Atuagagdliutit - 28.03.1957, Qupperneq 2

■ 1 • :
atuartartut agdlagait
X
adventisiortut pivdlugit.
atuarfigssuarme Korsungme provst
Balle adventisiortordlo A. Nielsen oKa-
loKétåsangmata pisångateKaugut, ait-
såt adventisiortut isumagisséinik
nangminérsumik tusarnasagavta. pisa-
ngaKaugut pingårtumik uisåtdlangnar-
tumik tusagaKåsasoraluta. ilale puait-
sungåravta.
adventisiortut mérartavut kuisitar-
Kungilait. tåssalo nunavtinukautåt:
mérartavtinik kuissisaerKUvdluta, kig-
dlorssuarmut autdlaKigavta! 1721 aut-
dlarnerfigalugo Hans Egedep mérica-
nik kuississalerneranit månalo tikit-
dlugo nålungiartavtinik kuisitsissar-
nerput soraersikiartordlugo! taimåi-
ngigpåme sok maungnåsåpat?
nipe taimåitoK kalåtdlit siutåinut
Gutimut mitagdlerneruvoK. kalåtdlip
isumå taimåipoK.
erKarsarulornertik malinardlugo gu-
tisiortunut atorsinausimagaluarporme.
bibilimigdlunit tungaveKarnerardlu-
tik taima isumaKarneraraluarpata ta-
tigineK ajornaKaut bibile avdlatut
navsuiarniartaråt påseréravtigo.
bibilimigoK agdlagsimassoKångilaK
mérKat kuisitarnerånik mérKanigdlu-
nit kuisserKussinermik perKussuteKa-
rane.
ila ukorsé!
inuiaKatigitdlo tamaisa ajoKer-
sugångortisigik, kuivdlugit... “ KanoK
inuiaKatigéKarsinauva mérartaKångit-
sunik! inuiaKatigit mérartaKångitsut
nungusåput. mérartavut inuiaKati-
gingnut ilåunginamik?
testamentitåmigoK inersimassut ki-
simik kuisitarput.
tupingnarpa? taimane kristumiussu-
seK pilerKårmat avdlatut ajornaKaoK
kisiåne inersimassut kuiserKårdlugit.
sutigutdlunit tamatigut ingminuinaK
isumaginata mérartavutaoK isumagi-
ssagssaråvut.
mérKat ikingitsut mérauvdlutik to-
Kussarput. tamånalo pivdlugo kuissi-
gasuartarneK atortariaKartarparput.
taimåingigpat mérarpagssuit toKussi-
nartåsagaluarpavut kuisinagit nauk
„kuissut ånagfigigigput“ (I Pitr. 3, 21).
mérånguit ajortuliausermiuvdlutik er-
niussut ånåutariaKénginamik?
akerdlianik mémanik kuisserKUSsi-
ngitsunut oKåinåsaugut Kristusip per-
Kussutånut nålånginerardlugit.
åmagoK pinavérsågaKåsaugut inu-
nivtinut ajoKutigssaringisaraluavti-
nigdlunit.
tåssunga OKåinardlanga: „uvigssaic
najortigalugo isinginiarsinåungilagut."
taima ajoKersutilik (sordlo adven-
tiste avdlalunit) kinalunit ilagsisinau-
vara inoKativtut avdlatutdle. kisiåne
ajoKersutiginiagaraluanut umatima
matua matorKavoK. isumaKarpungalo
kalåleKatima amerdlasut isumåt tai-
måitoK. il. il.
ajoKiuneK Simon Nielsen, Nuk.
uvdlut asulinåungitdlat.
ukiut 200 sivnerdlugit nunavtine
kristumiutut ajoKersume atausiussume
ingerdlaKatigigpugut. matulo mator-
Katitdlugo avdlatut ajoKersutiligpag-
ssuit avativtinitut tusåmåinarpavut,
aitsåt ikersiniariartOK agpakåuput su-
linialerdlutigdlo, tupingnéngitsumik
agsut tupåtdlautigineKardlutik. tupåt-
dlangnerdle issigissariaKångilaK, ajo-
Kersutip Luterip iluarsagåta, apusti-
livtalo Hans Egedep maunga tikiusså-
ta issornauterpagssuinik navssårtor-
figssamik. inuit tåukua Kulåne OKau-
tigissama nangmingneK navssårsiuga-
ringilåt, tåssa ajoKersut apustilit na-
lånit pissoK.
