Atuagagdliutit - 25.10.1956, Blaðsíða 2

tunumiut kitånut atassuteKar-
nerulerusugput
puiugaussutut misiginerat sakortOKaoK. — Tuno nuta-
ngorsaivigineKartariciKalerpoK ukiunut nutånut erKune-
KartariaKa lerd lune
„Kalåtdlit-nunåta landsrådia Akilinerme nagguveKatinut tikerårlit-
sisimangmat tusardlugo sonutiginartuvoK. dipågo nagguvenatit Tuno-
mitut autdlartitsivigineKarsinaunerdlutik?“
„puiugausimassutiit misiginerput såkortoKaon, unana taimaingmat
iluvtignt agtortiavatdlåluatsiarpugut. nanigtukume Kalåtdlit-nunånut
ldsalo Thulemut Tunumutdlo filminik nagsitsirie k a rs i m as s ok radio-
avisime tutsiungmat nudnårutigingilarput“.
„ukiune ardlaiialersune månisimavdlune misigingitsorneii ajornar-
poic sunalunit idnutigigaluardine någgdrneKdsasson“.
Angmagssalingme inuit åssigl-
ngitsut oKaloKatigalugit oKausisa
ilait taimailivdluta issuarpavut.
oxautsinit ataxatigingnit tigussåi-
naugaluarput, oxauserinexartut-
(lle isumåt tåukunanipox. piviu-
ssumik aulajangissugssamik pi-
ssoKarnigsså erinisutiginexarpox.
imaiginångilaK nutåmik nåparsi-
mavigtårnigssax, ingnåtdlagissior-
figtårnigssax nutånigdlo igdlutår-
nigssax kisimik kigsautiginexar-
tut —uvdlutdle nutåt Kitåne mi-
singnalersut tamåkissumik erxii-
ncKarnigssåt, erxiikiartuårnexar-
nigssåtdlunit, pineKarpox. tagpa-
vanilume tikerårsimavdlune pasi-
ssat pingårnerssåt unauvox tama-
tumunga pivfigssångorsimassox,
pissutsit atutut nutartertariaxa-
lersimassut — Tuno Thulelo pior-
sainermut ilångukumavdlugit tai-
mailivdlune erininångitsukut ka-
ngia, kitå, kujatå avangnålo ing-
mikårtinexårtarungnaerxuvdlugit
Kalåtdlit-nunåtutdle atausiussu-
tut issiginexalerxuvdlugit.
sujugdlerpåmik maxaissinexar-
toK tåssa Kitånut atåssutexarne-
ruIernigssaK. Tuno oxautigissaria-
Karpoii taimågdlåt Danmarkimut
atåssuteKartutut, tåssa Køben-
havnimut. umiarssuaK atausituax
ukiumut Kitånit Tunumukartar-
poK uterdlugulo — tåuna erxåi-
ngikåine agdlagkat portugkatdlo
ilaussutdlo Strandgadime Kalåt-
dlit-nunåne niuvernerup sulivfe-
xarfiatigortarput. kitamiunik Tu-
nuliartoKartarnigsså kigsautigine-
KarpoK — inuit Kitåne piorsainer-
mut pissortaussut takorusugdlu-
gitdlo oKaloKatigerusugkaluarpait.
minister Kjærbølip, niuvernerme
pissortap tugdliata Magnus Jen-
senip atuarfingnutdlo pissortap
Gamip aussax TunumTnerat xl-
magsautausimavox. sulile amer-
dlaneroxissut taimatut Tunuliar-
tariaxaraluarput. kitåmiutaox uv-
dluinarne sivikinerussumik sivi-
sunerussuinigdlunt sulissorine-
xartalernigssåt kigsautiginexar-
pox — pårdlagtuanigdlo åma tu-
numiunik Kitånukartoxartarnig-
sså kigsautiginartinexarpox ili-
niagaxarniåsangmata atåssutig-
ssanigdlo pigssarsiniåsangmata
sermerssuardlusox xarssutdlugo
ikårtarfiliortoxarsinaulerxuv-
dlugo.
pexatigingnermut ilaulernig-
nigssax erinisutiginexarpox, ing-
mikortutut issiginexarnex ximag-
kumagaluardlugo. isumaxalernar-
])ordlo iluamérsumik tungavig-
ssaerusimassox Kalåtdlit-nunåta
ilå tamåna umåssusilingnik kater-
ssugausivigtut jnuåinåsavdlugo —
kinguarsimåssuseX tunumiut a-
merdlanerssåine misingnarung-
naerérsox najumiuåsavdlugo.
