Atuagagdliutit - 06.12.1956, Blaðsíða 2

Kalåtdlit-nunåne napautipilungnik
nungusainiarnerme ajornartorsiutit
Nanortalik 600-nik inoKartoK Svendborgip amtiatut 150,000-inik inuligtut
niviarsiapilugtoKartigaoK.
Kalåtdlit-nunåne nakorsatut suliler-
nårdlune uipatdliatdlangnaKaoK inuit
amerdlåssusiånut nalerKiutdlugo ni-
viarsiapilugtoKåssusia påsivdlugo —
nauk upalungångitsortitagssaujung-
naerdlune Danmarkimit autdlarsima-
galuardlune. måne Nanortagdlip ig-
dlonarfiane 600-nik inulingme niviar-
siapilugtoKarsimavugut Svendborgip
amtiane 150,000-inik inulingme niviar-
siapilugtutut amerdlatigissunik!
uvdluvtine penicillin katsorsautit-
dlo avdlat nutåliaussul pitsagssuit
ajorungnailertornartut pigigavtigik
kisitsisit taima angitigissut takuvdlu-
git nalunångilaic ajortoKartoK.
katsorsautit taima ajungitsigiga-
luartut iluaKutåungitsorinarnerånut
pissutaussoK naluneKangeKaoK. ukiut
mardlungnik untritigdlit sujornatigut
erKartorneKarérsimavoK nakorsauga-
luvdlo Bertelsenip atuagkiåne „Grøn-
landsk medicinsk Statistik og Noso-
grafi“ kisalo nakorsat 1947—48-me
ilisimassagssarsiortitat nalunaerutåi-
ne (Grønlandskommissionip isuma-
liutigsslssutain'e 4,11) perKigsårtumik
erKartorneKarsimavdlune. tdssa pro-
miscuiiitiinik taineKartoK, imdipoK
angutil arnaldlo assigingitsorpagssuit
atoKatigigtarnerat, atoKatigtglarneK
HerKuliiitinagaK — Kalåtdlit-nunåne
tnodcrneussufne inuit Kularndngitsu-
mik narrujumisinagit ilerKupalåipik
laineicarsinaussoK.
penicillinertitarneK atugaulermat
ilerivupalåic tamåna mingnerulcrsimå-
ngilaiv nauk katsorsaut tåuna ardla-
ligpagssuarne sujuariautausimagalu-
artoK. ilerKorigsårnerup tungåtigut
KasunganerulersitsisimavoK —- nuna-
ne ardlalingne avdlanisaoK.
kalsorsainernmt akornutit iluamik
ajugauvfigigssdungitsut.
Bertelsenip atuagkiamine laerig-
kavtine (1940-me) oKautigå ilerKupa-
låK tåuna ataKatigingnikut ajornartor-
siutinit nåpautipalåvdlo lcavsinik så-
kukitsumik (arnat ilarpagssuine ag-
dlåt malungnångivigsumik) mising-
nauteKartarneranit ilasagauvdlune
niviarsiapilungnerup Kalåtdlit-nunå-
ne iluamik nungusarnigssaraluanut
ajugauvfigigssåungiussårtumik akor-
nutaunerardlugo.
nakorsat angalatitat nalunaeruti-
mingne ajornartorsiut tåuna piv-
dlugo ima oKarput: „promiscuititip
ilungersortumik agssuarineKarne-
ra angalatitat kalåtdlit, agdlåme
kultureKarnerussortaisa akornåne,
nåperKartorpåt. taimåikame ndpau-
tipiluit måna Kalåtdlit-nunåne ilu-
ngersornaKissumik ajornartorsiu-
taussut tamåna Kiteralugulo ajor-
nartorsiornarnerpårtaråt. ukiune
ikingitsune niviarsiapilungneK isu-
manerdlutaujartuinarsimavoK, ta-
matumalo saniatigut ukiune ki-
ngugdlerpåne uipatdlernartumik
syfilisekartoKalersimavoK“.
niviarsiapiloKarnerulerpoK.