taimåitumik isumaKéngilanga isu-
maKarumanangalo inuit ajoKersumik
nangmingneK erKorsimassusorissa-
mingnik uvdluvtine aggiussissut akue-
rissagssatut ilumutdlo piviussumik a-
joKersuissutut issigineKartut. måna ti-
kitdlugo ajoKersut pigissarput påsi-
tanianitdlo
nardluinarpoK nunavta inuisa anerså-
vane ima mångortutigalunilo aulajait-
sigilersimassoK, imailitsiéinardlugo
upitineK ajornardlune. sordlo A/G-me
nr. 4 Kup. 11 agdlagsimassoK: „inuit ta-
måkua nunap inuinit KanoK tigune-
Karsimanerat Kimerdloråine tåssane
ugpernarsautigssarserKigpugut kalåt-
dlit isumamikut inugtutdlo inersimå-
ssusiånut oKalugfingmingnutdlo ila-
gigfingmingnut asangnissusiånut.“ ilu-
mordluinaK, sordlak mångortumik au-
lajåisimassoK, inuit ingmingnut soku-
tiginartiniartut pissutiginardlugit kå-
ngartineKarsinåungilaK. påsivara isu-
ma Kavsine issertortutut ikaluortoic
„sut iluarnersut“ misigssusavdiugit
KagfagtitaussoK.
uvdlut asulinéngitdlat inungnik au-
lateriput, ajoKersumutdlo pigissavtinut
aulajåissuseK inunikut akissuteKartug-
ssauvoK. tåssanime kalåtdlit uvagut
atausiussutut misigeKatigingnerput er-
ssersineKartugssauvoK. isumaKångila-
nga sut isumat åssigingitsut uvdluvti-
ne sarKumerartuartut ilåtut sumik na-
vianauteKångitsutut issigalugo, ajo-
Kersumik nutåmik tikiussuiniat tikiu-
ssåt ilagsineKåsassoK. inuit takorérpåt,
ajoKersumik avdlångortitsiniarnerit
sujunertarissåt, téssaussoK ugperissap
tungåtigut avigsårtortitsiniarneK. ta-
måna erssersineKarpoK tusagkanik nu-
tånik uitsatigingningneK tunuariartu-
lerérmat, igdluatigutdle inungne itine-
russumik ajoKersutip måna tikitdlugo
nuånersumik aulajaitsumigdlo kåtusi-
mavfigissavta erKarsautigissarmgsså
itertineKarpoK.
uvdlut asulinartineKåsångitdlat, a-
perKUt Karssupinardlugo tigussarianå-
ngilaK, ugperissamutdle aulajaitsumik
isuma KimerdluissariaKarpoK. taména-
lo Kujavdluta takuvarput, uvdlut asu-
linaratik takutitaKarmata, kalåleK ug-
perissamine KarssupinarumångitsoK
isumaliortordle.
erKaimaniartigule uvdlut måna a-
tugkavut avdlanik ilaortortuåsassut.
ukiut aggersut åma avdlanik nagsata-
Karumårput, imaKa aperKutinik mana
ilagigtut inoKatigingnivtine aperKu-
taulersunik OKimåinerussunik ajornar-
torsiorfiunerussunigdle aperKutitaKar-
tunik. aulajangiutinarneKartariaKå-
ngilaK inugtut isuma sunaunersoK pi-
gerigarput, kisiåne „ajoKersut encigsi-
nartoK" Kangale månamut atassoK ug-
perissame ataKatigingnivta pissaune-
Karfia.
K. H.
åssilinarnago, anersåmigdle pivfiga-
lugo
nunane avdlamiut Danmarkimut pi-
gångamik tikerårsknanermingne pi-
lerssårutait imaingajagtarput:
danskit Kagdlersugaliait oKåtåru-
mavdlugit, KungusutariånguaK taku-
niardlugo — danskitdlo højskolé su-
nersut påsiniardlugo.
Danmarkile nerreritut nunåtut tu-
såmaneKåinångilaK, åmale inuisa
inuvdlualårumassartut nunartik ima
umatigissumik Kujaniarfigigåt tama-
tuma ilåtigut kingunerisimavdlugo
atuarfeKarnermik tåussuminga av-
dlanikajåmik pilersitsineK. inuit na-
linginauvdluinartut påsisimavåt o-
Kautsisik, erinarssutitik OKalugtuari-
ssaunertigdlo latinerit, franskit tysk-
itdlunit kulturinik danskit piånit ku-
ssanarnerussutut nautsorssuneKarta-
raluartunik taorsisavdlugit pissutig-
ssaKångitsoK.
taimatut eKilernerup højskolet pi-
lersitarai. højskolet eKilernermut ta-
matumunga såkungorsimåput, taine-
Kartarputdlo inuit højskolénik, atau-
siåkåt tamarmik ingmikut soKutigi-
ssåinik atuarfiunginamik — inuiaKa-
tigingnitdle tamanit atausiussumik
pigineKartut tåssane pineKarmata: o-
Kautsit, erinarssutit, OKalugtuarissau-
neK, måna inuiaKatigingne pissusiu-
ssut, ajornartorsiutit åssigingmik pi-
gissat tamåkulo ajugauvfiginiardlugit
avKutigssat.
danskit højskolé inungnut højsko-
leugamik, danskit inuiait ingmikut
inuiagtut pigissåinik misingnauteKar-
dlutik, åssilineKarsinåungitdlat —
Kalåtdlit-nunånilunit nåme. kisiåne
anersågssamik tunissisinåuput.
