Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 22.11.1956, Blaðsíða 11

Atuagagdliutit - 22.11.1956, Blaðsíða 11
EN INDSAMLING GRØNLANDSPOSTEN akissugss. åricigss. Ansvarshavende redaktør Palle Brandt kat. årnigss. Grønlandsk redaktion: UvdloriånguaK Kristiansen REDAKTION GODTHÅB GRØNLAND Københavns-redaktion: journalist Helge Christensen, Baneledet 10, Virum, tlf. 845894. Korrespondent i New York: Peter Freuchen, 444 East 57 St., New York 22, N. Y., USA. Annoneeekspedition A. Stig Olsen, Erik Menvedsvej 3, København V, telefon LUna 4951 tusagagssiortut Korrespondenter Xanortalik: Pastor Karl Chomnitz, fru Helga Bruun de Neergaard. Julianeliub: Kreds- dommer Klaus Lynge. NarssaK: Kæmnerass. Leif Jensen. Arsuk: Kateket Lars Peter Olsen, l'rcderikshåb: Skoleleder Bastiansen, overkateket Mathæus Tobiassen. Fiskenæs- set: Lærer Albricht Eriksen. Sukkertoppen: Overkateket Lars Møller. Holsteinsborg: kommunalbestyrelsesformand Knud Olsen. Godhavn: Telegrafist Kobjevsky, kreds- dommer Peter Dalagcr. ICuidligssat: Egede Boassen. Egedesminde: Kredsdommer Knud Abeisen, radiosondeass. A. Hove. Jakobshavn: Kateket Nathan Petersen. Uma- nak: Pastor Rasmussen, overkateket Edvard Kruse. Upernavik: Overkateket Knud Kristiansen. Angmagssalik: Overkateket Jakob Lybcrth. pissartagagdl. ukiumut akiliutigss. 10 kr. kal. nun. Årsabonnoment 10 kr. i Grønland 13 kr. kalatdlit nunåta avatåne. 13 kr. udenfor Grønland normorumut akia 40 øre Løssalgspris 40 øre pr. eksemplar Nungme sinerissap kujatdliup naKiteriviane nanitigkat TRYKT I SYDGRØNLANDS BOGTRYKKERI GODTHÅB aningaussanik katerssuineK Kalåtdlit-nunåne mérKanik pår- KingnigtarfeKarneK pingårtumik „Red Barnet“ip måne børnehavenut nuta- nut arfiriilingnut aningaussanik ka- terssuiniarnera pivdlugo „Ringkø- Jiing Amis Dagl)lad“ taima KuIeKuta- lingmik agdlagsimavoK. avise ilatigut ima agdlagpoK: igpagssigamlnaK avlsime atuarne- KarsinauvoK suliniaKatigigfik Red Barnet aningaussanik katerssuisitsi- lersimassoK Kalåtdlit-nunåne børne- havet nutåt arfinigdlit aningaussag- ssaKartikumavdlugit. kalatdlit mårartaisa pinguarneK ili- niåsavåt, taima agdlagsimavoK. .Tåpagssivdlune ingminut pusoriar- dlunc kisiåne-una atuarKingniatdlar- dlugo. tåssame, taima agdlagsimavig- poK. suliniaKatigigfiup Kalåtdlit-nu- nånut tungassortåne sujuligtaissussok nangminerpiaK taima OKarsimavoK. tåssa palase Fritz Lerche, avisinutdlo oKausisa i lait åmåko: „pinguarneK avdlanit mérKamut inerikiartutaunerpaussarpoK, taimåi- tumik kalåliariiat sujunigssånut bør- nehaveminigssåt pingårtorujugssu- vok, taimailivdlutik mérKap pingua- rusussusia pigissartik periarfigssa- KarligilersinaorKUvdlugo". tåssa tåunarpiaunerdlune aningau- ssanik katerssuiniarnermut tungavi- gititaK? pisangavdluta atuaridlerpu- gut. nangissulå tupingnakasigkalug- tuan-una: „børnehavet kalåliarKat peruing- nigssånut pingårutilerujugssuput. mérKat børnehaverne assagtarnigssar- tik evKiluisårnermutdlo tungassut av- dlat iliniartarpait, Kalåtdlit-nunanilo avdlanisutaordle piumårpoK. børne- havet funa angajorKflnik perorsaissu- put“. inutitdlune iliniartuartariaKarpoK. sunauvfa tåssa kukutdluinarpoK nu- kagpiarauvdlune kalåliarKat inunerat oKalugtualiat nunaninertut takordlu- sagåine — uvdlukut asimut angalaor- fiusinaussoK kangerdlungmutdlo ava- lagdlune aulisariarfiusinaussoK ima- limit unukut aputåinarssuit Kulåne arssarnertusitdlarångat assangneKar- nane ermingneKaranilo teKerKumc igsiavfigssaK utornait piniartorssuit misigissartagåinik uloriarnartorsior-' tarnerinigdlo. oKalugpalårtut tusar- nårdlugit. takordlugaK seKumisineKarpoK. ka- låliarKat sunauvfa nangmingneii pinguarsinåungitdlat. nu kagpi arauvdlune takordlortagka- nit amiåkussutuaii »tåssa kalåliarKat nunarssuarme méraKaterpagssuamig- sut avdlatutdle assagkumåsanatigdlo ermingncii ornigissaringingmåssuk. åssigingissutituauvordlo måna tamå- na børnehavene iliniåsangmåssuk ... ilikagartigdlo avdlanut ilikartisang- måssuk. uvagut avdlat igdluvtine ili- niarparput, anånavta tamatumane misigssugaråtigut, paordlagtuanik pi- ngilaK. » tåssame, isuinalersuincK ajor- nångitdlaraissoK. „Ringkøbing Amts Dagblad" ag- dlagkujortaoK aningaussanik kater- ssuinerme inuit nangmingneK aulaja- ngigagssarigajugtaråt tunissiumaner- d lutik tunissiumånginerdlutigdlunil kisiånile mana katerssuinerme taimåingitsoK, tåssagoK nålagauvi'ik ingerd la titsi nermut tapissussaung- mat. avisilo naggasivoK aperKut tamå- na Red Barnetip ikiuiniardlune suli- ainut avdlanut pingårtunut ajoKutau- lersin au nerard lugo. Kalåtdlit-nunåne pissutsinik påsi- simassaKångivigsunut palasip Ler- chep oKausé erKumikulugsinauvdluar- mata miserratigincKåsångilaK. kisiåne Red Barnetip Kalåtdlit-nunåt pivdlu- go suliniartuinut sujuligtaiSsup oKau- sé tåukuinåungitdlat. kisalo - - suna påsisiinångitdluinagaK agdlause- ringitdluinaråinc ajunginerpaugajug- POK. Kalåtdlit-nunåmiut agfangajait — 40 50 pet.-isa akornåne — méråu- put 14-it inordlugit ukiugdlit, mér- natdlo tamåkua ilarpagssue uverssa- gåuput. soruname tamåna ajussårnar- poK, ilumortuvordle. mérKat ilarpag- ssue atugarigsårtungitdlat Kalåtdlit- nunåne igdloiiarnikut pissutsit sule pitsåungeKingmata alcigssarsiorner- dlo inuniarnerup akisussusianut na- lcrKiutdlugo sule agpaseKingmat. niorKutigssat amerdlanerssait Dan- markimisut akeiiarput. tamåkua avdlatdlo pissutigalugit børnehavet Kalåtdlit-nunåne pissaria- Kartiiput. kalåtdlit inuiaKatigit ukiune måku- nane nutarterivfigineKarput. Europap kitåmiut atugartussusiat pilertortu- mik erKuneKalerpoK, lamatumungalo peKatigititdlugo kalåtdlit nutånik på- sisiniartariaKarput. mérKat tåssåuput påsisikuminarnerpåt - nutarterne- KarSinåuput, nutåtdlo angajorKåming- nit sungiutilertornerusinauvait. hør- nehavene KavdlunårKanik pinguaKa- teKartarput Kavdlunåtutdlo ilikagait angnikikissagssåusanatik. agdlåme tamåna aluartungorångata atuartitsi- ssut misigivdluarsinaussarpåt, taimai- livdlutigdlo sule angnerussumik ili- kalertornerusinaussarput. børnehave- nik nåkutigdlissut pinguartitsinermi- kut mérKat pisinåungisaraluånik oiii- mailoKutagssalcrniartarpait. assangnigssaK sungitdluinarpoK nigdlertumik kissartumigdlo Kiplnar- tarissanik imilingne. igdlumile ningiussumut nangmineK ungasigsu- mit imertartariaKartumut imalunit sermitarKårdlune augtitsissariaKartu- mut evKiluisårniarneK imåinåungit- llnder denne overskrift har „Ring- købing Amts Dagblad" skrevet en ar- tikel om børnehaverne i Grønland, specielt med henblik på „Red