Atuagagdliutit - 14.02.1957, Blaðsíða 24

niuvertoKarf. Angmagssalik
tunga vilerneKarmat
(nangitax Kup. 9).
neranik Jisusimilo Kristusime ånåu-
ssissivtine erKigsinermik...“.
sordlo uvdlorsiutit KuleKutane er-
ssersoK palase Ruttel ukiune Kuline
Angmagssalingme pigissainilo sulisi-
mavoK, kuissailo ikigtuinausimångit-
dlat. autdlartikame ajornartorsiortar-
simaKaoK — nangminérdlune igdlu-
liortariaKarsimavoK nunaicarfingnut-
dlo angalapilortarsimaKalune.
Ejnar Mikkelsen atuagkiamine „Fra
hundevagt til hundeslæde" (umiar-
ssuarmit Kimugsinut) 1898-ime Ang-
magssalingmmerminik OKalugpalår-
POK. arnat sisamat méricatdlo mardluk
kuislnerat ei’Kartoriardlugo Ejnar
Mikkelsen nanglpoK:
— kuisitutdlo kingornatigut palasip
nuliatalo nerriviåne peKaKissume ig-
siatitdluta — palasilo nerrivigsiumik
Kinungårmat nerissagssat asule issi-
gingnågagssiausorileraluardlugit —
Misouriangap igdlorujugssuanlsaoK
kuiserdlåt nagdliutorsiutigineKarput.
nagdliutorsiupålugtut umiatsialiviup
igdluatungånit tusåslnauvavut, Kilau-
tit imerngålarpalungnerat inuitdlo pi-
sitoKait, palase ileKimisagtoramile-
una: tusåsiuk taikånga perpaluk, a-
nersåmivoK — tugsiutit ilikartiniar-
ssuårsimassåka atortariaKaraluarpait,
taorsiutdlugitdle Gutimik nalussut pi-
siliait nipiliutigerpalugpait. inuit tåu-
ko tåmarsimassut Gutip nålagauvfia-
nut erKuniarnigssåt ajornakususagu-
naKaoK. Kularnångitsumik ilumorpoK,
Ejnar Mikkelsen nanglpoK, nangmi-
nei'dle ama pissussuteKångitsungilaK.
ukiune sisamane inuit tamaviårutdlu-
git sulivfigisimavai kristumiussutsi-
mik mångussuivfiginiardlugit, kuisiku-
massugaluitdle perKarnitdlune tunu-
artltuarsimavai kuisimångitsutut iler-
Kumingnut utersårsimagångata pit-
dlautigititdlugo, uvfa ilimaginiarneK
ajornarunaraluartoK påsingisatik asi-
ginarumåsagait asiginarsinausagait-
dlunit.
palase Ruttel angutauvoK ajungitsu-
mik isumaicarniardluartoK, Frederi-
ciame tusilartunut OKajuitsunut ili-
niartitsissutitdlune Gustav Holmip tu-
numiukulunguanik Gutimik nalussu-
ssutsimingne ånilårnartunik ilerKo-
Kartunik OKalugtuainit kigdlingneKar-
simassoK taimåitumigdlo aulajangersi-
massoK inuit tamåko kristumiungorti-
kumavdlugit nuname någdliutit ki-
ngornatigut inunermik någssåungitsu-
mik tåussumalo nuånersuinik Kilanå-
rissagssaKalerKuvdlugit. Angmagssa-
lingmut ajoKersuiartortugssarsiorne-
Karmat kisivingme nalunaertuvoK, pa-
lasitutdle soraerumérsimånginame so-
raerumérKårtariaKarsimavdlune. pala-
sigssatut atuarnera ukiunik sisamanik
tatdlimanigdlunit sivisussuseKarpoK,
taimåineranilo Angmagssagdlip niu-
vertoKarflngornigssånik pilerssårutit
unlngåinarsimåput, ajoKersuiartorti-
tamingme ilaKartinago niuvertoKarfi-
liorsinåunginamik. taimaititdlugulo
inuit ikingeKissut perdlerdlutik avdla-
tutdlunit ånilårnartutigut pineKardlu-
tik toKorarsimåput. Ruttel soraerumé-
rame ukioK atauseK K’aKortumipoK
kalåtdlisut iliniardlune, tunumiutdle
oKausinit avdlaungårmata ajoKersui-
lermat tunumiut påsislnausimångilåt.