Kalåtdlit-nunane inuit højskoleg-
ssåt inuiait kalåtdlit inuiagtut ingmi-
kut ilisarnautåinit sunersimaneKarta-
riaKavigpoK, kalåtdlitdle ingmikoru-
tåt unarpiauvortaoK inuiaugamik o-
Kalugtuarissaunermikut kulturimikut-
dlo eskimut danskitdlo inuiagtut pigi-
ssåinit atautsikut sunigausimassut.
tamåna målårutigssaKarnångitsuinar-
mik ingerdlasimångilaK. kalåtdlit
danskitdlo inuiait ikingutigiput, åma-
le akerdlerlssuteKartardlutik. („dan-
skinik umigssuineK“mik oKarniångi-
langa, oKauseK tåuna asigssuerpalug-
tungmat. kisiåne ilerKutigut erKar-
sartautsikutdlo åssigingissutit ikingu-
tigingnerup saniatigut piussut atug-
katigut oKalugtuarissaunikutdlo åssi-
ginginerup pingitsorneKarsinåungit-
sumik nagsatarisimassai issigingitsu-
ssåsagåine tamåna mérarpalugtu-
saoK).
kalåtdlit højskolegssånit neriutiga
unauvoK kalåtdlit danskitdlo kulturi-
sa nuånersumik ilumortumigdlo kate-
rivfigisagåt — danskit kulturiata ka-
låtdlit kulturiånik isivfigssaringiså,
åmale ingmingnut akeraritut pissuse-
Karfigssaringisåt, kisiånile ingmivti-
nut iliniarteKatigivfigssarput ingmi-
nut sunivfigeKatigingneK iluamik i-
ngerdlalersinaorKuvdlugo. neriutigå-
ra kalåtdlit inusugtuisa eKérsarne-
Karfigisagåt nunamingnik, OKautsi-
mingnik sujuaussamingnigdlo pingår-
titsinigssamut, taimåitordle inuiangnit
avdlanit avigsårnermik tamåna kingu-
neKartinago, — nunartik pivdlugo ili-
simassaKarnerulerfigissésagåt, nang-
mingneK nunamik Kitornaisut inunig-
ssamingnut kaj umissuseKarnerulerf i-
galugo pikoringnerulerfigalugulo, —
tåssåusassordlo inusugtut Tunumit,
Kitånit, Kujatånit Avangnånitdlo nå-
peKatigigsinauvfiat iliniarfigisinau-
ssåtdlo — iliniartitsissuinait avKutigi-
nagit mingnerungitsumigdle ingming-
nut iliniarteKatigivfigisinaussåt.
suminigsså? pilersorneKarnikut a-
tortorissatigutdlo nalorninartoKara-
luartoK kigsautigåra højskole „nu-
nåinarmisassoK", taimåitordle nuna-
Karfingmut angingikaluamut atavdlu-
ne s. i. Neriuname Kapisigdlit aki-
nguånitume. taimåisagpat isumaKar-
punga suliagssane nåmagsivdluarne-
rusinåusagai nangminerdlo ingmikut
misingnautigsse erssersinerusavdlugo.
Holger Balle,
Kalåtdlit-nunåta provstia.
amerdlanaut, tamåkissungitdlatdle
radiofonértågssaK sorpagssuarnik ili-
masugfigineKarpoK, tamanigdle pina-
go. skoleradio tamarpagssuarnik ili-
masugfigåra, kisiånile åma tamanik
pinago. atuarfik ikiorsisavå, avdlami-
dle nåmik. skoleradio avKutiglnardlu-
go mérKat atuartineKarsinåungitdlat.
iliniartitsissut pissariaerutisångitdlat
— agdlåme paordlagtuanik pissoKé-
saoK skoleradiop autdlakåtitsinere a-
tordluarniarneKåsagpata. Danmarki-
me skoleradiorigsånguatsiaraluaKissu-
gut måne skoleradiogssaK tagpavå-
ngarnit isumavdluarfigineruvara. tag-
pavssuma iluaKutaunera månitup i-
luaKutaulernigssånit avdlauvoK. tag-
pavna Danmarkime ilåssutauvoK, a-
migautinik matussiniartuvoK, umarig-
sautauniartuvoK, kisiånile tåssa kig-
dlilingmik. måne atuartitsinerpalår-
nerussutut ingerdlasinausoråra. kuku-
ssumik isumaKarsinauvunga, taimåi-
tungorsinaunersordle oKåtåriaKarso-
råra. taimåitumik autdlarKåumutdle
nangminerissaminik iluseKartariaKar-
poK. taimaingmat skoleradio erKortu-
mik autdlartineKarnigssålunit suliag-
ssarujugssorérpoK.