Bertelsenip atuagkiåta kingornagut
ukiut lti-it Kangiusimåput, kommis-
sionivdlo isumaliutigssissutainit uki-
ut arfinigdlit. nakorsaKarneK atorto-
rigsårnerulersimavoK nakorsatdlo a-
merdlancrulersimavdlutik, niviarsia-
pilungnermutdlo katsorsautaussartut
pitsångorsimaicalutik. kisiåne niviar-
siapilugtarneK mingnerulersimångi-
laK agdlåme angnerulersutut oKauti-
gissariaKarneruvoK.
ukiut ingerdlanerine sulineK taima
kingunenångitsigingmat imaKa iki-
ngitsut apcriuinagdlersinåuput nivi-
arsiapilungnermik nungusainiarneK
sok tauva ltangale soraerutinarsima-
niångikiput. uvanga nangmineK atau-
siångeKalunga ingminut apcrissarpu-
nga niviarsiapilugtartut suliarissa-
rungnåisagaluaruvtigik tamåna nalu-
naerssutine in isingn au tåusagaluar-
nersoK. låssame, amerdlanaugut su-
liagssaK tåuna pivdlugo taima neriu-
teKarKartigissut! nikatdlujuitdluta su-
liagssamik nåvfcKångitsutut itumik
ingerdlåssiuarnivtinik tupigusugdlu-
tik issigingnigtunut ima OKartaria-
KarpoK:
1) perKuneKarnerput nakorsatutdlo
neriorssuterput nåpertordlugit
suliuartugssauvugut, åmalo
2) niviarsiapilungneK kalåtdlinit so-
KiitigineKångitsutut ikaluardlune
ulorianartorpagssuaKarpoK, sor-
dlo kinguågssiorsinaujungnaer-
sitsisinauvoK, navgussatigut ajo-
KUteKalersitsisinauvoK ånernasi-
ssumik, katso rsaruminaitsumik
iloKiångortitsisinaussumigdlo, i-
nordlånigdlo ajortumik issilugtu-
ngortitsisinauvoK suliaringikåi-
ne kalåtdlit mérartaisa akornå-
ne ardlalingnik tagpitsungortit-
sisinaussumik.
tamåkua pissutigalugit niviarsiapi-
lungncK ilungersorutardlune nungu-
sarniartariaKarpoK, nauk nåpaut ila-
kutaKartinane inungmut akornutau-
ngårneK ajoraluartoK ardlaligpag-
ssuarnilo, pingårtumik arnane, malu-
gineKarncK ajuvigkaluartoK.
nakorsanut ajornartorsiulaunera
angnikineruvoK.
penicillinertineK niviarsiapilugtar-
tunik ikilisitsineiv ajormat tamatumu-
nåkut takuneKarsinauvoK Kalåtdlit-
nunåne niviarsiapilugtarnerup nu-
ngusarniagaunera ajornartorsiutau-
nerinine nakorsanut tungångineru-
ssok. Kalåtdlit-nunånile „uvdlut nu-
tåt“ inutigssarsiorncrup sulivfeicar-
neruvdlo pitsauncrulernerisigut nag-
satarisimavåt — nagsatariartuinåsav-
dlugulo nunap ingmikortuisa åssi-
gingitsut atåssuteKarfiginerulernig-
ssåt silarssuarmutdlo atugartussusi-
lingmut pitsaunerussumik akulikine-
russumigdlo atåssuteKalernigssaK. tai-
måitumik ajornartorsiut anigusavdlu-
go pissariaKartuvoic.
nalunacKiitap akunerpagssue ni-
viarsiapilugtut nakorsiarnermingne,
utarKinerniingne suliarineKarner-
mingnilo Kavsinigdlo unigtitauner-
mingne maungåinartitagait anigorta-
riaKarput kalåtdlinutdlo inuiangnut
iluaKutaulerdlutik — tamaisa atorfig-
ssaKartineKaKaut inutigssarsiornerme
angerdlarsimavfingmilo. lissernartor-
siornartugujortaoK pivfigssau nakor-
sat niviarsiapilugtunik påssussiner-
mingne maungåinartitagåt tikuåsav-
dlugo, pivfigssaa suliagssanit avdla-
nit pingårnerussunit tigdlingneKar-
tartutut oKautigissariaKartoK — suju-
linilo erKartorncKartut erKåisagåine
asulerssuaK atorneKartartoK.
atuartartut
K’ivitoK pivdlugo.