Angmagssalingme nangminerme
kalåtdlit uvdlunut nutånut isisav-
dlutik kitåmiut ilarpagssuisa
15150-ime pissusiåtut ajiikunaule-
xångitsigaut. igdloxarfiup avatåne
nunagdlit piniartuput, sulilume
ukiorpålungne taimåisagunardlu-
tik, inungnilo piniartussune nutåt
avxutåt sivisunerujuartarpox s. i.
aulisartunut avxutåningarnit.
sujugdlerpåmik inuit atugarig-
sårnerulernigssåt avxutigssiuniar-
tariaxarpox, tamånalo pexatigalu-
go avdlanut tungavigssax pilersi-
nexåsaox. atugagssat angnertu-
ngisaxaut - atorfigssaxartinexa-
xautdlo. tarajorterivit måna sana-
nexalersut ilassariaxarput, angat-
dlatit ardlaxarnerussariaxarput,
tunissaxalersinexartariaxarput,
niuvertoxarfiuvdlo inutigssarsior-
nermut ilimanartue nalunaerssor-
nexartariaxarput, pingårtumik
aulisarfiusinaussut. taimaigpat
iluamik autdlartinex pisimåsaox
saniatigut ilångutisagåine puissit
arne 7000-it migssinge ukiut ta-
maisa tunissarinexartarmata må-
narpiardlo akitsungåtsiarsimav-
dlutik — åmalo puissit ilait nang-
mingnex atortorissardlugit.
Tunup Kitåtalo atåssutcxarne-
rulernigssåt erxartoråine tåssane
aperxutit angisut tåssa avxussua
silalo, sordluine pissutsine avdlar-
pagssuarnisaox tåuko aperxutau-
ssartut. imatut oxautiginexarsi-
nauvox Tunup pexatigingnermut
erxunigsså tingmissartornerup xa-
nox ingerdlaneranik perxutexar-
tugssaussox. tingmissartutigut a-
tåssutexarnerulernigssax ungasig-
patdlångitsukut pissugssångortu-
tut misingnarpox — ilame agdlåt
imaxa ukiunerane tikiligkavtine
pisinauvox — tauvalo autdlarti-
nex ajornarungnaersinåusaox. Ki-
tåta ukiut 5—6 autdlarlinigsarfi-
gisimangmagit xularutigssåungit-
sumik ajungilax, manale tamåne
angussat angnertuleréxingmata
Tuno Avangnålo atausiussutsimut
erxuniartariaxalerunarput, påsi-
ssatdlume piginexarput mingne-
rungitsumik Tunumut iluaxutau-
sinåusassut.
Kalåtdlit-nunåt danskit tingmi-
ssartuisa åssigingmik angatdlavi-
gileriarpåssuk avxussua sivisu-
nerssualo soxutaujungnåisåput.
Avangnå Tunulo landsrådime
ilaussortaxarsinångusåput, nuna-
mik ingmikortulersuinerit piarne-
xarsinaulisåput, Kalåtdlit-nunåt
atausiussutut issiginexalerdlunilo
pinexarsinaulisaox — soruname
najugkane åssiglngitsune pissutsit
åssigingisiternere sianigalugit sor-
dlutaox taima itut Kitåne sianigi-
niarnexarsimassut sianiginiarne-
xartuartutdlo.
Palle Brandt.
A/G-p normuine tugdlerne Tu-
nume angalavdlune påsissat ag-
dlautiginexartåsåput xulånilo tai-
gornexartut itisilernexartarumår-
dlutik.
avangnånit
kujatånut
atorfigdlit kalåtdlit sujulerssuissu-
nerisa sujuligtaissuat, kommunalbe-
styrelsemut sujuligtaissox Rasmus
Berthelsen, Nuk, K’exertarssuarme
naxiterissoK Hans Egede Berthelsen
K’axortuvdlo landsrådimut ilaussor-
tå Klaus Lynge ilagalugit autdlarpox
akigssautilerissut Københavnime o-
Kåloxatigiartordlugit. kalåtdlit ator-
figdlit kigsautigissutoxausimavåt Kø-
benhavnime taimatut oKaloxatiging-
nigtoKarnigssartik.
★
Narssame K’axortup erxåne per-
xigsarsimassut inigssånik rækkebusi-
liorniagssamårput, mérxatdlo tb-ling-
nik angajorxågdlit parineKarfigssanik
igdluliornigssax pilerssårutiginexar-
portaox. kommunalbestyrelsep xanig-
tukut atautsimlnerane igdloxarfing-
mut nungniartugaluit tamarmik iti-
gartineKarput igdlugssaileKinexa-
Kingmat.
★
nunat åssiglngitsut imanik misig-
ssuinermut pissortait Københavnime
atautsimitdlutik aulajangersimåput
„Dana", „Adolf Jensen", „Immanuel"
åma „Sujumut" ukiume tugdliutume
issigtup imåne misigssulsassut angat-
dlatinik åtartugkanik ikiorteKardlu-
tik. Kalåtdlit-nunåta imaine misig-
ssuinex oxaluserineKarportaoK.
