Atuagagdliutit - 28.02.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo tigulågkat
A
Tunume imigagssan radioavisip 13/2-57 tusardliupå imigag-
ssaK Tunume kalåtdlinut kigdlilersor-
neKåsassoK Kavdlunåtdle kigdliler-
suivfigineKåsanatik. tamåna issornar-
tutut issigineKarsimagpat isumaxarto-
Karpatdlo ama tunumiunut kigdléru-
tineKartariaKartoK, taima isumaKartut
ericarsardluartariaKarput. inuit nali-
gingmik pineKarnigssåt ajungilaK, ki-
siåne ama inuiangne naligingmik a-
ngussaKarsimångitsune sussutigutdlu-
nit naligigsitsiniarneK aserutauginar-
sinauvoK. ukiut 63-ingulerputdle Ang-
magssalik KéumarsaivfigineKalermat,
Kåumarsagaunermile angusimassaK u-
kiut taimak amerdlatigissut erKarsau-
tigigéine imånarssuaK sualugissag-
ssaugunångilaK — sordlume taimåi-
téinartoK. inuit evKiluisårnigssånut i-
kiorniardlugit Angmagssalingme uv-
fartalerneK 25 øremik akeKaratdlarti-
tauvoK inuit påsissamikut angussami-
kutdlo pissusiat nalisiorniardlugo. tai-
måitumik Tunume imigagssat kigdlé-
rutineKarnigssånik kigsautigissat tu-
numiunut asassavtinut angnågaussu-
tut issigissariaKarput.
ajoKiuneK Isak Lund,
Sletten
★
måtdlatigineKartåinarpoK danskit Ka-
låtdlit-nunånltut nålagiarneK ajorma-
ta, taimailivdlutigdlo kalåtdlit Kularu-
tigssåungitsumik. OKalugfingmik atar-
Kingningnerat imaKalo kalåtdlit dan-
skinik atarKingnigsinaunerugaluat
nungusartardlugo. tamåna ajoralua-
KaoK.
nålagiarneruvdle danskinut kalåt-
dlit oKausinik ajprnaKissunik påsing-
nigsinåungitsunut suna pigssarititar-
pa? igdloKarfingme erKartorneKarne-
ranit tusåmassavne nåmerdluinaK.
tugsiutit normue nivingarneKartartut
soruname tésséuput kalåtdlit tugsiu-
taisa normue, kisiåne sordlo imailior-
toKartarsinaugaluartoK tugsiutigin.e-
Kartugssat erinaKatait danskit tugsiu-
tåinltut taputilårdlugit, tauva tugsia-
Kataussarsinaulisagaluarmata.
nerdliviliarångamik pivdluarKussut
Kavdlunåtut pissarpå.
avdlamik nåme.
tamåna namångilaK.
atuagagssiame „Atuarfit ilagitdlo“-
me ilagit pivdlugit agdlagaussut ka-
låtdlisuinaK naKineKartarput. naili-
sardlugitdlunit Kavdlunåtut imaKar-
niliulårnere inigssaKartineKarsinau-
nginerdlutik?
Otto Møller
lektor, Nykøbing F.
*
Kåumatisiutit.
