Atuagagdliutit - 06.12.1956, Blaðsíða 4

sigdlingeKigavtigo anigångavta taku-
sinaujuarparpul. AlungmingoK ate-
Ka u ti gå avåmut sangmcrnane imåne
ujaragssuaK nuisassoK atungangassoK.
uvanga takungilara. tunumiut Aluk
taissarpåt Alik...
misiligtagaKarnarlut avangnarpa-
singnerussumipul.
„TikcråK“mik Aluk nagdleravtigo
ujaragssuaK atungangassoK uvagutaoK
takungilarput. Hanséraåkut nunasio-
Klssul uvagut avasigpatdlårpugut,
magdlitdlo serpalingnerisa isserisser-
titsincrånit Kånap atå imånut Kanig-
tua lakugssåungilaK. samunarssuaK
itnap-åssinga radarilo aKungnermut-
dlo atortut avdlat modern cussut na-
jorKutaralugit ingerdlavugut, umiat
ukiut 70-it sujornagut sinerssortaria-
Karsimatitdlugit sivisumik uningaKå-
tårdlutik, silap anoritdlo sikutdlo
tangmårtariaKalersitarmatik. alutor-
nartut nalåt KångiusimavoK, Tunuv-
dlume kujatåtungA alutornartugssanik
ujåssilugsinarfiuvoK. ukiut ingerdla-
nerine Tuno oKaliigtualiarpasigsutut
takordlorneKartarsimavoK, puiorne-
Karajugtarpordlc alutornavigsoK a-
vangnarpasingnerujugssuarme ai tsåt
autdlartingrriat. Tunup ilå tamåna
nauk ilisimassagssarsiorfiussarsima-
galuaiv nuna Scoresbysundip avang-
liflnltoK tåssauvoK ilisimassagssar-
siortarnerssuil nunåt. nunap tunung-
mut sangmcrnane nuna imåinåungi-
pasingnerulårpoK, ukiumut Kåuina-
tcrpagssuarnc sikorssuaKartarpoic,
naggorigsut Kitåningarnit ikingneru-
put, kisiåne Angmagssalingme pigi-
ssainilo tikerårncic Kitåne misigipcK
ajorn artunik misigissagssaKarnangå-
ngilaK.
tunumio kilåmiulo autdlarKåumul
ingmingnut påsiuminai tsitorujugs.su-
ssarput. sordlo ajoKit Kitånit Tunu-
liartitat autdlarKautånc agsut ajornar-
torsiortarsimåput, sivilsuleriarångat-
dle ajorungnaertarsimavoK. kisiåne
tunuata såvatalo akornåne taorseråu-
tutut ataKatigingnc-K atåinariårpat
angncrtusarncKariarpatdlo - - tamå-
naine neriutigissariaKarpoK tauva
oicautsitigut åssigingissuscK ukiut
i n ge r d 1 a n er å n c katangnéKarumårsi-
nausimavoK. tamatuma tungflnut aut-
dlariarncKalercrsimavoK tunumiut
mérartait kitåmiuarKat atuagaiså åssi-
nginik aluartunermingne iliniutcKar-
mata tåssa kitåmiut oKausé ili-
niarpait igdlumingnile tunumiutut
oicalugtardlutik. taimailivdlunc oKaul-
sit akulcrikiartulisåput Tunulo ang-
m'agaujartuinartildlugo sule pilertor-
ncrussumik taimailiartulisavdlune.
østgrønlænderit tåssa tunuamiut,
nunap tunungmut sangmcrnane nu-
naKartut. nunap tunungmut sangmer-
naninermik misigisimaneK såkorto-
KaoK imame såkortutigaoK oKau-
sck lunua uvdluinarne onalungnerme
oKautsimik „baggård" (kau-jaluissaK
tunordlcK) taorserneivariartulersi-
mavdlune (Kavdlunåtut oKalungner-
me pinerusimagunarpoK, nugt.). nu-
nap ilåne puigugaussutut ituinc na-
jugaKartutut misigisimaneK såkorto-
KaoK tungavcKångitsfingilardlo.
måna tikitdlugo Kalatdlit-nunåt er-
KartorneKarångat agdlauserincKara-
ngatdlo Ki tå erKarsautigin,rKartarpoK.
aningaussat pilsångorsautigssat aku-
CrssissutigineKartartut am erdi an er-
pårtait tåussuma pissarpai. Kita atu-
arfigtårtiterpoK, igdlutårtorfiuvdlu-
ne, imcKarfitiorfigincKardlune il. il..