★
Washingtonimingånit tutsiupox a-
merikamiut Thuleme såkutoxarfik
raketinik NIKEnik tainexartunik ige-
riussissartunik pilersorniagssamåråt.
rakettit tamåko akerxat tingmissar-
tuinik nåkartitsiriiutaussarput. ra-
keteKarfigssat upernåmut sananexali-
sangatipait. Danmarkip nunåta ilua-
ne aitsåt taimåitunik sanassoxåsaoK.
★
Danmarksbavnimit tutsiupox u-
mingmait ikigtunguit kisimik Ger-
manialandime septemberime takunc-
xarsimassut.
atuartartut agdlagait.
„mikiaid1 sule?
nunavtine xåumarsainex ingerdlå-
nexalerxårmatdle mikissap navianå-
ssusia tamanit nalunexångikaluartox
naviasårutiginexarneralo agdlautigi-
nexartuaraluartox taimåitox sule uv-
dlut måko anguvdlugit sunauvfa
ingerdlåniarnexarsinåussusia påsiv-
dlugo narrujuminartumik pissariaxå-
ngikaluartox tåuna nåmagsiniarne-
xartarsimangmat matuinuna uparuai-
lårniarpunga.
mikiaK kimitdlunit igdlersoriarfig-
ssaxångilax, tamåname nalungivig-
parput, ajoxaordlo sule ilaxutaringne
toxussutaussartox aviserujugssuarne
inugpagssuit atuartagåine ilångune-
xarsimassOK takuvdlugo. kussanå-
ngexaox. taimaingmat kinaussutitdlu-
nit piumavfiginexarputit navianarto-
xariatårtartox mikiaK susa nerinago
avdlamik nerlnarnigssangnik. taima-
tut piumavfiginexarnerit aulajangiu-
kugko perxigsimissutigssaxåsångila-
tit, inuneritdlo taimailiornikut ig-
dlersusavat.
mikissaningme nerinavérsårnex
artornartorsiortitsinaviångilax i-
nungmut. pissusigssaviuvdlunile sila-
tusårnex - tusarxigkusungnångika-
luarmåme måna: ukugox mikiartor-
dlutik toxuput. — taimåitumik ilu-
morussivdlunga xinuvigåvkit kingor-
na piåralutit mikiarsinavérsarnig-
ssangnik.
Skørping, d. 9-7-56, Seth Mikiassen.
ASASSARA „KAMIKDANSKER“
A/G-me nr. 16-ime 9. aug. 1956 ag-
dlagkat pivdlugo isumaxarpunga issi-
gingitsussåginartariaxarnago. agdlag-
kat tamarme atautsimut katitdlugo i-
ssornartorsiuineruvox, imalunit oxar-
dlune pasigdlineruvox. erngerdlunga
oxåinardlanga tamatuma pisimassup
ingerdlanera inerneralo, pingartu-
mik K’utdligssane, ilingnit påsisi-
måvdluarneroxigika.
uvdlut mardluk — arfiningornex
sapåtdlo — mérxanik ikiuiniarnex
K’utdligssane nuånerdluinartumik i-
ngerdlasimavox. avxusinerme igdlu-
nilo aningaussarpagssuit katerssor-
nexarput kaussarfingnut pinatik nå-
kåtitsivingnutdle. uvdlox tamanit
nuånarinexardlunilo ingerdlånexar-
pox, imaxa ivdlit kisivit pinak.
kalåtdlit danskitdlo — mérxat
utorxaitdlo — aningaussanik ikio-
raivfingnut ikissisimåput. tamåna på-
sinexarpox nåkåtitsivit kæmnerassi-
stentip agdlagfiane angmarnexarma-
ta. aningaussat katerssornexartut nå-
kutigerxigsårnexarput inungnit ibg-
tut isumaxångitsunit. nåkåtitsiviliat i-
måinax magpernex ajornartiingordlu-
git sanåuput. tamåna kæmnerip nu-
liata nalungilå.
danskerpagssuit xujanaxissumik
n åkå ti tsi vingnu t aningaussarpagssu-
arnik ikissisimåput. taiinågdlåt dan-
skex atausex — aumarutigssarsior-
fingme sulissartut ilåt — sujulerssui-
ssut ilanut nåkåtitsivilissångitsumut
10 kronemik måninax luniussisima-
vox, tåunalo kaussarfingmut ikissax
aningaussat avdiat katerssat åssigalu-
git inigssaminut apigssitdluarpox.
Sarxame katerssinex xanox inger-
dlasimassox nalugavko oxauscxarfi-
gisinåungilara.
Nordboen.
P.S.: årxigssuissoxarfingmit naili-
sarnexarpox.
2