tunumiutume ilikavigsimångisåifiar-
poic, oKausé agdlagkanigdlo nalunai-
ainera påsivdluarsinaulersimångisåi-
narpait, tunumiutdlume Riittelip kui-
ssarsimassai kristumiussutsikut ugpe-
rissap tungavigissai pivdlugit sule på-
sissaKanglnerusimåsagunaraluarput
Johan Petersen tamatigut ikiukuma-
toK kristumiututdlo maligagssauv-
dluartoK oKalugtaussarsimångikaluar-
pat.
palasip Riittelip sulinera tåssa Ej-
nar Mikkelsenip taima OKautigå, nå-
lagiarnerdlo najorsimassane ima ag-
dlauserå:
— Angmagssalingmitugut sapåtiu-
vok. ukiaK nagdliusimavoK, anordler-
taKalunilo nivtéitaKaoK, silapalåvig-
ssussardlune. inuit OKariartorfigitlne-
Karput uvdlOK Kasuersårfik atorneKå-
sassoK OKalussinikutdlo nagdliussine-
icåsavdlune. tamarmik uvagutdlume
nålagiariartorpugut. Riittelip nuliatalo
inime kiagtume tikitdluarKuvåtigut,
inuitdle igdlup silatånut katerssuput
amernik OKortunik atissaKaraluardlu-
tik Kiåumersimavdlutik. nalagiarneK
autdlartilermat palasip igalåK ang-
marpå, klssarssutdlo kiagtoK tunule-
Kutigalugo inuit ornigusimassut Gutip
nakingnissusianik oKalugfigai, tama-
nalume kuiserérsimassunut avdlanut-
dlo sule HerKutorKamingnlkusugtunut
tusarnisagaluarKorpoK — Kianarpat-
dlåkasingikaluarpat.
OKalussissorme saimassoK tåssåungi-
iaic inoKåme uj aississut atugåinik atu-
eKatigingnigtoK, kisiåne inorpiångit-
sok iniminit kiagtumit inerterKuti-
gingnigtoK Gutimik nalussut periausi-
pilue nangminigssarsiortut atorung-
naerKuvdlugit. kuiserdlåt nersungår-
pai maligagssauvdluarnerardlugit,
KaerKussutiminutdlo sule akuerssisi-
mångitsut nikanangårtitdlugit.
igdlup silatåne inuit akornåne Jo-
han Petersen KeKarpoK tåukunatut
KiakuloKalune — palasip inugtornia-
palårnera nugterdlugo. nugterinermi-
ne oicausé inuit påsigaluarpait, Kristu-
sivdle nåkingningnerata isumå itine-
russoK påsiuminaitsineruvdlugo.
tåssa palase Riittelip Ejnar Mikkel-
senivdlo taimane pissutsinik påsing-
ningnerat — issit åssigmgitsut taku-
ssait. tamatuma kingorna naluneKå-
ngilaK pissoKartarsimangmat pissutsi-
nik avdlångortitsivdlulnartunik. ukioK
1900 Henrik Lund Angmag-
ssalingmut pivoK, palasilo Riittel
1904-me palasimit Christian Rosing-
imit kingorårneKarpoK. taimailivdlu-
ne angutit mardlungorput kalåtdlisut
oKausigdlit atuartitsisinaussutdlo, uki-
utdlo ingerdlanerine ilerKutorKat a-
merdlanerssåitaoK nungutineKarsimå-
put. ilerKutorKat tamåkua ilarpag-
ssue ånilårnaitsungitdlat maKaissine-
Karatigdlo. tivanerdle sule ilisimane-
KarpoK. Angmagssalik mardlumarnik
igdloKardlune autdlartitoK igdloKarfe-
rujugssuångorsimavoK, niuvertoruse-
KarfeKarpordlo nangminermisut inug-
tutigiussartunik.