Kåumatisiutit K’utdligssane kingusi-
nårsimanerat radioavisikut OKause-
KautigineKarpoK. tåssane ilénguneKar-
tut ilagåt asimioKarfit isumagineKar-
nerdlugtarsimaKissut. niuvertoKarfiup
akissutåne OKautigineKarpoK Kéumati-
siutit januarip 5-iåne sarKumersima-
ssut. K’utdligssane palase Rink Kleist
KåumatisiutilerineK pivdlugo måna
imåitumik tigussaKarfigårput:
— uvangauvoK Kåumatisiutit piv-
dlugit radioavisimut ilångussiumassoK,
4. januar niuvertoKarfingmut aperKU-
teitarsinardlunga. tikitoKarsimångivig-
sordle nalunaerfigineKarama ilångu-
kumassara agdlagdlugo radioavisimut
ilångutagssiuissartumut nagsiupara,
ajoraluartumigdle aitsåt 9-åne radio-
avisimitdlune. apernut soKutigisima-
vara sujorna asimioKarfivtine ajoKit
Kåumatisiutinik niuvertoKarfingmit
avdlamit piniutariaKarsimagavkit må-
nåtaoK taimailiortariaKarsorileralua-
rama. sunauvfa niuvertoKarfiup tigu-
miarérsimagaluardlugit aitsåt 5-iåne
niorKutigssångortisimavai uvfa ukior-
tåK sujorKutdlugo pisiniarfingmltaria-
Karsimagaluartut. Nungme isumaging-
nigtut nåmagigtaitdliorfigisimagavkit,
nauk pissussuteKångitsut, utorKatsi-
ssuteKarfigåka. taimale pisimassoKar-
nera éipåtigut uvavnut Kujanåinar-
poK, imågdlåt Den grønlandske Kirke-
sagip Kåumatisiutit tuniniagai 200 kr.-t
sivnerdlugit aningaussarsissutåuput.
Rink Kleist.
tamatumunga tapigssatut radioavisi-
mut tusagagssiortoK imåitumik ilångii-
ssivoK: — taimåitumik Munk Jensenip
tusagagssiuissartumik kukunerainera
erKungitsuvoK, åmame kommunalbe-
styrelsep jutdlip sujuningua kæmnerip
agdlagfianit telefonikut apencuteKar-
nera agdlagfingme sulissussunit aki-
neKarsimangmat tikitoKarsimångitsoK.
erKortumik pissuteKardlunga radio-
pressemut ilångusimagavko pissussut
niuvertoKarfingminasoråra.
★
kinauna Harald — kinaunalo frk.
Warming?
imaKa Kuianåsångikaluarpugut, nå-
maginarsinåungilarputdle tusartuar-
tardlugo radiome sulenataussut ilaisa
radio Nup såkuatut issigigåt.
erKaiginarsigik mérKanut mingne-
russunut autdlakåtitsissarnerit, ki-
ngugdlermigdlo oKalugtussup arnap
mérKap OKarfigai agdlagkanik Nup
radioanut nagsiusserKuvdlugit. unang-
missutinik nungmiuarKat kisimik pe-
Katauvfigisinaussåinik autdlakåtitsi-
neKartarnera kisime pingilaK, kisiåne
Kalåtdlit-nunåta ilåta erKarsautigine-
Karsimånginera påsinarsissarpoK ra-
diop Nup radioanik taigorneKarnera-
gut. OKartuinartarsimasinaugaluarput,
pasivarputdle umatip ulivkårutainik
KaneK oKalugtarasugalugo, tåssame
sujusingnerussukut autdlakåtitsinerme
åma arnaK tåuna erKorniaisitsigame
OKarpoK akissutit arfiningorpat tuniu-
neKåsassut atuarfingmÉ b ørne hjemme-
milunit frk. V/armingimut. mérKat
Manitsumitut aperKutinik akissisima-
ssut Kanorme pisåpat? frk. Warming-
eKarmatdlunit sianigingilåt. imalunit
Kalåtdlit-nunåta radioagut mérKanut
autdlakåtitsinerme sut-uko isumagi-
neKartut ima åma oKarmata:
„måssåkut igfiorfiliåsaugut, mér-
Kat-å. tamavse nalungitdluarparse sup
saneralånguanltoK — il. il..“ imalunit
Kavterissunik autdlakåtitsineKarmat:
„tamavse Harald nalungilarse!“ —
nåmivik, Harald naluvarput, pitsalå-
kasiusimagunarporme. mérKanutdle
radiokut OKalugtussartoK arnaK Kinu-
vigisavarput mérKat Nungme najuga-
Kartungitsut naluvdluinarmatigik Ha-
raldilo børnehjemmilo Nuvdlo igfior-
fia imalunit frk. Warming, taimaing-
mat tamåna erKaimassarKuvdlugo,
åmalo mérKat erKuiniainerne tamåku-
nane angnertungitsune ilausinautitåu-
ngikunik Nuvdlo igdloKarfiata naluv-
dluinarnera pivdlugo sut pineKartut
påsingitdluinartåsagunikik minitau-
ssutut misigiliséput. — tassunga ilå-
ngutdlugo sisamångornikut koncerter-
tarneK aKagukångat navsuiåussissuti-
gineKartalermat årKigssuineK nutåK
tamåna pitsaussoK Kujåssutigårput.
imågdlåt sisamångornikut nipilerssor-
neK mardloriåumik nuånårutigissaler-
narpoK.
