Atuagagdliutit - 28.02.1957, Blaðsíða 21

MSRAKTAVTiOT^^^S^
prinsesse Lindaguld
(nangitaK)
tåssångåinardlo tigerip navguaitsup
sordlugssua pigsigfigeKå. navguaitsoK
åniarnermit KatimågtorssuvoK tigerilo
pavungarssuaK erfagiutdlugo. nuna-
mutdlo anårdlutingårmago seKitag-
dluinardlune tOKiisorinaraluarpoK. tai-
måingilardle. sivitsoriångitsoK nikug-
terpoK tåssångåinardluinardlo nav-
guaitsup Kungasia pigsigssuarfigalugo
kigutéråungitsutdlo Kamungarujutak
maggutdlugit. ånernermit silaerutdlu-
ne navguaitsup åkerne pérsiniaraluar-
på, ajornanaordle. kigaitdlitdlardlune
navguaitsoraunane ordluinaKaon. or-
dluneranitdlo inilian natigånitoK sipi-
tavigpoK. pisigsårtutdlo Kimarråput.
tigerilo akername auanik imertuårsi-
narpoK.
Ariman nasuersitsiarérmat liuver-
ssuan naumassup nålagå atsiutdlugo
Ormuzimik atilik savssartipåt. nerssu-
titdlo Kåsugtorssuit mardluk tåukua
akornånut savårånguan umassoK na-
lugpåt. taima issigingnågkanik aung-
mik kugtitsinertanarertigissumut ta-
måna prinsesse Lindaguldimut inga-
ssagpatdlårpoK. usseraivon savårå-
nguan ånilånganermit uligtoic ånåune-
Karnuvdlugo. téussumungalo taortig-
ssanik ningminik tonungassunik na-
lugsernuvdlugit. liuven kågpoK erni-
nardlo pissagssane pigsigfigalugo. ti-
gere KårsitdlarsimavoK, tåssame nav-
guaitsup auanik imerdluarsimagame.
ajorumångissuserdle ilerKorigamiuk
liuven pissånik arsårniåsavdlugo så-
ssupå. måna tåukupilunerssuit ing-
mingnut paggisilermata silainan nati-
mångnerssuarmik amilårnartumik u-
livkårtordlusoK, siorarssuit kukilår-
tordlugit augssuarmingnigdlo augter-
dlugit. ingmingnut perssatarinerssuat
issigingnårdlugo amilarnaKaon. issi-
gingnårtut tamardluinarmik uligtor-
ssuput. taima sivisumik ajugaussona-
ratik paggiput; kisale tigere saperssi-
sitauvoK. liuvip akernamc nåve sig-
pai. Arimalo tonutauvoK. ajugaussu-
tut iseriartortitdlugo Ormuz issiging-
nårtitsivingmit kimagutitinenarpoK.
måna issigingnågkat naggatårnenå-
såput, Indiap Afrikavdlo nerssutai nå-
sungnerpåt amerdlasorssuångordlugit
paggititdlugit. seninerdle kissaningmat
sorssunen unigtinenaratdlarpoK imer-
dlutik nakussagsaratdlåsangmata.
navsit issigingnårfingmut takanunga
paggivingmut aterput nerssutit toKU-
taussut takuniardlugit. kungip panialo
Lindaguld åma alapernaitdlivigkujoK
nerssutipilugssuit tåuko nanimut ta-
kujumavdlugit. måna tikitdlugo nau-
ssuinarnik tingmiårKanigdlo Kardluse-
rigsuinarnik takussanartarame ner-
ssussuit amilårnartut tamåkua issikue
Kanon itussut sianigingilai. taima ni-
viarsiartane pårssissutdlo maligtigalu-
git takusailerpoK. inugsiatdlo nater-
ssuarnik prinsessep avnutigsså siårti-
terivfigåt isigångue kussananissut si-
ornanut auinarnut auerdluernunagit.
suname åma ersigisavå? nerssussuit
nåsugtut tamarmik umassut inåine
isumangnaitsumik måtusiméput, ta-
måkualo tamarmik Kåsungnerssåt ti-
gererssuan tåuna, Arima, toKungav-
dlune nalavoK. kungip paniata Arima
tOKungassoK ornigpå kussanåssusialo
tupigusutigalugo pingårtumik amer-
ssua pinenissoK milagtoK, isumerpor-
dlo tigerip amerssua tåuna anguminit
Kinutigiumavdlugo igdlussårssuarmine
marmorime natigssane.
tauva tåssångåinaK tigererssuan to-
KungassoK kingugdliminik nikugter-
poK, pigsigdlunilo kungip pania upag-
på nanipilunerssuarminigdlo kivdlugo
autdlarutdlugo.
issigingnårtunit tunuleriånit tusinti-
ligpangnit niperssuaK aninenarpoK.
sapisersoKångilardlo tigere pissånik
arsårniåsavdlugo. kungip ernerata Ab-
derramanip sapitsup kisime anoritut
sukatigalune tigere magdluserpå.