taimåikaluartordle nikeriångitsorfit
ikigtuinausimångitdlat. Angmagssalik
igdloKarfingåtdlugssuångorsimagalu-
arporme, kisiåne sujumukarfigssungi-
laK. inue kristumiungorsimagaluarpu-
me, ugperissapalåtorKatdle nunguti-
neKarsimångitdlat. aulisarneK inger-
dlåneKarpoK, såkutitdle inutigssar-
siornermutdlo iluaKusersutit uvdluvti-
nut nalerKutingitdlat, inuitdlo igdlui-
sa amerdlanerssait igdlupalåjuput
perKingnigssamut navianartut — pi-
ngårtumik asimioKarfingne igdlut.
puissit pissaungåtsiartuarput, inutig-
ssarsiutitoKardle atatlnåsavdlugo nå-
mångitsut. taimåitumik suliagssat ila-
gilersimavåt Tunume pissutsit avdlå-
ngorsardluinåsavdlugit.
Palle Brandt.
ingerdlatitat amigartorfiu-
ssartut sujumukartitsisså-
ngitdlat
„Berlingske Tidende" Narssame aKer-
dlortigaliorfiup amigartorutai pivdlu-
git Kupernerit pingårnerssane agdla-
gaKarsimavoK. ilåtigut ima agdlag-
poK:
pisimassoK tugpatdlernaitsoK tamå-
na isumaliulersitsissariaKarpoK. ing-
minut ikiulernigssamut ikiugauneK
ajungikaluaKaoK, Kularnarunarpordle
ingerdlatitatigut amigartorfiussartuti-
gut nunap inue ikiorneKarsinauner-
sut. sulivfigssaKartitsisinaussaraluar-
put, kisiåne aningaussarsiornikut su-
juariartornivingnik taimailiornikut
pilersitsissoKarneK ajorpoK. Danmar-
kip Kalåtdlit-nunåta tungånut pissu-
serisså imailersimagaluarpoK aningau-
ssanik Kalåtdlit-nunåne atugagssanik
akuerssissutigssaKalerångat „akuerssi-
ssutigssat amerdlanerutineKarunik
sule ajunginerusassoK" isumaKarfigi-
neKartardlune. kisiåne månåkut issi-
gingningneK tungaveKarpalungneru-
lersimavoK. imåingilaK sipårnigssaK
tåssane pineKartoK, pissutauginarpoK
aningaussat akuerssissuterpagssuit ili-
magissatut kinguneKardluartigisi-
mångingmata. taimatut isumaKaler-
nex Narssame aKerdlortigaliorfingme
pi simassunit sule nakussagsarneKar-
KigpoK. pissutsit-ukua kukussumik
isumaKarfigineKartarsimagunartut,
Berlingske Tidende naggasivoK.
mitit pivdlugit landsrådip
akuerisså iluarinekångilaK
1956-ime aussåkut mitit enugsisi-
taussarnerat pivdlugo sujunersumut
landsrådime akuerssissutigineKartu-
mut Nungme autdlainiartartut tama-
nut angmassumik atautsimitdlutik ag-
ssuardlersimåput. tamatumunga tu-
ngavigåt Sisimiut kujatåne Kanger-
dlugssuarmit avangnamut mitit aussa-
me månåkutut piniarsinautineKartit-
dlugit ivassutdlo kisimik erKauterKU-
ssautinagit kujasingnerussume majip
15-iånit unigtineKardluinartugsså-
ngormata uvfalo tamatuma kingorna-
tigut mitit erniortungitsut ingerdlaor-
tuartartut månalo tikitdlugo piniagau-
juarsimavdlutik. atautsimmerme aku-
erssissutigineKarpoK sinerissame kuja-
singnerussume autdlainiartartut aker-
dlilissumut tapersersuerKuvdlugit ka-
jumigsårumavdlugit sujunersutip au-
lajangivigingnigsså ukiumik atautsi-
mik kinguartineKarsinaorKuvdlugo
landsrådime OKalusererKingneKarniå-
sangmat.