Bar- netts indsamling for at skaffe penge til 0 nye børnehaver heroppe. Bladet skriver bl. a.: „For nogle dage siden kunne man læse i avisen, at organisationen Red Barnet har startet en indsamling for at skaffe penge til seks nye børne- hjem i Grønland, De grønlandske børn skal lære al lege, stod der. Man kneb sig i armen som Jeppe og læste det om igen. Jo, det var ikke til at tage fejl af. Det er selve forman- den for organisationens Gronlands- udvalg, der siger det. Det er sogne- præst Fritz Lerche, og her er et lille udpluk af, hvad han sagde til pres- sen : „Leg udvikler barnet mere end no- get andel, derfor betyder del så me- get for de grønlandske borns fremtid, at de kommer i børnehave og får lej- lighed lit den udlosning af barnesin- det, som legen giver". Er det den egentlige motivering for indsamlingen? Man læser spændt vi- dere. Nej, der er dog en tilføjelse: „Sundhedsmæssigt, slår der, er børnehaverne for de grønlandske børn af afgjort betydning; man får her heri børnene at vaske sig og end- nu lidt mere på hygiejnens vej, og i Grønland kommer det lit at gå som andre steder. Børnehaver opdrager også forældrene“. Man skal lære, så længe man lever. Det er altså helt forkert, når man som dreng forestillede sig de grøn- landske børns verden som et slaraf- fenland, hvor man om dagen kunne gå til fjelds, til fjorden og fiske eller om aftenen, medens nordlysene flam- mede over de udstrakte snemarker, sidde uvasket i en krog og høre de gamle fortælle om storfangeres be- drifter og farefulde oplevelser. En illusion er bristet. De grønland- ske børn kan ikke selv lege. Det eneste, der er tilbage fra dren- geårenes fantasiverden, er den kends- gerning, at de grønlandske børn som andre jordkloden rundt ikke så gerne vil vaskes. Der er kun den forskel, at de nu skal lære det i en børnehave... og at de skal lade lærdommen gå vi- dere, Vi andre lærte det hjemme, og det var mor, der inspicerede og ikke omvendt. sukasiusinaussarpoK, nangminerdlo evKiluisårneK imcKarnermik pitså- ngoriartornermigut ingerdlaKatiging- nigtuåinarneK ajorpoK. evKiluisårni- kut pissutsit pitsåungikångata nåpau- tit iluarinerussarpait, nåpautinigdlo nungusainiarnermut uvdlumikut ani- ngaussarpagssuit Kalåtdlit-nunåne a- torneKarput. taimåitumik aningaussat perorsautitut tuiiiussat ajungitsumik atortitåuput. taimatutaoic aningau- ssat sulinerdlo kalåliarKat errornig- ssamik kigutinigdlo salinigssamik iliniartineKartarnerånut tungassut iput. taima itutaoK ilcrKuliuneKarsi- nåuput, nangminerdlo pivdluaut „Ringkøbing Amts Dagblad“ime ag- dlagtup pigisså — iliniartitsissigisi- naussamik anåneKarncK pigingikåine avdlat pisinaungmata ajungitsuvon. sule pissuseii avdlauvdluinartoii puiortariaKångilartaoK. tuberkulose Kalåtdlit-nunåne atugaoKaoK, nåpau- tivdlo nungusarniagaunerane atau- siungeKissumik anånaussoK atåtau- ssordlunit imalunit atautslkordlutik nåparsimavingmut san a to riamutd lu- nit unigtincKartariaKartarput. tåssa- nc mérKat pårineKarnigssåta tungåli- gut ajornartorsiut pilcrsarpoK. ajor- nartorsiut KångeruminaitsuvoK mérKanut igdlut børnehavetdlo sule nåmångeKaut, ikiuputdle, ikiunerat- dlo ajungitsuvoK. Ja, sådan kan man få vendt op og ned på begreberne". Videre skriver „Ringkøbing Amts Dagblad", at ved en indsamling er det normalt frivilligt, om man vil gi- ve noget eller lade være - men ikke i dette tilfælde, fordi staten skal give tilskud til driften. Bladet konklude- rer, at dette spørgsmål kan komme til at skade det øvrige betydningsfulde sociale arbejde. Det skal indrømmes, at hvis man er ganske uden kendskab til grøn- landske forhold, kan de motiveringer som pastor Lerche er fremkommet med, se lidt mærkelige ud. Men det var jo ikke all, hvad formanden for „Red Barnct“s grønlandsudvalg sag- de. Og iøvrigt hvis man er helt uden kendskab lil en sag, er det altid en god regel at lade være med at skrive om den. Fil sted mellem 40 og 50 pct. af den samlede grønlandske befolkning er børn under 14 år, og en meget stor del af disse børn er født udenfor æg- teskab. Det er selvfølgelig beklage- ligt, men det er kendsgerninger. - Mange, mange af børnene har del mildest talt ikke godt, fordi boligfor- holdene i Grønland endnu langt fra er gode, og fordi det almindelige ind- tjeningsniveau endnu ligger for lavt i forhold til, hvad det koster at eksi- stere. De fleste varer koster det sam- me som i Danmark. Af disse grunde og andre er der be- hov for børnehaver i Grønland. I disse år omskabes det grønland- ske samfund. Den vesteuropæiske ci- vilisation indføres i rask tempo, og sideløbende hermed må man arbejde på at få befolkningen til at forstå det nye. Børn er i så henseende det let- teste materiale, man-har de kan formes, og de kan tage det nye lette- re end deres forældre. I børnehaver- ne leger de med danske børn og læ- rer ikke så lidt dansk. Så meget, al lærerne kan mærke forskel, når bør- nehavebørn kommer i skole, og der- ved får de mulighed for hurtigere at lære endnu mere. Gennem legene sø- ger børnehavelærerinderne at give dem en ballast, de ellers ikke ville få. Det med at vaske sig lyder jo også ganske enkelt, når man bor i en lej- lighed med koldt og varmt vand og træk og slip. Men når en husmoder skal bære hver spand vand en kilo- meter eller halvanden, eller hvis hun skal transportere is og selv produce- re vandet, så kan det godt stå lidt sløjt til med hygiejnen. Og det er ikke altid, den personlige hygiejne bedres i takt med vandforsyningen. Sygdom- me trives bedst under dårlige hygiej- niske forhold, og der ofres mange penge på sygdomsbekæmpelse i Grønland i dag. Derfor er de beløb, der ofres på forebyggende arbejde, givet godt ud. Også de penge og det arbejde, der ofres på at lære grøn- landske børn nytten af at vaske sig og børste tænder. Sådan noget kan også blive en vane, og hvis man ikke er så lykkelig som forfatteren til artiklen i „Ringkøbing Amts Dag- blad" - at have en mor, der kan læ- re een det, er det godt, at andre kan. Endelig spiller et helt andet for- hold ind. Tuberkulosen hærger Grøn- land, og sygdomsbekæmpelsen med- fører, at mangen en mor eller far el- ler begge lo samtidig må indlægges til behandling på sygehus eller sana- torium. Derved opstår et problem med at få børnene passet. Det er svært at løse — hverken de eksiste- rende børnehjem eller børnehaver er tilstrækkelige lil at dække dette behov, men de hjælper til, og del er en god hjælp.

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.