kingmiånigdlo arsårniardlugo påssor-
ssuångorpå. kungip ernera ajunårton!
tigerip kungip ernerata talia talerpig-
dlen mikigdlugo kigtorarpå, ikiuiar-
tortume inortuiput. kungivdlo ernera
aunårdlune siornane nalatitdlugo tige-
rip Arimap ungalut Kulautdlugit pig-
sigdlune prinsesse Lindaguld king-
miardlugo autdlarupå.
shah Nadiritornap tåussuma kåpia-
lanera angenaon, Ispahanimilo alia-
sungnen angenalune. måssame Persia-
me tamarme. kungip pårssissue Ki-
mugsersut 50 tusintigdlit kultinik
kingmiagdlit autdlarsarput prinsesse
ujardlugo. Turanime orpigkat tamaisa
Kuvnernatdlo tamaisa tigerimik tåu-
ssuminga tigusivfingmik ernånitut pi-
galuarpait. tamarmigdle pilugsinarne-
rinåuput. Turaninarme ujardleratik
Asiavdle agfå pisimagaluardlugo ku-
ngip pårssissue kisa sumigdlunit nav-
ssåratik alianartuinarmik nalunaeru-
tigssanardlutik Ispahanimut utinar-
put.
shah Nadirip 60-inik ukionalerdlune
inuvigsiorfine nunarssuarme måne
asanerpaussaminik akenartoK onausi-
pilupå ingminut nujaertutigalune. per-
KussivoK sultanip nuliata tonuneratut
inuit tamarmik aliasutinik atissisassut
onalugfigssuarnilo tamane prinsesse
Lindaguldip aniguisitaunigsså Kinu-
ssissutigineKåsassoK. kungivdle inå-
ssutå imåipoK: kinalunit panine uma-
titdlugo ingminut utertigpago nulissiu-
titisagine Persiamilo kungip niaKorutå
kingornutitisavdlugo. kinale timåinå-
nik toKungagaluartumigdlunit utertit-
sissoK siutitut 50-it nangmagsinaussåi-
nik kultinik avdlanigdlo akisunik a-
kigssarsisassoK.
akigssarsiagssanik taima angnertu-
tigissunik neriungnerup kungit ernipa-
låjungitsorpagssuit fyrsterpagssuitdlo
(kungérKat) ugsagsårpai kungip pa-
niata tåmartup tåussuma ujarnigsså-
nut. kinguleriårdlutigdle tikerarput
malugssartoKarsimanatik, tamarmig-
dle uteraluarmata kungip ernera Ab-
derraman kisime pitarutingilaK. iv-
dlernartitaminik unersuivoK ukiut 15-
it kungip pania ujarumavdlugo, taler-
minik såmingminik aniguisiniarumav-
dlugo, naniumavdlugo torKutigiumav-
dlugulunit.
ilumut kungip panianik autdlarussi-
ssok tigeriviusimagpat Ariman tauva
OKalugtuaK Kularnångitsumik ernina-
vik nåsimåsagaluarpoK, tåssame tige-
rit kungiånut (kongetiger) avdlamik
taima ivdlernartitautigissoKångingmat,
nunarssuarmime tamarme kungip pa-
neKångingmat taima pinersigissumik.
kisiåne tigere Ariman tigeriviungilaic.
inoruserssup Hirmup nerssutinik a-
kerssutitsivdlune issigingnårtitsineic
iluagtiniarpå ingminut tigeringortit-
dlune nålagkame inåssutå taimailiv-
dlune nåmagsiniaramiuk. tigerilo u-
matimingnik taortigigput, imåipoK:
inorutsip umatå tigerip umatigå, to-
rugdlivdle umatå umatitdlugo tOKune-
KarsinåungilaK tigere; taimåitumik
liuvip nåne sigkaluarmagit toKungi-
laK. kisiåne erdlingnartut kungip pa-
niatut erdlingnartigissoK nangmineK
piginaruniuk iluarineruvå, tigussanilo
åtdlånguarnago jætterit kungiånut
Bom-Balimut Turanimitumut nangmi-
neK nunatorKaminukautipatdlåinarpå
avungarssuaK låpit nunånut.
taimane ukiarpoK Laplandimilo tår-
talerdlune. låpip nulia Pimpedora tu-
perme suaussiorpoK ernera Pimpepan-
turi Kalatsiså kamine tugtut aminit
merssugkat issigingnårdlugit igsipig-
toK. Pimpepanturi nukagpiaratsialau-
vok, sianikujugtuvordle piuminaiku-
jugtuvdlunilo. angutåta Hirmup erne
inorusingornigssånut perorsarumaga-
luarpå, taimailingilardle, Pimpepantu-
rip nerineK siningnerdlo iluaKutaussu-
mik iliniagaKarnigssaminit nuånarine-
ruvai. arnåta sågdlugo pilerpå: „tuså-
ssaKångilatit?"
