Atuagagdliutit - 03.05.1956, Blaðsíða 4

kalåtdlit ikigtuinait erKumitsulior
smaussuseKarput
taima OKarpoK erKumitsuliordlune KalipaissartoK Gitz-Jo-
hansen kalåtdlit erKumitsuliortarnerdnik oKaloKatigineKar-
titdlune
ninavik erKortumik taisindusavdlugit
ilikartarail.
kisalo atuagan nåmagtunik suliag-
ssarlaKcirpoK mental pissariaKarnera
nåpertordlugo ilitsersorneKardlulik
nangminerssuligisinaussdinik. laima
Hul oKauserlait oKausiiiput atorfig-
ssaKardluartilat, oKauseKatigiliarine-
Karsimassut iliniartitsissup mérKav-
dlo oKaloKatigingnerme alugagssaitiit
sungiukiartuågagssdngordlugit. tama-
lumundkut oKaloKatigingnertut åntig-
ssussineK agsul pingdrlulipenarpoK.
tamåko avdlatdlo Kavsit pissutiga-
lugit aluagaK ilerKunik uniuissutut
avdlångprarneKaKissututdlo taiumå-
ngilara. méreanik Kasutitsilersug-
ssåungivigpoK. OKautsit pissariaKar-
tut atordlugit suliaunermigut åssigå
sordlo KavdlunårKat kalåliarKani'k pi-
nguaKateKartarnermikut kalåtdlit o-
Kausinik ilikariartortarnerat. oKau-
seK nutaK taineKarpoK, påserusung-
inarsivoK, sunutdlo ikuvfigisinaussai-
nut tamanut atorérsimavdlugo ilikar-
neiiarpoK. oKauserineKarpoK, erinar-
ssorneKarpoK, pinguautigincKarpoiv
— naggatågutdlo oKautsinut avdlanut
OKautsitdlo ataKatigingnerinu't kingu-
nigssalingmik „oKausinguångortu-
nut“ tugtineKardlune.
mingnérautika atuagaK tåuna
atordlugo atuartitat ukiup matuma
nålernerane tupigusugdlunga misi-
gileraraunga mérKat pissusigssami-
sorpaloKissumik il å in aku n git sum ig-
dlo atuagångup tåussuma 113-inar-
nik pikoreivissumik Kinigkanik o-
KausertaRartup OKaloKatigisinau-
lersisimangmagit. mingnerungitsu-
mik tamåna pissutigalugo atuagkap
tåussuma atornera nuånårutigisi-
mavara.
kisiånile-una iluarissat åssigingneK
ajortut — Kujanartumik. isumale una
kisiat tapersersorsinauvara Kavdlu-
natut iliniartitsinivtine angnerungar-
tumik angussaKartariaKartugut angu-
ssaKarsfnaussariaKardlutalo, tamatu-
mungalo såkugssaK tåssaussoK in i s i -
liuarncK suleKatigingnikut ingerdlå-
neKartoK.
oKaloKatigingneK Kanigtukortungi-
laK, taimåitordle ukiut arfinillnait
Kångiuput pisimangmat. OKautsit måne
KuleKutsiusimassavut erKumitsulior-
dlun.e Kalipaissartup G i t z - J o h a n-
s e n i p uvdlormut avisimut „Viborg
Stifts Folkeblad“imut OKauserai. ag-
dlauserissap ila.ngåtsiå piåne naKer-
Kingniarparput. uvdlormut avisimut
taineKartumut atåne atsiortunga ag-
dlagaråra, avisime tåssane suleKatau-
gatdlarama.
kalåtdlit erKumitsuliortue erKumit-
suliortarneratdlo atautsinmt issigalu-
git Gitz-Johansen onarpoK:
— kalåtdlit sanårissartagaisa amer-
dlanerssait tåssåuput igdlume suliå-
nguit (husflid), erKUmitsuliorsinau-
nermigdlo piginåussuseKartut ikigtui-
nånguput. itsau avdlausimagaluaru-
joK. taimane kalåtdlit piginauneKarne-
ruput erKumitsuliornermik pitsaussu-
mik taineKarsinaussumik pingortitsi-
nigssamut. ilungersornerussarput, a-
kigssarsiniutiginigssåtdlo isumaliuti-
gingineruvåt. kalåtdlit måna eiKumit-
suliortuisa amerdlanerssait europa-
miunit sunigausimåput, Kularnångit-
sumigdle ardlalingnik inoKaraluarpoK
erKortumik pigissaKartunik.
— erKumitsulioriauseK suna kalåt-
dlit pikorivfiginerusimavåt?