Avangnå Tunulo nunasiaussutut niki-
ngitdlat. Thulep K’ånåmut nugtitau-
ncratigut Avangnå nulånik ilangisi-
neKaraluartoK tåssane KagdllnaK ki-
simc nutartigaussutut oKautigissaria-
KarpoK. tliulemiut atuarfigtårput nå-
parsimavigtårdlutigdlo ardlalingnig-
dlo nulånik igdlutårdlutik, sordlutaoK
Angmagssålik s. i. nutåmik nåparsi-
mavigtårsimassoK ingnåtdlagissiorfig-
tårdlunilo imermuldlo nutåmik suv-
dluligtårdlunc kisiåne nutartcri-
nivingmik pinenångitdlat. perKussuti-
torKat amerdlanerssait atutlnarput,
inue uvdlunik nulånik misigitineKå-
ngitdlat, suliagssarpagssuaKarpordlo
ilaginåinarneK ajornarsivigsimas.su-
nik. soruname Kitåne suliagssat sule
åma inerKajarneKångitdlat, tåssanile
nunap såtungåne ingerdlaneKalerér-
simavoK.
Timo peKatigUignernml
ilaujumavoK
kigsautigissaK sarKumiuneKakula-
kIssok tåssa Kitånut ajunginerus.su-
mik Kaningnerussumigdlo atåssuteKa-
lernigssaK. Tunup Kitåtalo akornåne
ukiumut atausiåinardlune umiarssu-
armik atåssuteKartarpoK tåssa tåu-
na „TikeråK" september-oktoberime.
sivnere tamarmik Københavnimit ag-
gertarput utertardlutigdlo, pissorta-
Karnikutdlo atåssutigissat tamanga-
jangmitaoK avKutikut tåssuna inger-
dlassuput. Kitåne nutångorsainerme
inuit pissortaussut takorusungneKar-
dtutigdlo oKaloKatigiumaneKaraluar-
put niuvernerup ministerievdlo
Købenliavnime atorfiligtait flmalo
niuvernerup pissortauarfiuvdlo
Nungme inugtait. aussaK ornigissut
Kimagsautåuput, maligteKarnerussa-
riaKarputdlc avdlarpagssuarnik aut-
dlarKautaussariaKaraluardlutigdlo
Tunup, Kitåta Avangnåtalo atautsi-
mut sujulerssorneKalernigssånut åssi-
gtngmigdlo pineKalernigssånut. tunu-
miunik Kitånut iliniariartortoKartar-
nigsså kigsautigineKarportaok Tunu-
mut uterdlutik tåssane sulilerumår-
tugssanik, kitåmiunigdlo nulånik
nagsataKarsinaussunik Tunumut su-
liartortoKartarnigsså taimåtaoK kig-
sautigineKarpoK.
penatigingnermut ilångunigssaK c-
rinitsåuneKalersimavoK nunatut
ingmikortulut issigissauneK Kangeru-
sungneKalerpoK. Tuno sivisunerpå-
mik Kalåtdlit-nunåta katerssugausi-
viatut isimavoK, matule ikersilerérsi-
mangmat angmavingnigsså mana kig-
sautigineKalerpoK. pisiniarfingne ni-
orKutigssat nutåt atorfigssaicartitanik
nulånik pilersitsisiniåput taimatutdlo
akigssarsiorfigingnerulern igssamik.
avKutigssaK tåunaussariaKarpoK -
atuga rissat KagfagsarniartariaKarput
saniatiguldlo atuartitauneK kåuinar-
sa i nerdi o malingnaisineKartariaivar-
dlutik.
