Atuagagdliutit - 03.05.1956, Blaðsíða 8

Danmarkime filmiliorfiup Nordisk
Filrnip ukiunik 50-inguinigssaminut
filmiliariniagå „K’ivitoK", Kalipauti-
lingmik åssilineKartugssaK, majip aut-
dlartinerane piarersarneKalerpoK.
imarissåta angnersså Diskobugtime
suliarineKåsaoK.
inutaoK
„VITAMON tugdlu-
artorujuassuvoK...
nalungiliuk aulisagkat Kajuat,
au!isagkanut miseraK aulisag-
katdlo Kajuat igssortitaK ma-
marneru lersar mata VITA-
MON akorigåine. OKåtåriåsa-
git, påsisavatdlo VITAMON
iluaKutauvdluartOK — aulisag-
kanutaok nerissagssianut.

t/rmHcp:
KIMIGTOK MAMAR-
DLUARTORDLO igånut
sujatanutdlo akugssaK.
umassut nalussat nalunartuat —
imap pulateriå erKainago
nuname, imane silainarmilo umassut nalussat
sujumorneKartuarput
uvdloK måna tikitdlugo umassunik
ilisimatut umassunik nutånik tusinti-
likutårdlugit ukiut tamaisa navssår-
tortuarput, tåssa sugdlinernik uma-
ssuarssungnigdlo avdlanik. sordlo
Danmark perKigsårtumik misigssu-
gaoreraluarpoK umassunigdle nutånik
sule navssårfiussåinardlune — måssa-
me nutåjungikaluartunik kisiånile må-
na tikitdlugo umassulerissunit ara-
jutsineKartarsimassunik. nunanile
kiagtune umassut nalussat uvdlut ta-
måkiavdlugit navssårtugåuput, ilisi-
matordlo s. i. Amerikame kujatdlerme
Afrikap KerKane imanilunit kujatdler-
ne umassunik nalussaugaluanik nav-
ssårsimanane angerdlartoK ataridne-
KangårnaviångilaK.
avdlatut OKardlune — umassuar-
ssuit, tåssa sugdlerngit, aulisagkat ui-
tugtutdlo nalussaugaluanik navssårfi-
gineKartuartitdlugit umassut angneru-
ssut tungaisigut avdlatut ipou. 1918-
ime arferit mikissut il agissåt kug-
ssuarmio Kiname sujumorneKarpoK.
1928-me åpakåt chimpansit ilagissåt
mikissoK chimpansemik inuarugdlig-
kamik taigorneKalersoK navssårine-
KarpoK, Tibetime 1934-me savåricat
(dværgfår), Himalayame 1937-me buv.
falo, 1942-me åpakåt takornartat mar-
dluk, åipå Somalilandiine åipålo Gui-
niap kangerdliumarnata KeKertåne
Fernando Poome, 1944-me vicugna
(låmat ilagissåt) Argentinap avang-
nåne. 1949-milo Amerikap kujatdliup
amarua umassunik ilisimatunit suju-
morneKarpoK.
imap pulateriå —?
aperKutauvoK ilimagissariaKarner-
sok umassunik angisoKarnera sule
uvdlumimut navssårineKarsimångitsu-
nik.
akissutigssaK unauvoK ardlaligtigut
isumaKarnartoK angisunik sule nalu-
ssaussunik umassoKartoK, saniatigut-
dle umassorssuarnik nunane nalussa-
ne tikikuminaitsunitoKarneranik oKa-
lugpalåt amalo umassut — imap pula-
teriå ilåtigut — nunane avdlane tu-
sagagssiorfingne tusagagssiagssaile-
ldlerfingne tutsiutitineKartartut mia-
nerssorfigissariaKarput.
sordlo sujorna nalunaerutigineKar-
poK imap pulateriårssugssua New
Zealandimut tipisimassoK. tutsiuter-
K'ingingmat avisiliortoK KasugtuitsoK
New Zealandime aulisarnerme pissor-
taussunut apenuitigdlivoK imalo aki-
neKardlune: umassoK tåuna tåssauvoK
arfeK nalinginauvdluinartoK silusima-
SSOK....
åpakårdlo inungassoK —?