— itsånitdle kalåtdlit tupingnångit-
sumik Kissungnik, pingårtumigdlo
saunernik, Kiperuissarsimåput. tai-
måitumik tupingnångivigpoK sauner-
nit sanårissartagait torratdlagaving-
nik ilanartarmata, isumakarpungale
sorssungnerssup kingugdliup nalåne
sanaortorniarnerssup akisutitsiner-
ssuvdlo sanåjussartut ajornerulersisi-
magait. erKumitsuliorneK asangning-
ningnikut pingortitagssauvoK ani-
ngaussarsiutausinauneratigut pinane.
--- kalåtdlit ei’Kumitsuliortausito-
Kåine ingmikut ilisarnautit pingår tu l
sut sagdliutineKarsinaugpat?
— eskimut ingmikut ilisarnautait
pingårtumik, sordlo OKarérsunga, sau-
nernit sanåne iput. tåssanipoK sulia-
mik påsingnigdluåssuseK, erKumitsu-
liornernut ajungitsunut piviussunutdlo
tamanut atortussortaoir. kalåtdlit, u-
vavtitutdle, erKumitsuliorneK kågili-
niariniarpatdlålersimavåt (piniutigi-
niarpatdlålersimavåt). erKumitsulior-
neK-una imåinåungitsoK, erKumitsuli-
ornerdlo piviussoK ikigtuinarnit piler.
slneKarsinaussutut tiiniussauvoK.
— kalåtdlit erKumitsuliortausitOKåt
imalunit erKumitsuliorneK moderneu-
ssok, tåukua ardlåt sordleK kalåtdlit
erKumitsuliortuisa sujugdlerpåmik
sangmissariaKarpåt?
— OKauseK „erKumitsuliorneK mo-
derneussoK" atornerdlungneKartarpoK
moderne isumaKarmat nalime pissoK,
erKumitsuliornerdlo uvdlunik maling-
naissusagpat tamåna tupingnartungi-
laK, imaKalo åma uvdlunut aggersu-
nut. erKumitsuliortoK kinalunit nang-
mineK ilumine misigissutsiminik tu-
ngaveKartariaiiarpoK....
— kalåtdlit erKumitsuliåinik Dan-
markime sarKumersitsineKåsagpat ta-
måna KanoK isumaKarfigaiuk?
— erKumitsuliat iluatingnautigdlit
nåmagtut pigssarsiarineKarsinaugpata
ajungitdluinåsaoK, sarKumcrsilagssat-
dle påsisimangnigtunit aulajangersar-
neKartariaKarput. uvdlumikut sarKii-
mersitsiniåsagåine akisorssuvoK, ka-
låtdlitdle erKumitsuliait pitsåussutsi-
mikut nåmagtusimagunik soruname
soKutigineKalersinåuput....
— erKumitsuliornermik iliniarfing-
mut Københavnimitumut (Kunstaka-
demiet i København) kalåtdlinik inu-
sugtunik iliniartoKartitsinigssaK?
— måna (1950) kalåtdlit mardluk
Kunstakademime Københa vnimitume
iliniarput. tåssa Jens Rosing åma Hans
Lynge, danskit kalåtdlitdlo erKumitsu-
liornikut sunivfigeKatigingnigssånut
(ingmingnut iliniarfiginigssånut) aut-
dlarniutigssatut pingårtutut tåuko
Akademiniinerat issigåra. iliniarner-
tik nangmingneK akilersorpåt — so-
runalime! Kalåtdlit-nunåt isumagssu-
gaiivfinaujungnåisaoK, grønlandskom-
inissionime ilaussortat kalåtdlit tai-
marpiartaoK isumaKarput. kalåtdlit
inusugtut avdlatutdle nangmingnér-
dlutik ajornartorsiutinit aniguiniar-
tariaKarput. aningaussaKångikåine su-
livfigtigut avdlatigut aningaussat
atorfigssaKartitat pigssarsiariniarta-
riaiiarput.
Gitz-Johansen naggatågut onarpoK
kalåtdlit erKumitsuliait sule ikigpat-
dlårmata kalåtdlit erKumitsuliornerat
erKumitsuliortuilo sujunigssaKarner-
sut OKautiginiarneK ajornaratdlartoK.
kisiåne, onautsine ilavai, ilumortumik
ilungersortumigdlo suliniarnen tama-
tigut angussaKartitsissarpoK.
OKaloKatigingningnerme ivsåinaK
atuagaussame agdlauserissavnik nipi-
titerivfivne navssårissavne taima er-
Kumitsuliordlune KalipaissartoK Gitz-
Johansen oKarsimåmioK. oKautigerer-
para OKaloKatigingneK tamåna ukiut
arfinigdlit matuma sujornagut pisi-
massoK, oKauserineKartutdle tamali-
gut tamauna sule iluatingnartortaKa-
runarput. soKutiginavisagaluarporme
kalåliussugut erKumitsuliortuvta aper-
Kutit tamåkorpiait OKauseKarfigisi-
naugpatigik.