(,,Meteore“mit).
*
inusugtut katerssorniagaunerat
piviussungusanerdlune?
isuma kussanartoK 1956-ime sarKu-
mersoK inusugtunilo tapersersugag-
ssarKigdluartoK ukioK måna piviussu-
ngusanerdlune? piviussungusagpat ku-
jarérdluta oKarumavugut isumamik
tamatuminga pilersitsissoK pivdluarit,
isumat kussanartoK kalåtdlit nunar-
ssuavtine inusugtorpånguit akornåne
akisuasimangmat inusugtutdlo isumåi-
nik aulaterisimavdlune.
pingårtoruj ugssuartut issigiumavara
isuma taima kussanartigissoK taper-
sersorneKåsagpat. nalungilarput nu-
narssuarput isorartoKissoK inuilo sia-
maseKalutik taimåitumigdlo ingmivti-
nut ilisarerKarsimavatdlårdluta. inu-
sugtut sujunigssame isumavdlutaussu-
tut OKautigineKartartut ingmingnut
ilisarisimångipatdlårput suleKatigingi-
patdlårdlutigdlo. OKarumassoKarsinau-
galuarpoK: Kanorme taima avingaru-
simatigaluta KanoK ilivdluta suleKati-
gisagavta? uvanga ima akiumavara:
ikioKatigigdlune nåmag siniagaKarneK
sulenatigingnikut anguneKartarpoK.
atame misigssulåriésagigput, uvagut
måne Kap Farvelip erKånitugut ava-
nilo Upernaviup erKånitut, imalunit
nunavta KerKane najugaKartut tamav-
ta naluvdluinarparput KanoK itunik
anguniagaKardluta Kanordlo sujuner-
tarissaKardluta peKatigigfeKartugut.
iluatingnaraluéssusia inusugtut kater-
ssorsinaugaluaråine påsissaKarfigisi-
naugaluaråinilo KanoK itumik suju-
nertarissaKardlutik peKatigigfeKartut,
imaKa ilait åssigingajagtunik sujuner-
tarissaKardlutik peKatigigsut tauva
ajornångitsumik sujunertarissat ka-
terssorniagaunermut iluaKutausinau-
ssut, imaKalo iluatingnauteKarsinau-
ssut pilertortumik påsineKartugssåu-
sagaluarput.
taimatutdlo inusugtut akornåne a-
tautsimineKartalisagaluarpat agsoru-
jugssuaK inusugtunut iluaKutåusaga-
luarpoK iliniutauvdlunilo KaKugo iner-
simåssutsip anersåvanik anersåKaler-
nigssamut eKaitdlisautauvdlunilo na-
kimaitdlisautåusagaluardlune. taimåi-
tumik inusugtut katerssorniagaunerata
piviussungornigsså fapersersordlui-
nartariaKarsoråra, tåssaungmat inu-
sugtut suleKatigingnerulernigssåne av-
tigssaK pitsaunerpåK; taimåitumigdlo
nålagkersuissunigtaoK tapersersorta-
riaKardluinaraluardlune. isumaKar-
pungalo nålagkersuissut tapersersue-
Katåusagpata tamåna tåukunungåtaoK
pakatsissutaunane iluaKutauginåsaga-
lurtoK.
KanortoK tapersersordluarneKar-
niardlitoK!
(Nanortagdlip avisianit).
*
umiartortunut inugsiarnersårnerussa-
rianarpugut.