tOKUSSOK
Nora Broberg, Kitsigsuarssungne niu-
vertorutsip Ferdn. Brobergip nulia
umåminik toKusimavoK. erKainiut
imåitoK AjG-p tigusimavå:
Nora Broberg Kavdlunårpagssuarnit
kalålerpagssuarnitdlo Upernavingmit
Ausiangnut inugsiarnerdluartutut aju-
ngitsututdlo ilisarisimaneKarpoK,
ukiut ingerdlaneråne ajungitsuliar-
pagssuaKarsimassutut. pingårtumik
angalassunut Kitsigsuarssungnut pi-
ssunut inugsiarnerdluartussarsimavoK
igdlumingne ajungisåi'figivdluartar-
dlugit. Ferdinand Brobergij} nuliatalo
ukiut ingerdlaneråne nukagpiarnat
iliarssuit atausiungitsut perorsartarsi-
mavait piniartungortitdlugit pikorig-
sut, månalo upernavingmiuarKat mar-
dluk igdluåne Kitornarsiåuput Nora
tikerårtitsitdlarKigsutut inugtutdlo
asanartutut erKaimaneKarumårpoK.
nuname katerssugausi-
vigssaK
sujorna Nungme katerssugaisivigtår-
nigssaK pivdlugo suliniaKatigit piler-
sineKarput ilaussortaralugit politi-
mester Simony, aulisartitsinermut pi-
ssortaK Peter Egede, iliniartitsissoK
Nikolaj Rosing, aulisartoK Hans Holm
aulisagaleritordlo Jens Kreutzmann.
angutit tåuko kulturrådimut sujuner-
suteKarsimåput, kulturrådilo måna na-
lunaersimavoK akuerssissutigisinauv-
dlugo suliagssap pingårnersså tåssåu-
sassoK Nungme nunamut tamarmut tu-
ngasumik katerssugausiveKalernigssa-
mut igdlunik nalerKutunik pigssarsi-
niarnigssaK — kisalo katerssugautig-
ssanik katerssiniarnigssaK. taima ka-
terssuinermut atatineKåsåput landsrå-
dip 1953-ime kajumigsårineratigut
kommunalbestyrelsenit katerssorne-
Karsimassut. tauva åma K’eKertar-
ssuarme katerssugautit tuniuneKarnig-
ssånik sujunersut iluarineKarpoK, tai-
matutdlo katerssugaorérsut pigineKar-
nigssamikut årKigssussivfigissaunig-
ssåt iluarineKardlune. kulturråde isu-
maKarpoK Nungme nunamut tamar-
mut atortumik katerssugaisiviliorne-
KartariaKartoK landsrådip suleKatau-
neratigut sananeKartumik.
Struer Motoren
Kraftig
Driftsikker
Slidstærk
Størrelser fra 6—70 hk
Vognsgård & Nielsen
Struer
Grundlagt 1901
NORDAFAR A/S
Fiskeristationen er åben 1/5—1/10
og leverer alt i proviant og fiskeri-
udstyr, salt og agnsild. Stationen på-
tager sig alle arter reparationer og-
så for ekko- og radaranlæg.
Telegramadresse:
RAFADRON FÆRINGEHAVN
aulisartut umiarosualiviat 1/5-imit
1/10-mut angmassarpoK pei-Kumautig-
ssatdlo aulisarnermutdlo atortugssat
tamaisa niorKutigissardlugit. taratsut
angmagssagssuitdlo neKitagssat. iluar-
sagagssat tamarmik iluarsarneKarsi-
nåuput, imap itissusianut ugtortautit
radaritdlo ilångutdlugit.
telegramerniaråine:
RAFADRON FÆRINGEHAVN
25