Tikilip filmimik „K’ivitoK“mik
issornartorsiuinera — ilåtigut oKar-
dlune inungnik sianigineKaratik Ka-
låtdlit-nunånut pissoKarsinåungitsoK
— pivdlugo taitsiarniåinarpara inger-
dlautsip ilå arajutsissorsimagunarå,
tåssamc SAS-ip tingmissartuinik Ka-
ngerdlugssuåkortartunik Kalåtdlit-
nunåliartartut radiokut avdlatigut-
nunap inue tamarmik suleKcitau-
ssariaKarput.
månåkut sujumut avKutausinau-
ssutuaic tåssa niviarsiapilugtut nang-
mingneK suleKataunigssåt — tamåna
månamut amigautigisimavarput —,
tåssame, Kalåtdlit-nunåniiut tamar-
mik suleKataunigssåt. niviarsiapi-
lungneriruk uvdlumikut nungusai-
niarneK tåssauvoK kalåtdlit inusug-
tut akornåne promiscuititimik (ta-
malårtorniarpatdlårneK) nungusai-
niarneK.
nungusainiarneK tamåna Kanon
ingerdlånenåsassoK ersserKigsardlua-
vigsinåungilara sordlulo oKarérsu-
nga nakorsanut suliagssarpiausori-
ngilara. kisiåne nakorsanarnerup su-
liagssarissariaKarpå tusardlinermut
atassumik nangmineK suliagssane nå-
magsisavdlugo anguniagaK anguneKå-
sagpat suliagssaK sume nangerning-
nenåsassoK tikuåsavdlugo. kalåtdlit
inussutsimingne pissuserissåta atona-
tigigtarnermutdlo isumagissåta av-
dlångortitdluinarnigssåt pissarianar-
toK takutitsivoK nukit sut atortaria-
Kartut ajortordlo sordlåtigut nususav-
dlugo Kanon åpartigissariaKarton.
Kalåldlil-nunåne syfiliseKalersinan-
nera åvdlevinarnerulerpoK.
taima niviarsiapilungnerup takug-
ssaunerujartuinarnera kalåtdlit inu-
sugtut atoKatigigtarnikut ilernunik
nutånik — OKardluåinarniartalo -
atugartussusenarpalungnerussunik pi-
lertortuinik sungiussititariaKarnerå-
nik iluamik takungnissutigineKarsi-
nåungigpat tauva påsissarianarpoK
umiarssuit takornartat Kalåtdlit-nu-
nånut tikiutaralugtuinartitdlugit ting-
missartutdlo nalinginaunerujartortit-
dlugit nuname syfiliscKalersinaunera
ulorianarsiartuåsangmat. tamatuma
navianautai erssersitdluarnerusinau-
vavut nakorsat angalatitat OKausé
ingassåussiniångitsut issuaruvtigik:
„isumangnaitdlisaineiv itsardle per-
KussutinitoK, kinalunit Kalåtdlit-nu-
nånukartugssaK autdlångitsiarnermi-
nc nåpautipiloKånginermigut påsinc-
KarsimåsassoK akuerineKarérsimati-
nanilo nuname angalanigssaK inatsi-
sinik uniuinerusassoK, angnikitdliar-
tuinarsimavortaoK angalassoKarneru-
jartortitdlugo aputilertornerussale-
riartornerdlo peKatigalugo. umiar-
ssuit ilait ukiut tamaisåtaoK Europap
kujatånit aggersussarput. nuna ting-
missartutigut angatdlavigineKaleriar-
tuåsagpat navianartup åma sule ang-
nerulissutigissagssarå.
Kalåtdlit-nunåmiut akornåne ilu-
mut syfiliseKalisagpat tamåna av-
dlatut taineKarsinåungilaK kisiåne
ajunårnerssuarmik. angatdlatit, inu-
tigssarsiorneK, atortugssalersuinen
avdlarpagssuitdlo unigtingikåine tu-
nitdlåussortualisaoK tamalåt atoKa-
tigigtarnerat perKutauvdlune nivi-
arsiapilungneK sordlo taima perér-
sok kalåtdlitdlo inuiauatigit ingmi-
kortue tamaisa tunitdlatagssarili-
savdlugit. uvdlune nåparsimavfiu-
ssune, nakorsat sulinerine, nåparsi-
mavingne inigssane avdlarpagssuar-
nilo aningaussartfitigssat erKåingi-
kaluardlugit kinguågssiorsinåussu-
seK Kularutigssåungitsumik erninaK
sunerneKåsaoK inuiaKatigitdlo atasi-
agdlagait...
dl unit nalunaerutiginenartånginguat-
siarmata. sule ugpernarsinerorKuv-
dlugo ilisimatitsissutigisinauvaråtaoK
panigput aussaK linuit ilåne tikiute-
riassfirmat måssa (umiarssuarmik)
autdlarnine sianigingikigputdlunit.
tåssame, ånilångaiunak, filmimut na-
jornutagssiaralugo agdlagaic kukuner-
siordluarKigsågauvoK.