Amerikame kujatdlerme åpakåK inu.
ngassoic aulagsagsimårtitserujugssuar-
tOK amerdlanerit erKaimagunarpåtaoK.
umassunik ilisimatoK George Montan-
donimik atilik 1929-me atuagkiorpoK
franskeK Francois de Loys Venezuela-
me angalatitdlune umassumik taima
itumik sujumuisimassoK. åpakåp inu-
ngassup piviussuneranut ugpernar-
sautigssautineKarsimavoK åssilissaK
ersserKardloKissoK Montandonivdle
ugpernarsautigssatut umassuvdlo na-
lunaiarnigssånut atsernigssånutdlo
nåmagsorisså. sujumuisimassordlo a-
taridnartikumavdlugo umassoK „ame-
rantliropus loysi“mik taivå.
akerdlilersorneKartorujugssuvoK. - -
åpakame tåssåuput silarssuatorKame
åpakåt ainingnerussunik Kingagdlit
— catarrhina — Amerikavdle apakå-
ve siligtunik Kingalingnut ilauvdlutik
— platyrrliina. åsseK ersserKardlug-
kaluaK åpakåK siligtunik Kingaling-
nut ilaussoK påsinarsorinarpoic tai-
måitumigdlo åpakåK-inungassunavia-
rane, pamiuanigdlo erssitsoKånging-
mat (åpakåt inungassut pamioKångit-
sugamik) nalunångitsumik patsisau-
vok pamiua karsip åssilisivfigissåta
ungatåne tarrisimangmat.
Loys Montandonilo ajugauniarssari-
galuarput iluagtitsinatigdle, kukune-
ratdlo ugpernarsarneKarpoK tuluk
inungnik ilisimatorssuaK silarssuarme
tusåmassaussoK sir Arthur Keith nait-
sumik ersserKigsumigdlo nalunaermat
tåssaussoK åpakåK spindelabemik tai-
neKartartoK nalungisauvdluartordlo.
pisimassup Kungujungnartortåtut
taineKarsinauvoK Loys ingminut ig-
dlersordlune nalunaermat åpakåp in-
dianertut arKa pigssarsiarisimagine,
periusigssaerukunarpordle inungnit
påsisimassaKarnerussunit oitalugtune-
Karame åpakåmut indianertut ateriso-
rissane imarpiaK isumaKartOK: „su-
nauna?"
Her er atter et nyt tilbud
fin rejsegrammofon til steder, hvor der ikke er elektricitet
Kr. 185,00
leveres rød, grøn eller sort
pisiagssaK nutåK
oKalugtartoK angatdlåtagaK ingnåtdlagiaKångitsune
atugagssaK.
kr. 185,00
augpalugtutitdlngo, Korsdtitdlugo Kernertutitdlugulunit
pisiarineKarsinauvoK.
GODTHÅB SERVICE
ervngup løvea
umassunigdle ilisimatut åpakånik
nalussanik sule peKarnera akerdleriu-
mångivigpåt — pingårtumik Ameri-
kame kujatdlerme ilåtigut sule misig-
ssorneritsunik nunaKartume orpig-
pagssuarujugssuaKartumilo. taimåtaoic
ipoK Afrikame Asiamilo. Afrikamimi-
goK sordlo nerssuteKarpoK Kernertor-
miut „ervngup lovea“mik taissagånik
taimalo itumik nerssuteKarneranik
OKausiussartut inungnit patdlimångit-
sunit oKauserineKartarsimåput. ilisi-
matut tusåmassaoKissut Hans Schom-
burgh ama Leo von Boxberger ugper-
narsåiput nerssut tåuna ilumut piviu-
SSUSS0K.
Kernertormiut Angolame, Rhodesia-
me, Kongome / Kamerunimilo nunag-
dlit ervngup løveata ilerKue uma-
ssututdlo periauså ersserKigsumik o-
Kalugtuarisimavait, åssigingmigdlo
oKautigåt imermiutarssuaK akerare-
Kigå tåussumatutdle angitiginane. su-
na akerarissutigineråt ilisimaneKå-
ngilaK, ervnguvdle løveata imenniu-
tarssuaK toKiitaraluardlugo nerissar-
simångilå.
ervngup løvea pivdlugo ugpernar-
saisinaussut niuvertoK portugalimio
pingårnerssaråt. Angolame kugssup
Kuangop (Loandap kujatåne kangia-
nltup) sinåne unuame ervngup løvea
tusåsimavå imermiutarssuarmik kug-
ssuarme piniarssåringnigtoK. alaper-
naisilerdlune Kernertormiunik ilaleri-
ardlune tuvssailersimavoK. ivigkat
tugdlartugkat, nuna magdlagtiterniko
tumitdlo erssarigsut tuvssarsimavait.