sapåtit akiinerine arfinilingne „Ti-
kerfiiv“mik angalaneK soruname Tu-
nume pissutsinik påsissaKautigiving-
neK ajornarpoK sapåtivdle akune-
rane atautsime Angmagssalingme pi-
gissaisalo ilåine tikerårsimancK i-
nungnik åssiglngitsunik oKaloKati-
gingningnermik ilariardlugo påsissa-
KalåssutigineK ajornångilaK. påsissat
pingårnerssaråt kingusissuseK tunu-
miut ilarpagssuisa pigiungnaerigåt
atatiniartuåinåsavdlugo serniginiar-
tuåinåsavdlugulo pissutigssaviussu-
mik pissutigssaerusimangmat. soru-
name tunumiut amerdlanerpårtait su-
le kitåmiutut angussaKartigisimångi-
katdlaraluarput. Tunuvme nunasiari-
neKalernera aitsåt ukiut 50-it sujor-
natigut autdlartipoK. sujuaissat ugpe-
rissait iterKusitoKaitdlo sule Kangagu-
tingeKigamik sule ardlaisigut suju-
morneK ajornångitdlat. tivassarneic
sule atornekarpoK - agdlåt alikuser-
sutåinartut pinago. måne oKalugfiup
sulinera sule sivitsungeKaoK Kitånir
ngarn itdlo a jor nartors i orneru si mav-
dlune. Kitåne onalugfik Hans Egedep
nalånile perKarnitsumik sulisimavoK
nalussussusermik taineKartartoK
taimalo eskimut kulturitoKånik ajii-
ngitsortai ajortortailo ilångutdlugit
imaKartoK nungutiniardlugo, Ang-
magssalingmile inuit Kimerdloråine
OKalokatigigåinilo isumaKarnarpoK
inuit måne najugaKartut uvdlunik nu-
lånik tigusinigssamingnut kitåmiut
ilarpagssuisa 1950-ime pissuserisså-
tul piarérsardluarsimatigissut. Ang-
magssalik soruname ukiut ingerdla-
neririe pingårtumigdlo sorssungne-
rup kingornatigut suliartortitånit ti-
kineKartarsimavok igdloKarfiup inui-
nut aulajangersimassumik tåssane nu-
nalingnut ilaulerdlutik amerdliartor-
tunik - taimalo suniuteKångitsungit-
sunik. igdloKarfingmiut nauk sule
amigauteKaraluaKalutik asimioKar-
fingmiumingnit angussaKarnerusimå-
put. asimioKarfingmiut piniartuneru-
put, piniartunerdlo sule ukiorpå-
lungne inutigssarsiutit pingårnerssa-
risagunarpåt. kisiåne ilaKutariL ikig-
lungivigsut aussarångat Angmagssa-
lingme nunagssitarput ilåtigut Kitor-
natik pilsaunerussumik atuarsinaor-
Kuvdlugit, åmalo nutåt inungné pi-
niartussune suniu ku mår nertu neru-
såput.
sut tamaisa issigisagåine månåkut
pivfigssångorsorinarpoK kalåtdlit
2000-it nunap tunungmut sangmerna-
nitut kaujaluissamit tunordlermit ig-
dlumut avKuserngit p i ngfi rn e rsså n T tu -
mut nugtertinialisavdlugit. tamatu-
imine pinenångilaK tunumiut Kitånut
nugtertinigssåt. pineKartoK tåssauvoK
avigsårutil pérncKåsassut Kalåtdlit-
nunåtdlo atausiussutut katerssorneKå-
sassoic nunap ingmikortuine pissutsit
najorKutarålugit pisinautitauvfit pi-
ssugssauvfitdlo åssigigsardlugit sumT-
ssuseic inerikiartornerdlo sianigalu-
git. Kalåtdlit-nunåta kitå autdlarti-
nigssaminut pivfigssaKartineKarsima-
vok, tamånalo ajungilaK. tåssane på-
sissat Tunumut atorfigssaKardluåså-
put, månalo nuna tamåt pissortaKar-
fingmut atautsimut katerssusavdlugo
oKinerusaoK 1950-ime soKångitsume
autdlartinermingarnit.
Palle Brand!.
Don nye* generation er aphert med motorbåde de fleste steder på vestkysten..