kalåtdKt ikigtoralånguit kisisa erKU-
mitsuliorsinaunermik pigissaKarnerar-
dlugit Gitz-Johansenip oicausia ilu-
moratarsinauvoK. kisiåne Kavsiussu-
siat pingårnerssaugunångilaK sanåve
pitsaussuginarunik. erKumilsuliordlu-
nile Kalipaissartup OKausé oKauseicar-
figiniardlugit isumaliungilanga —
anersårulutinguamik, anersårulutåi-
nåunginiartugssamingme, sarKiimiu-
ssilårniåinarpunga.
kalåliussugut erKumitsuliortuvta pi-
liåinik årsigssussamik sai-Kumersitsi-
nernik sok nunavtine takussaKarneK
ajorpugut? sarKumersitanik angalaor-
titanik igdloKarfingmit igdloKarfing-
mut, ajornångigpatdlo imaaa niuver-
toruseKarfingnutaoK. atago sordlo ig-
dlune agssagssordlugit sanånik erKU-
mitsulianigdlo avdlanik Thulemit, Tu-
numit måssame Kalåtdlit-nunånit ta-
marmit pissunik — takusinautineKa-
riarta, iliniarfigisinaorKuvdlugit, na-
noK issusisigut isumersinaorKuvdluta,
nersordlugit, issornartorsiordlugit —-
pisiumaguvtalo pisivfigisinauvdlugit.
UNESCO-p ministerievdlo sulineri-
sigut erKumitsulianik nunanit takor-
nartanit pissunik takutineKarérsima-
vugut, nangminerdle erKumitsulior-
tuvta sanåvinik — nåmerdluinaK!
erKumitsuliordlutik Kalipaissartut
inusugtut mardluk tamarmik ingmikut
Nungme sarKumersitsilårnikuput. lå-
ssa napassormio Lauritz Jessen,
(måna Nungme nunagssitoK), Køben-
liavnimisaoK iluagtinguatsiartumik
sarKumersitserérsimassoK, kisalo sule
ilisimaneKarpiångitsoK piginauneKar-
dluånguatsiartprdle nungmio E j -
nar Heilmann. sariiumersitait
pisiariortorneKårdlualåv.igput.
kisiåne suliniaKatigingnik åi-Kigssu-
ssanik amigauteuarpugut, sarKumer-
sitsinernik angnertunerussunik årnig'
ssussivdlutigdlo nåmagsingnisinau-
sunik sujugdlerpåmik kalåtdlit nang-
mingneK suliåinik.
erKumitsuliorneK pivdlugo peKati-
gigfik — peKatigigfit — Kalåtdlit-nu-
nåne amigautigingilarput? Uperna-
vingme peKatigigfcKarpoK igdlune ag'
ssagssordlune sulissarneK (husflid)
pivdlugo, tusagagssiorfitsigutdlo tu-
sartagkavut maligdlugit ingerdlav-
dluartimguatsiarpoK igdloiiarfingme
erKånilo nangminerme. kalåtdlit hus-
flideKarnerat pivdlugo Danmarkimi-
saoK peicatigigfeKarpoK, isumaKar-
niarssaraungale erKumitsuliorneK piv-
dlugo peKatigigfik ilangårKutauvdlua-
visinåusagaluartoK. eKivingniartaria-
Kalinguatsiarpugut, månamut kigdli'
gisimassat sivnerdlugit iliornigssamid
pivfigssaK nåmalersorinarmat. erKU-
mitsuliornerup avaleKutine tarnais*
ilagalugit naleKartortainut inuit issait
uisineKartariaKarput.
erKumitsuliorneK pivdlugo peKati-
gigfik nunamik tamåkissoK, sujuler-
ssuissoKardlune igdlonarfingne konii'
téKartitaK, nuånersunik pisånganartu-
nigdlo suliagssanarpoK: kalåtdlit er-
KumitsuliortausitoKait åssigingitsa*
umarigsåsavdlugit, Kalåtdlit-nunåne>
Danmarkime nunanilo avdlane sarKU-
mersitsinigssaK isumagissåsavdlug0’
kalåtdlit inusugtut erKumitsuliornikai
piginauneKardlutik takutitut ikidsa^'
dlugit iliniarnigssamut ajornartorsia-
nginerulersitdlugit, erKumitsulianid
katerssugaisivigtårnigssaK sulissutig1'
savdlugo — avdlanigdlume iluating"
nartutut issiginartunik sulissutigissa'
Karniåsavdlune erKumitsuliornernl,
Kagfagsagaunigssånut.
nalungilara takordlugkat tamåk0
angnikingeKissut, takordlflgåuputdl
(Kup. 21-me nangisaoti)'
Margrethe Petersen,
Sisimiune mérKat atuarliane
iliniartitsissoK.
Bombmo
CHOKOLADE «SANDWICH
kågérKat „hindbærcreminiik ikiagdlit Kåmikut sukulåtiligkat“
engelsk-dansk biscuits fabrik
Angli — ihigdleK pitsak!
4