ervngup løveata tumai imermiutar-
ssup tumainit mingneruput navguail-
suvdlo tumainut erKainålugdlutik.
akunerit ardlagdlit Kångiutut akiu-
nerup naggaserneKarfia anguvåt na-
lunarane angnertOKissumik akiuvfiu-
simassoK, imermiutarssuvdlo timå to-
KungassoK tåssane sujumorpåtaoK
amerssua takisunik itisunigdlo siv-
ssorneKarsimassoK, sordlume saving-
mik taimailiugaK.
nerssutip Afrikap KerKanisaoK uma-
ssunera ardlaligtigutaoK ugpernarsau-
tigssaKarpoK. Rhodesiame Bangwolop
tasia najugaisa ilåtut OKautigineKar-
POK. Hamburgimio Hagenbeck (uma-
ssusivigssuarmik pigingnigtoK, nugt.)
tatsimut tåssunga ilåne autdlartitsisi-
mavoK evngup løveanik ujaississug-
ssanik, autdlartitaile sunatik anger-
dlarsimåput. ervngup løveata sauni-
kuinik amiåkuinigdlunit avdlanik åma
navssårtoKångisåinarsimavoK, Hagen-
beckivdle nerssutip piviussunera ug-
perivigpå, nauk KaKutigoraluardlune
— nunanile umassuvfingmingne ag-
sut ersiortitsissarsimavoK Kåsugtor-
ssugame.
aputip inua —
tåssunga akerdliussumik Kongome
belgiamiut pigissane umassunik ka-
terssugaisivingme pissortaussoK ilisi-
matoK Schouteden mianerssorKussi-
vok umassumik takordlugkerssårutit
tamaisa ugperiniarKunagit, tikuarpå-
lo Kernertormiut Kanga umassorssuaK
brontosaurus „navssårinerarsimagåt“
europamio ugpertikuminavigsoK ika-
tiginiåinardlugo. taimåikaluardle
ervngup løveata piviussunera agssor-
tuvigkumångilå, OKalugtuarineKartar-
nere ingassåuserpalungitsut amerdla-
vatdlåKingmata.
sujornåginaK svejtsimiut Himalaya-
me KåKasiortut apume inup tumainut
åssingussunik sujumuisimanerarput
åpakåjussarssuarmutdlo tumigisanga-
tisimavdlugit, åpakåjussaKarneralc
ilisimatumit kimitdlunit ugperiumane-
KångilaK, nauk oKautigineKaraluartoK
åpakåK-inungassungikune åpakåju-
ssarssusassoK — asulumigoK inugtu-
massugivdlune.
inungnik ilisimatut navsuiauteKarti-
simavåt. åpakåjussaunanilunit uma-
ssoK avdlåungilaK, kisiåne itsarssuaK
Neapelime åpakårssuaKarsimavoK
„langurabe“mik tainilingmik 1 m 70
cm migss. angissusilingmik isigailo 25
cm-itut takitigissunik. åpakåK tåuna
nungusorineKarsimagaluarpoK, svej ts-
imiutdle „aputip inua“nik taissåta tu-
mai langurabep imigauvdlune tuluit
katerssugaisivigssuåne pigineKartup
isigainut migssingiuneKarsimåput •—
åssigivigsimavdlutigdlo. nerssutdle
ulorianångivigsusimavoK inugtuma-
ssunane naussortortuvdlunile.
akerdlianigdle Afrika Asialo KularU-
tigssåungitsumik ardlalingnik tugtut
ilagissåinik peKarput ilisimatunit sulc
ilisimaneKångitsunik. tamåna imap
pulateriårssugssuanik OKausiussartu-
nit avdlauvdluinarpoK, nauk soruna-
me imaK nalunartorpagssuaKaraluar'
tOK umassunigdlo ilisimatut agssorto-
rumångidluinaraluaråt ungasigsut }'
marssuine itisune uivssuminartunik
umassoKåsassoK.
fm.
inatsisinik iliniagartutut inerneK«
kalåleK Jørgen Hertling, uvdlune iD“'
kunane kalåtdlit Danmarkime perKiS'
sartut sanånguinik tuniniaivoK. tuni*
niainine øremik atausimigdlunit akiS'
ssarsissutigingilå.
8