pujortulérivat ilitsorKuneKartaleramik
13 miil. kr.-t Kalådlit-
nunåliartantitdgssamut
finansudvalgip socialdemokratinit
radikalinitdlo tapcrsorneKardlune 13
mili. kr.-t akuerssissutigisimavai Ka-
låtdlit-nunane niuvernerup umiar-
ssuartårnigssånut. umiarssuaK tåssa-
ne pineKartoK tåssauvoK imarssuar-
siutigssaK Frederikshavnime sanane-
Kardlune 1958-ip nålernerane iner-
niagagssaK. venstrit konservativitdlo
måna ajornartorsiorneK pissutigalugo
taima akisutigissumik kalåtdlit-nunå-
1 i artaut igssamik umiarssualiortitsi-
nigssaK nangåssorutdlugo isumaKa-
tåungitdlat. umiarssuauligdlit Lau-
ritzenikut agdlagauarsimåput nåla-
gauvfik umiarssualiutisavdlugo na-
lerKiitutinago uiniarssuit nåmagtut
pigineKarmata. minister Kjærbol o-
KarsimavoK uiniarssuartågssaK ukiu-
mut a r k a n e k-m a r dl o ria r t a r u n e ator-
nera 4 milt. kr.-ncKåsassoK, åssingå-
nigdle åtartusagåine 5Vj milt. kr-K.å-
savdlune. t'inansudvalge atautsimi-
lingikatdlarmat partit tamarmik
umiarssualiagssaK pivdlugo sananig-
sså isumaKatigissutigåt, Lauritzeni-
kutdle agdlagakariarmata venstrit
konservativitdlo isumaKataujungnaer-
put. kingornatigut sujunersioKati-
gingnerme minister Kjærbøl vicedi-
rektør Magnus Jenscnilo ilagalugit
KinutigissaK socialdemokratinit radi-
kalinitdlo taperserncKarpoK. nutåmik
umiarssuårtflrnigssaK handelij) pi-
ssarnermisut ingerdlatitsineranit av-
d I å u ss u t c Kå n gi n gm a t e rss e r k i gsa rne-
Karpon, tåssa uiniarssuit tamåkissu-
mik sulisincKarsinaussut kisisa sana-
titarmagit. umiarssuarnik åtartortar-
nei< atorluåinardlugb akisuvatdlår-
poK, nangminerdle umiarssuarissat
agssartortoralugit akikincruvoK. -
sinerssortautigssak piterssårutigine-
KartoK sule piarérsarneKarpoK, Kjær-
bolile kingusingnerussukut sujuner-
sumik sarKumiiissiumårtoK ilimagine-
KarpoK, „TikeråK“me Kalåtdlit-nunå-
ne sinerssortautitut atusavdlune nå-
le ricii kun gn aer tu tut i ssigissariaKal er-
må t.
A/G Nup OKalugfiane
jutdlilcrnerane koncerte-
KåsaoK
Atuagagdliulit/'Grønlandsposten su-
jornartut Nup OKalugfiane jutdliler-
pat julekoncerteKarniarpoK. A/G-p
taimatut jutdlimut tungassumik ilior-
tarnera soKutiginenaKalunilo nuåna-
rincKardluartartoK nalunångilaK. tu-
sarnåriarneK inungmut atautsimut 1
kroneKarpoK, aningaussatdlo isertitat
oKalugfingmut tuniuneKartarput. uv-
dloK sunarpiaK icavsinutdlo konccrte-
KarneK piumårtoK ilåtigut agdlagarsi-
nikut ersserKingnerussumik nalunae-
rutigineKarumårpoK. A/G tusarnårtit-
sissugssatdlo ncriugput inuit pissar-
nermigsut tusarnårtitsineK ornigar-
dluarumåråt. tusarnårtitsinerup i-
n ge rd 1 an i gsså n alu n a e ru t i ge re rs i n a u-
varput:
1. tugsiaKatigingneK: „nunavtinut
KåumarKut tarritdlune".
2. tusarnårtitsinerup oKautigirie-
Karnera jutdlilo pivdlugo oicauseKat-
siarncK.
3. mérKat; „eKerit måna larniga".
4. påtagiarssuarssorneK.
5. tugsiaKåtårut.
(i. tugsiaKatigingneK: „nuivoK uv-
dloriaK".
7. mérKat: „tipaitsoKaunga uvdlu-
tpc“.
8. tugsiaKåtårut.
9. p å t agi a rss u a rs so rn e k .
10. tugsiaKatigingneK: „inoKatika
ukorsé".
11. mérKat inersimassutdlo tugsia-
Kåtflrtut: „ånåussissoK inungortoiv".
12. tugsiaKåtårut: „unersiutigåvti-
git“.
13. påtagiarssuarssorneK,
14. tugsiaKåtårut: „jutdlime nalu-
naerutaussOK".
15. tugsiaKatigingneK: „Guterput
Kutsingnermio".