„ingnerup serKulårnera igavdlo ica-
langnera tusåvåka,“ Pimpepanturi ait-
sårujugssuardlunilo akivoK.
„ukiap unuåne sordlume imångar-
ssuaK pissorpalugssuarmik tusåssaKå-
ngilatit?" arnå apererKigpoK.
„ilumut, amarusaoK tugtutivtinik
tigdlingniaK.“ Pimpepanturi OKarpoK.
„någga,“ arnå OKarpoK, „atåtat-una
utertoK. ukiut sisamat muluvoK, ner-
ssutitut nujuartatut ivkulungnera tu-
såvara. tuaviortorujugssuvdlune ag-
gerpoK tikikasuarumavdlune."
taimaitsiartoK Hirmu tigeritut issi-
koKardlune tikiupoK kungip pania
Lindaguld kingmiardlugo tupermilo
ivssuatsiainut ilivdlugo, ingminutdlo
inugtut pissuseKalerserKigdlune suao-
rutigalune:
„anånaK, suteKarpit? sivisumik pa-
ngaligsimavunga."
tigere tuperme ivssuatsiainut toKuv-
dlune upipoK. nulia anilårnerinarmi-
nit iga Kulangerdlugo upivfigerKaja-
veKå. uvine ilisarå neriorssordlugulo
unukorsiordluartikumavdlugo ukiune
sisamane suminerminik OKalugtuku-
magpane inussavdlo taima pinersigi-
ssup angerdlåussåta sussusianik OKar-
figiumagpane.
„OKalugtuagssartå takeKaoK,“ inoru-
seK isumaliorpoK. „inussauterput tigu-
niaruk tugtuvdlo imuanik kissartumik
imitdlugo, tauva umåsaoK. niviarsiau-
vok pinersoK persiamio; iluanårtisa-
våtigut."
prinsesse tOKUsimångilaK, agdlåme
sunguamigdlunit kimitdlangneKarsi-
mångilaK. ånilånganerinarmit ilisima-
jungnaerKasimavoK. iteriatdlartoK ati-
ssarigsåKalune sapånganik silvinigdlo
pinersautiligssuarnik, tugtuvdle amia-
nut ivssuatsiaine isivigsimassume na-
lavdlune låpit tovKånitdlune. tårpoK
Kianardlunilo. ingnerup Kaumarnata
tovKup sanerai nivnitut Kåumarsarpai,
nuliatalo tugtup imuanik imigagssipå.
isumaKaraluarpoK tOKusimassut naju-
gånitdlune nunap atåne, Kissatigålo
taima inusugtigalune Persiap seKerna-
nit nautsivingnitdlo rusalingnit aut-
dlarussaunine.
taimåinerane inoruseK pilerssåru-
siorpoK perKusersusårdlune Persiap
erdlingnartutai iluanårutiginiarumav-
dlugit, prinsessilo Lindaguld oKarfigå:
„KiaKinak, prinsesse pinersutit, to-
Kungilatit, tigererssuvdle ujajårdlutit.
autdlarutinarpåtit, ernermalo Kimug-
sersartup sapitsup Morus Pandorusip
Pikkolokulokukulimiup navianartor-
siungårdlune inunerit akisoK ånåupå.
uvagut inugsiautigalutalo kivfarisa-
vavtigut manigunerpåt Persiamut a-
ngerdlåusinångorserdlutit."
„sunauna sagdluliaK taima agtigi-
ssok!“ nuliata ilerKorigsup nangming-
neK OKautsimigsut torutdleic OKarfigå.
inorutsip prinsesse OKarfigå: „nulia-
ra OKarpoK ernerput piningårtoK Ki-
mugsersartoK sapitsoK Morus Pando-
rus Pikkulukulikukulimio uviliutisa-
gugko tauva erninaK Persiamukauti-
sagivtigit.“
Penpepanturi persiamiutut OKalung-
neK naluvoK påsisimassaKarnanilo.
uivssumeKaordle angume prinsessi-
mut kåmingmane agssangminigdlo ig-
dlugtorutdlune Katiganguåkulungmi-
gut naKingårmane sikerujugssuartit-
dlune.
Lindaguldip taima kångugtaitsigi-
ssumik pineKarnine ajuatdlautigingå-
ramiuk prinsessiujumananilunit shah
Nadirimut pingårtussunut paniuju-
mångikaluarpoK. inoruseK issikuserpå.
ernipajua issikuserpå issiminik imåi-
tunik — någga, issigingilå. ingnågpa-
lugpoK, Persiamime issimingnik ing-
någpalugtarmata. — tauva atåtaK er-
neralo ersilerput.
„nåme, ajorpoK," inoruseK OKarpoK,
„nujuitdlisarKårtariaKarpoK.“
(nangitagssan).
Gaba Schmidt, I). 5. Nftk.
22