KuleKutaK tåuna kulturudvalgip
atautsiminerane 20. december 1956
sarKumiusimavara, tauvalo kulturud-
valgip kajumigsårsimavånga „Pujor-
siut“ikut agdlausererKuvdlugo.
uvdluvtine tusarnartåungivigpoK u-
miarssuarnik imalunit angatdlatinik
avdlanik umiarssualivingmitoKartit-
dlugo inusugtortavta akornåne perug-
dluliortoKartarnera, tåssa umiarssuar-
miutdlo ingmingnut åndagingitarne-
rat, tamånalo pissutigalugo KuleKutaK
sarKumiuniarsimavara.
nalungilarput umiarssuit pajugtut
Kalåtdlit-nunåta ingerdlatineKarnera-
ne pingitsorsinaunagit, tåukume avKU-
tigalugit uvdluvtine atortugssarpag-
ssuit pissarsimavavut, sordlo imåitut:
inussutigssat åssigingitsorpagssuit, au-
lisarnermut atortugssat, angatdlatinut
orssugssat, aumarssuit avdlarpagssuit-
dlo, taigusagaluaråine Kupernerparu-
jugssuarnut agdlauserineKarsinaussut.
umiarssuaKångigpåme Kalåtdlit-nunåt
atasinaujungnaersimavoK.
tamåna pissutigalugo umiarssuarne
pajugtune angatdlatinilo avdlane inug-
taussut kussanarnerussumik pineKar-
tarnigssåt erKarsautigissåinalersima-
vara. erKarsautigeriartigume umiar-
tortut ilungersordlutik agdlåtdlunit
ilåne inunermingnik akeKartisagalua-
runiko soKutiginago kalåtdlinik nu-
navtinigdlo kivfartussiniartarsimassut
uvagut inuiånguit angnikeKissugut
ingerdlaniapalåKissugutdlo napasi-
naorKuvdluta, tamånalo tungavigalu-
go umiarssuarmiunik KanoK pingnig-
toKarångat kigdluvdlunga kångutsiat-
dlagtarsimavunga taimatutdlo ping-
ningneK Kuj asuitdliornerujugssuartut
issigiumasinauvdlugo.
silarssuarme Kalåtdlit-nunåta ava-
tåne umiartortut isumagineKarnerat
angnertoKaoK. sumilunit umiartortut
angerdlarsimavfigisinaussåinik igdlor-
ssuarnik peKartarput s'utigut tamatigut
ilorrissårutausinaussunik pilersug-
kanik, kisiåne tamåko åssinge Kalåt-
dlit-nunavtine pingårtumik igdloKar-
fivtine Påmiunisut angnertungitsigi-
ssume pilersiniåsavdlugit aningaussat-
åsit aporfiugatdlåsåput, tamåkulume
anguneKarsinaunere erKarsautigingi-
låka, sujunertarale unåinauvoK: ilaKU-
taringnik katerssuiniarumavdlunga u-
miarssuarmiunik pitsaunerussumigdlo
pineKarnigssåinik soKutigissaKartunik.
ilaKutarit tåuko sivnerserautdlutik u-
miarssuarmiunik PåmiunitoKartitdlu-
go unugsiuaortitsisinåuput alikuserso-
Katigingnertalingmik. soruname umi-
arssuarmiut amerdlagpata ilaKutarit
peKatigingnut ilaussut amerdlagunik
avguatårsinauvait. KularutigissariaKå-
ngilardlo taima angussisinaugéine av-
Kusinerme perugdluliornerningarnit
angussaKautaunerusagaluartoK.
OKarsinauvugut peKatigit tåuko kul-
turudvalgimit sujulerssorneKåsassut.
tauvalo kulturudvalgip formandiata
imalunit formandimit piginautineKar-
tup avdlap umiarssuarnik umiårssua-
livingmitoKartitdlugo atåssuteKarfigi-
sinauvai, sordlo umiarssup nålagå av-
Kutigalugo, ilaKutarit uko ukulo unuk
tåuna umiarssuarmiunik ima amerdla-
tigissunik ilagsingnigkusugtut tauvalo
ikårneråne sumut ingerdlanigssåt åma
ajoKersussutigisinauvdlugo.
