Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 28.02.1957, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 28.02.1957, Blaðsíða 21
MSRAKTAVTiOT^^^S^ prinsesse Lindaguld (nangitaK) tåssångåinardlo tigerip navguaitsup sordlugssua pigsigfigeKå. navguaitsoK åniarnermit KatimågtorssuvoK tigerilo pavungarssuaK erfagiutdlugo. nuna- mutdlo anårdlutingårmago seKitag- dluinardlune tOKiisorinaraluarpoK. tai- måingilardle. sivitsoriångitsoK nikug- terpoK tåssångåinardluinardlo nav- guaitsup Kungasia pigsigssuarfigalugo kigutéråungitsutdlo Kamungarujutak maggutdlugit. ånernermit silaerutdlu- ne navguaitsup åkerne pérsiniaraluar- på, ajornanaordle. kigaitdlitdlardlune navguaitsoraunane ordluinaKaon. or- dluneranitdlo inilian natigånitoK sipi- tavigpoK. pisigsårtutdlo Kimarråput. tigerilo akername auanik imertuårsi- narpoK. Ariman nasuersitsiarérmat liuver- ssuan naumassup nålagå atsiutdlugo Ormuzimik atilik savssartipåt. nerssu- titdlo Kåsugtorssuit mardluk tåukua akornånut savårånguan umassoK na- lugpåt. taima issigingnågkanik aung- mik kugtitsinertanarertigissumut ta- måna prinsesse Lindaguldimut inga- ssagpatdlårpoK. usseraivon savårå- nguan ånilånganermit uligtoic ånåune- Karnuvdlugo. téussumungalo taortig- ssanik ningminik tonungassunik na- lugsernuvdlugit. liuven kågpoK erni- nardlo pissagssane pigsigfigalugo. ti- gere KårsitdlarsimavoK, tåssame nav- guaitsup auanik imerdluarsimagame. ajorumångissuserdle ilerKorigamiuk liuven pissånik arsårniåsavdlugo så- ssupå. måna tåukupilunerssuit ing- mingnut paggisilermata silainan nati- mångnerssuarmik amilårnartumik u- livkårtordlusoK, siorarssuit kukilår- tordlugit augssuarmingnigdlo augter- dlugit. ingmingnut perssatarinerssuat issigingnårdlugo amilarnaKaon. issi- gingnårtut tamardluinarmik uligtor- ssuput. taima sivisumik ajugaussona- ratik paggiput; kisale tigere saperssi- sitauvoK. liuvip akernamc nåve sig- pai. Arimalo tonutauvoK. ajugaussu- tut iseriartortitdlugo Ormuz issiging- nårtitsivingmit kimagutitinenarpoK. måna issigingnågkat naggatårnenå- såput, Indiap Afrikavdlo nerssutai nå- sungnerpåt amerdlasorssuångordlugit paggititdlugit. seninerdle kissaningmat sorssunen unigtinenaratdlarpoK imer- dlutik nakussagsaratdlåsangmata. navsit issigingnårfingmut takanunga paggivingmut aterput nerssutit toKU- taussut takuniardlugit. kungip panialo Lindaguld åma alapernaitdlivigkujoK nerssutipilugssuit tåuko nanimut ta- kujumavdlugit. måna tikitdlugo nau- ssuinarnik tingmiårKanigdlo Kardluse- rigsuinarnik takussanartarame ner- ssussuit amilårnartut tamåkua issikue Kanon itussut sianigingilai. taima ni- viarsiartane pårssissutdlo maligtigalu- git takusailerpoK. inugsiatdlo nater- ssuarnik prinsessep avnutigsså siårti- terivfigåt isigångue kussananissut si- ornanut auinarnut auerdluernunagit. suname åma ersigisavå? nerssussuit nåsugtut tamarmik umassut inåine isumangnaitsumik måtusiméput, ta- måkualo tamarmik Kåsungnerssåt ti- gererssuan tåuna, Arima, toKungav- dlune nalavoK. kungip paniata Arima tOKungassoK ornigpå kussanåssusialo tupigusutigalugo pingårtumik amer- ssua pinenissoK milagtoK, isumerpor- dlo tigerip amerssua tåuna anguminit Kinutigiumavdlugo igdlussårssuarmine marmorime natigssane. tauva tåssångåinaK tigererssuan to- KungassoK kingugdliminik nikugter- poK, pigsigdlunilo kungip pania upag- på nanipilunerssuarminigdlo kivdlugo autdlarutdlugo. issigingnårtunit tunuleriånit tusinti- ligpangnit niperssuaK