tinutdlo 'teriangniarniartalerdlunga
ortuparime ajornångikatdlarmata pi-
ssarissalerdlugime. ilåniasit igdlua-
nut sågsimalerå februarime isse K’ag-
ssinguanit Pingumut putdlasiardlu-
nga autdlarpunga, 4aimanikunåsit
aulisagaisatsivigdluta, putdlatika sila-
iangiarnialercllugit (putdlasiat taima
OKartaramik) Kernaringnik mar-
dlungnik pulassisimåKaunga, ila nuå-
neK. taiinanikuine teriangniaK Kerner-
taK nr. 1 15 kroncKalerérsoK, kimut
autdlarpunga K’ornuliaruina akig-
ssarsiagssarssuåka takordlulerérdlu-
git. »narnissarugtulerdlunga Uvinga-
ssup kujatinguanutdlo pivdlunga au-
lisauteKarama isumalerpunga ningit-
silåraluåsavdlunga ugaRarsinaung-
matdlumme. ningitsigama ikanåvig-
dlugo, aitsåt nusoriaraluarpunga ag-
■toKåra, nueriatdlarame sårugdlik ku-
ssanarame! ila tupingnaK. åmalo ni-
ngitseKaunga, ama agtorérpara åma
sårugdlik. erninaK usigssåka nåmagi-
leravkit kimut tamavikasiat Nugssup
ericånguane aulisartut nåpitåka oKa-
lugtusinardlugit amussåkalo takugait
tikikiartupatdlagpunga, åsitdlime nu-
■narKatinguavut uisåtdlagput aitsåt
ukiume sårugdlingnik taima ardla-
Kartigissunik takugamik, teriangniar-
tamalo amé panerniata K’ornuliaré-
rama tikipunga avdlamut aulisariå-
saersiinassut tagpavunga navssåvnut
kisiåne.
sujornatigutdle nalungeréraluarpåt
aussame Kapisigdlit sårugdleKarnerat
sårugdligssuarnik mingnerulårtunig-
dlo, ukiumile kialunit naluvå sårug-
dleKarnera. ukiutdlupit ardlalialuit
K’agssinguanikatdlaravta ukiume pe-
Kartarnera naluneKaraluarpoK, aitsåt-
dle uvanga ukiume pekartarnera nav-
ssåråra. tauva upernatdlarmat imaKa
ukioK 1926, atåtaga Abia Jakobsen
Jakob Jakosenilo pilerisåutut tusåvå-
ka sårugdleKarfia timangerdlugo ig-
dluliorumavdlutik akucreKcitigigsut,
aussarmatdlo igdlunguit ivssunik
Karmagdlit pingasut NunaKarfig-
ssuarme inerneKarput. taimåitumik
OKartariaKarpunga: uvanga ukiume
Kapisigdlit sårugdleKartarnerat nalu-
ssaugaluartoK navssåråra. umånar-
miutdlo nunanitdlo avdlamiut mau-
nga nugtertaleriarmata ukioK måna
1956 måne igdlut OKalugfik, atuarfik
nålagarssuitdlo igdlutait ilångutdlu-
git 41-uput. uko baråkit 9 ilånguna-
git. Sareånilo savauligdlit savauteKå-
ngitsutdlo igdlue oicalugfiat ilångut-
dlugo 13-iuput. savat inait pingilåka.
sordlo sujornatigut naluneKånge-
rérsoK upernåkut sårugdligpagssua-
Kartarnera, aussalerångatdle junime
pisagtikiartortartut, tåssa ernerérå-
ngamik silavarnialersarmata, soruna-
me aussame pérutivingneK ajoraluar-
poK ukialerångatdle peKaleriartui-
nartardlune februarime tåssa navsså-
ringnigfingma nalåne peKalerérdlui-
nartaKissoK måne nunaKarKålersut
ilagingmånga nalungitdluaKåka. må-
nåkutdle tåssa uvdlume 17 februar
peKarneraleraluaKaut, kujaterputdlu-
me. tåssa måna pissutausoråra. uper-
TiåK (sujornångorpoK) „Greenland"
månikame sårugdligpagssuit pisiarai,
peKarugtulermat ilåne 15000 kilo uv-
dlormut angussardlugo uvdlorpålug-
ssuitdlo (ualugaluarpara uvdlut Kav-
sit) månikame kilorpagssuit pisiarai,
perdlukorpagssue avasiartorujugssu-
armut kiviorartineKartarmata nåma-
gigtaitdliutigineKartaraluarpoK kisiå-
ne avdlatut ajornarsimaKigame?
„Greenland" maunga pineK ajorat-
dlarmat kangivtine sikume perdlu-
kortaraluarpugut avdlatut ajornartu-
mingme, pisagtissutaungårnerdlo a-
jorpoK, ukule imap iluane avasiartu-
me Kalerigsarpagssuit ivssugunåssu-
sé tipaerukatdlarneK ajorunavigput.
KanoK ilivdlugit iluarsartuneKarniar-
dlit.
taimåinaK oKalugtuarfigilåratdlar-
pagit. åma kingorna Kåliussat neri-
sipåkårfigiumårpavkit.
tåssauvunga Kapisilingne majorar-
sissut sujugdlit ilåt
Karl Jakobsen.
22