Hans Jacobi.
avangnånit
kujatånut
ilisimatut danskiussut åipågo silar-
ssuarmiut ilisimassagssarsiunigssåne
Tunup avangnåne sermerssuaK niv-
dlerniarpåt atånutdlo nunamut ugtor-
tautinik inigssiniardlutik nunarssup
ilua påsissaKarfiginerujumavdlugo.
nunarssuan 2900 km.-itut ivssutigissu-
mik Kalipanarmat naluneKångilaK,
åma naluneKångilaK tåussuma atåni-
toK imerpalangajagtungmat sulilo
ilorpasingnerussoK nunarssup ilor-
piåta erivå avdlaungmat kisiåne ilua-
mik ilisimaneKarane. åpernut tamåna
åipågo påsinerusinaujumårdlugo ne-
riutigåt.
Cmåname palase Mads Lidegaard
Røsnæsime Sjællandimitume Kalåt-
dlit-nunålerssårsimavoK. kalåtdlit a-
tauseriutinardlugit danskisut atuga-
rigsårtigilernigssånik erKarsartarneK
navianardluinartusorå. åssigisaga-
luarpågoK dansken naussorigsaissoK
ukiunit akugdlernit ukiut ardlaKå-
ngitsut ingerdlanerinåne uvdluvtinut
pigserKuneKåsagaluarpat.
sujorna Sisimiune Kuerssuit ukiå-
kut terissanik malugssarfiginiarne-
liartarsimåput takussonåsananile. ig-
pagssigame kisame teriakasik sarnu-
meriatåriarmat sulissut ilåta tung-
mardlugo toiuisimavå.
K’aKortumingånit nalunaerutiginc-
KarpoK ukiumåna sårugdlingnik auli-
sarneK 1955-imingarnit ajungineru-
lårsimassoK. nerpiliagssanik tunissi-
neK sulugpågkat natårnatdlo erKaina-
git unigtincivarsimavoK. imarmiunik
tingmiaiiartitdluarpåt, kisiåne nunå-
kut autdlainiarneK sungilau. savar-
niarneK nåmaginardluartumik nå-
magsineKarsimavoK. sila igdlulior-
nermut akornutaungåtsiarsimavoK.
*
Angmagssalingme aftenskole aut-
dlartisimavoK. atuartue katitdlutik
35-uput. atuartitsissutåuput Kavdlunå-
torneK, kisitsineK, kalåtdlisut kisalo
mérnanik pårssineK. kitåmiutut kalåt-
dlisut oKautsit Kavdlunånut iliniartit-
sissutigineKartugssåuputaoK, tamatu-
mungalo iliniarusugtut 16-iuput. mer-
Kanik pårssinermik iliniarumassut
Kulit migssånlput.
*
Kitdlerne Ausiait pigissåne aulisar-
tut ilåt Elias Johansen igdlugtut isse-
Kångitsumik sårugdligsimavoK ningi-
tagkanik pissaralugo. isseKarfigssara-
luc amermik Kagdlersimåput manig-
suinauvdlutik. sårugdlik issaitsoK sa-
lugtusimångilaK. aulisartoK kitdler-
mio avdla Otto Schmidt aulisautåi-
narssordlunc kapisiligsimavoK. kapi-
silik Kitdlerne pissarincKartoK ki-
ngugdleiv 1930-me Kagssutinik pissa-
rineKarsimavoK.
*
Cmåname pujortulérKat pingasut
arsåringnissutigineKarsimåput inuisa
akilersornerdlugpatdlårmatigik.
*
Skiverne Red Barnet Sisimiune
børnehavemut „atåtångorsimavoK".
naunerat sujoranartorsiortineKali-
savdlune“.
Kalåtdlit-nunåta aliasuteKarfiungit-
sumik erKasuteKarfiungitsumigdlo
inuneicarfiunera tamangajangme må-
na uvdlunit nutånit moderneussumik
atugartussuseKarfiussunit taorserne-
KarsimavoK, tåssanilo anguniagkatut
piumassårineKartoK tåssauvoK silar-
ssuaiv atugartussuseKarfiussoK tamåt
isumangnaitsumik atåssuteKarfigine-
KalisassoK, ataKatigingnermik tama-
nut angisunik piumassaKartumik pin-
massailo nåmagsissariaKartunik ata-
KatigingneK kipineKåsångigpat Kalåt-
dlit-nunåtdlo a tugar tussuseKarf i ulcr-
sok atåsagpat.
atugartussutsip ajungitsortai ilua-
Kutigiumagåine akiliutigssartå akiler-
tariaKarpoK.
Nanortalingme, 1950 nov. 10-åne,
Philip Ronnenberg,
n akorsait.
2