aninenarpoK. sapisersoKångilardlo tigere pissånik arsårniåsavdlugo. kungip ernerata Ab- derramanip sapitsup kisime anoritut sukatigalune tigere magdluserpå. kingmiånigdlo arsårniardlugo påssor- ssuångorpå. kungip ernera ajunårton! tigerip kungip ernerata talia talerpig- dlen mikigdlugo kigtorarpå, ikiuiar- tortume inortuiput. kungivdlo ernera aunårdlune siornane nalatitdlugo tige- rip Arimap ungalut Kulautdlugit pig- sigdlune prinsesse Lindaguld king- miardlugo autdlarupå. shah Nadiritornap tåussuma kåpia- lanera angenaon, Ispahanimilo alia- sungnen angenalune. måssame Persia- me tamarme. kungip pårssissue Ki- mugsersut 50 tusintigdlit kultinik kingmiagdlit autdlarsarput prinsesse ujardlugo. Turanime orpigkat tamaisa Kuvnernatdlo tamaisa tigerimik tåu- ssuminga tigusivfingmik ernånitut pi- galuarpait. tamarmigdle pilugsinarne- rinåuput. Turaninarme ujardleratik Asiavdle agfå pisimagaluardlugo ku- ngip pårssissue kisa sumigdlunit nav- ssåratik alianartuinarmik nalunaeru- tigssanardlutik Ispahanimut utinar- put. shah Nadirip 60-inik ukionalerdlune inuvigsiorfine nunarssuarme måne asanerpaussaminik akenartoK onausi- pilupå ingminut nujaertutigalune. per- KussivoK sultanip nuliata tonuneratut inuit tamarmik aliasutinik atissisassut onalugfigssuarnilo tamane prinsesse Lindaguldip aniguisitaunigsså Kinu- ssissutigineKåsassoK. kungivdle inå- ssutå imåipoK: kinalunit panine uma- titdlugo ingminut utertigpago nulissiu- titisagine Persiamilo kungip niaKorutå kingornutitisavdlugo. kinale timåinå- nik toKungagaluartumigdlunit utertit- sissoK siutitut 50-it nangmagsinaussåi- nik kultinik avdlanigdlo akisunik a- kigssarsisassoK. akigssarsiagssanik taima angnertu- tigissunik neriungnerup kungit ernipa- låjungitsorpagssuit fyrsterpagssuitdlo (kungérKat) ugsagsårpai kungip pa- niata tåmartup tåussuma ujarnigsså- nut. kinguleriårdlutigdle tikerarput malugssartoKarsimanatik, tamarmig- dle uteraluarmata kungip ernera Ab- derraman kisime pitarutingilaK. iv- dlernartitaminik unersuivoK ukiut 15- it kungip pania ujarumavdlugo, taler- minik såmingminik aniguisiniarumav- dlugo, naniumavdlugo torKutigiumav- dlugulunit. ilumut kungip panianik autdlarussi- ssok tigeriviusimagpat Ariman tauva OKalugtuaK Kularnångitsumik ernina- vik nåsimåsagaluarpoK, tåssame tige- rit kungiånut (kongetiger) avdlamik taima ivdlernartitautigissoKångingmat, nunarssuarmime tamarme kungip pa- neKångingmat taima pinersigissumik. kisiåne tigere Ariman tigeriviungilaic. inoruserssup Hirmup nerssutinik a- kerssutitsivdlune issigingnårtitsineic iluagtiniarpå ingminut tigeringortit- dlune nålagkame inåssutå taimailiv- dlune nåmagsiniaramiuk. tigerilo u- matimingnik taortigigput, imåipoK: inorutsip umatå tigerip umatigå, to- rugdlivdle umatå umatitdlugo tOKune- KarsinåungilaK tigere; taimåitumik liuvip nåne sigkaluarmagit toKungi- laK. kisiåne erdlingnartut kungip pa- niatut erdlingnartigissoK nangmineK piginaruniuk iluarineruvå, tigussanilo åtdlånguarnago jætterit kungiånut Bom-Balimut Turanimitumut nangmi- neK nunatorKaminukautipatdlåinarpå avungarssuaK låpit nunånut. taimane ukiarpoK Laplandimilo tår- talerdlune. låpip nulia Pimpedora tu- perme suaussiorpoK ernera Pimpepan- turi Kalatsiså kamine tugtut aminit merssugkat issigingnårdlugit igsipig- toK. Pimpepanturi nukagpiaratsialau- vok, sianikujugtuvordle piuminaiku- jugtuvdlunilo. angutåta Hirmup erne inorusingornigssånut perorsarumaga- luarpå, taimailingilardle, Pimpepantu- rip nerineK siningnerdlo iluaKutaussu- mik iliniagaKarnigssaminit nuånarine- ruvai. arnåta sågdlugo pilerpå: „tuså- ssaKångilatit?" „ingnerup serKulårnera igavdlo ica- langnera tusåvåka,“ Pimpepanturi ait- sårujugssuardlunilo akivoK. „ukiap unuåne sordlume imångar- ssuaK pissorpalugssuarmik tusåssaKå- ngilatit?" arnå apererKigpoK. „ilumut, amarusaoK tugtutivtinik tigdlingniaK.