uvanga Kularutigiumångilara taima
itumik autdlarnisagaluaråine umiar-
ssuarmiunut ilorrisimårutaulisaga-
luartoK, sordlo tamavta nalungikigput
umiarssuarnut ilauvdlune sivisumik
ingerdlasimagåine KatsunartaKissoK,
taimaigpåme åma umiartortut taima
misigissaKartåsagunarput nunamilo
ilorrisimårnigssartik kigsautigissåsa-
gunaKalugo.
tamåinåunåungilaK. igdloKarfigput
tusåmanerdlungneKariartuinartOK inu-
sugtortavut avKutigalugit tamatumu-
nékutaoK pitsaunerussumik tusardliu-
nigssånut avKUtigssiuneKåsagaluar-
poK åmalo avåmut silarssup ilånut su-
mutdlunit ilaKutarit åtaveKalernigssa-
nut avKutigssiuissusinauvdluarpoK.
piåralunga peKatigit ingerdlatine-
Karnigssånut tungassumik sarKumiu-
ssaKångilanga, peKatigingortoKåsagpat
tamåko isumaliutigivdluardlugit aitsåt
pilersineKåsagpata kussanarnerusori-
gavko.
(Påmiut avisianit).
inatsisigssatut sujunersut.
ivsaK radioavisikut nalunaerutigi-
neKarpoK folketingime inatsisigssatut
sujunersutausimassoK kalåliungitsut
kingorna autdlainiartarniarunik auli-
sartarniarunigdlunit akiléricårdlutik
aitsåt taimailiorsinaulisassut. soruna-
lume danskit månitut tamarmik isu-
mait erninaK aulaterneKalerput, tassa-
me sungivfingmikut amerdlanertigut
tåukua kisisa sangmissarissarmatigik.
erKortumigdlume oKarput taimatut
akilissarnigssaK tungavigssaKångitsoK,
tåssame autdlainiartarnerat aulisar-
tarneratdlo umassut ikiliartornerånut
pissutaussugssåungingmat.
§ 1-ile ingm. 1 takugåine inatsisig-
ssatut sujunersume erKigsiatdlalår-
narpoK, tåssame agdlagsimangmat:
„Kalåtdlit-nunåta kitåne nuname ima-
milo tåssunga atassume — inatsit nr.
277 27. maj 1950-ime atulersoK — aut-
dlainiarnermut tara j uliungitsumilo
aulisarnermut tungassune piniarsinau-
nigssaK danskinut aulajangersumik
Kalåtdlit-nunåne nunanartunut ajor-
nångilaK. inatsisigssamut migssiliut
OKaluserineKartitdlugo landshøvdinge
OKarpoK, aulajangersumik najugaling-
nik påsissariaKartut inuit taimåitut
kalåtdlinut inuiaKatigingnut imatut
katingatigisassut tamåne nunaicavig-
sutut nautsorssutariaKardlutik.
landsrådimut ilaussortat ardlagdlit
OKauseKarput aussåinardlutik suliar-
tortartut, tåssa sulissartut, KåKasior-
tut, nunap åssiliortut taimaeKataitdlo
taimatut piniarsinaujumavdlutik aki-
lissariaKångitsut, tåssame tamåko pi-
niarneK aulisarnerdlo angnikitsu-
nguåinarmik ingerdlåtarmåssuk, åma-
lo tupingnångitsumik Kivdlertussar-
tuinarnermikut kalåliminernik taper-
taKalårnigssartik piumassardlugo.
landshøvdingip taimatut isumaliorneK
iluarå oKardlunilo taimatut akiliumå-
ngineK KinutigineKarsinaussoK åmalo
sulissartut akuerssissumik pisinausså-
sasut. — Erling Høegh isumaKarpoK
sujunersut aitsåt Kalåtdlit-nunåta ta-
kornariarfigtut angatdlavigineKaler-
nigssåne pingåruteKarsinaujumårtoK.
— apererusungnarsivordlo inatsit må-
na pissusiussut nåpertordlugit KanoK
ingerdlåneKåsanersoK. nålagkersuissut
namaginartumik nåkutigdlisinauner-
put? Kularpugut.
(,,Meteore“mit).
2