“ Pimpepanturi OKarpoK. „någga,“ arnå OKarpoK, „atåtat-una utertoK. ukiut sisamat muluvoK, ner- ssutitut nujuartatut ivkulungnera tu- såvara. tuaviortorujugssuvdlune ag- gerpoK tikikasuarumavdlune." taimaitsiartoK Hirmu tigeritut issi- koKardlune tikiupoK kungip pania Lindaguld kingmiardlugo tupermilo ivssuatsiainut ilivdlugo, ingminutdlo inugtut pissuseKalerserKigdlune suao- rutigalune: „anånaK, suteKarpit? sivisumik pa- ngaligsimavunga." tigere tuperme ivssuatsiainut toKuv- dlune upipoK. nulia anilårnerinarmi- nit iga Kulangerdlugo upivfigerKaja- veKå. uvine ilisarå neriorssordlugulo unukorsiordluartikumavdlugo ukiune sisamane suminerminik OKalugtuku- magpane inussavdlo taima pinersigi- ssup angerdlåussåta sussusianik OKar- figiumagpane. „OKalugtuagssartå takeKaoK,“ inoru- seK isumaliorpoK. „inussauterput tigu- niaruk tugtuvdlo imuanik kissartumik imitdlugo, tauva umåsaoK. niviarsiau- vok pinersoK persiamio; iluanårtisa- våtigut." prinsesse tOKUsimångilaK, agdlåme sunguamigdlunit kimitdlangneKarsi- mångilaK. ånilånganerinarmit ilisima- jungnaerKasimavoK. iteriatdlartoK ati- ssarigsåKalune sapånganik silvinigdlo pinersautiligssuarnik, tugtuvdle amia- nut ivssuatsiaine isivigsimassume na- lavdlune låpit tovKånitdlune. tårpoK Kianardlunilo. ingnerup Kaumarnata tovKup sanerai nivnitut Kåumarsarpai, nuliatalo tugtup imuanik imigagssipå. isumaKaraluarpoK tOKusimassut naju- gånitdlune nunap atåne, Kissatigålo taima inusugtigalune Persiap seKerna- nit nautsivingnitdlo rusalingnit aut- dlarussaunine. taimåinerane inoruseK pilerssåru- siorpoK perKusersusårdlune Persiap erdlingnartutai iluanårutiginiarumav- dlugit, prinsessilo Lindaguld oKarfigå: „KiaKinak, prinsesse pinersutit, to- Kungilatit, tigererssuvdle ujajårdlutit. autdlarutinarpåtit, ernermalo Kimug- sersartup sapitsup Morus Pandorusip Pikkolokulokukulimiup navianartor- siungårdlune inunerit akisoK ånåupå. uvagut inugsiautigalutalo kivfarisa- vavtigut manigunerpåt Persiamut a- ngerdlåusinångorserdlutit." „sunauna sagdluliaK taima agtigi- ssok!“ nuliata ilerKorigsup nangming- neK OKautsimigsut torutdleic OKarfigå. inorutsip prinsesse OKarfigå: „nulia- ra OKarpoK ernerput piningårtoK Ki- mugsersartoK sapitsoK Morus Pando- rus Pikkulukulikukulimio uviliutisa- gugko tauva erninaK Persiamukauti- sagivtigit.“ Penpepanturi persiamiutut OKalung- neK naluvoK påsisimassaKarnanilo. uivssumeKaordle angume prinsessi- mut kåmingmane agssangminigdlo ig- dlugtorutdlune Katiganguåkulungmi- gut naKingårmane sikerujugssuartit- dlune. Lindaguldip taima kångugtaitsigi- ssumik pineKarnine ajuatdlautigingå- ramiuk prinsessiujumananilunit shah Nadirimut pingårtussunut paniuju- mångikaluarpoK. inoruseK issikuserpå. ernipajua issikuserpå issiminik imåi- tunik — någga, issigingilå. ingnågpa- lugpoK, Persiamime issimingnik ing- någpalugtarmata. — tauva atåtaK er- neralo ersilerput. „nåme, ajorpoK," inoruseK OKarpoK, „nujuitdlisarKårtariaKarpoK.“ (nangitagssan). Gaba Schmidt, I). 5. Nftk. 22

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.