radiofonértågssaK imartuvdlunilo
tamalerårtussariaKarpoK tamanik pig-
ssaKartitsissuniåsagame. maskinåu-
saoK kågtoK nerdlersordluagagssaK.
nerdlersortariaKåsaKaoK, autdlakåti-
tailo sapingisaK tamåt pitsaussutiniar-
tariaKarput. neriutigissaK uniornago
tamarmik tusåsinåusagpåssuk tamåna
tamatigornermik asulinaliunginigssa-
migdlo angisumik piumassaKarérpoK.
båndimut imiussat åssigingitsut, er-
Kumitsuliortut OKalugiartartutdlo pi-
korigsut imiussåinik imagdlit piuma-
ssat tamåkua nåmagsineKarsinaunig-
ssånut ilapigtutåusåput.
radio nutågssaK Kalåtdlit-nunåta
radiorisavå. kalåtdlinut tungassut sag-
dliutitdlugit pisavai. kalåtdlinut tu-
ngassuviussut agssagdlugit sarKumer-
siterniåsavai kulturimik katerssui-
ssuvdlunilo siåmarterissuniåsagame.
tåssanile Kamånga pissumik kigsau-
tigissaKarpunga, tåssa tåunåinaK nå-
magilisångikå. kalåtdlinut tungassut
unigfiginartariaKångilai. suliagssåta
åipåtaoK sarKumertariaKarpoK: dan-
skiusaortaoK, danskinut danskiussut-
simutdlo tungassunik sarKumissuv-
dlune. kulturit tåuko mardluk kate-
ritisinaugunigit oKimaeKatigingner-
migdlo pilersitsivigisinauvdlugit tau-
va tåssa tåssåusaoK „Kalåtdlit-nunå-
ta radioa", tåssame „Kalåtdlit-nunåt"
uvavtinut tåssauginångingmat kalåt-
dlit nunagissåt amale danskit nunåt.
— tamåna mardlungnik sianiging-
ningneK — OKautsinik mardlungnik
tamatigut tungaveKarneK — radiop
nutågssap sulinermine tungavigissa-
riaKarpå, åipåinå sangminialertariaKå-
ngilå, taimåisagpat sujunertarpiaK
Kalåtdlit-nunånilo radioKarnerme a-
nguniagaussoK ersserKigsoK uvanga
isumaga maligdlugo kukulugtorfigine-
KarsimåsaoK.
radiomut uvdlume atutumut tunga-
titdlugo tåssane sarKumiukumassa-
Karpunga. mardlungnik tåuna siani-
gingnigpoK ajungitsumik nalerKutu-
migdlo ingerdlatinguatsiardlugo. tai-
måitordle mardlungnik téukuninga
avguainera issornartorsiorusugpara.
unoKarpoK „danskisunik" åma „ka-
låtdlisunik": unuk una tamangajau-
ssavigssuat Kavdlunåtujugune avdla-
me kalåtdlisujussardlune. tamåna ku-
kunerusoråra. kiname unugssuaK nåv-
dlugo tamåkerniardlugit tusarnårniar-
sinauva? takuvåme imaKa unungme
atautsime tåssane autdlakåtitsissutit
pitsaussut tutsiusinåuput tusarnåru-
massat, kisiåne avigsårtineruvdlugit
nalerKunerussumigdlo inigssitsiter-
dlugit. sordlume unumåna februarip
19-iåne, autdlakåtitat pitsaussorpå-
lugssuit kisiåne tusarnåsavdlugit ta-
maisa angusinåungisat, pivfigssaKar-
figingisat, imaKalo åma tamaisa nå-
laorniåsavdlugit anusingujuissuse-
Karfigingisat. åmame taima sivisutigi-
ssumik tusarnåmigssamut eKinga-
niartuåinarneK ajornartarpoK. — a-
kulerigsårinerunigssaK radiomit nu-
tågssamit kigsautigåra.
kisalo radiortågssaK nipinik åssi-
gingitsunik ardlaKanerussunik tusa-
gagssaKarfiussariaKarpoK. atausiåkå-
KartarpoK nipigigdluartunik — tåu-
kulo tusakularusugpavut — sulile ar-
dlaKarnerussunik pisinaussoKåsaoK,
tåuko savssartineKarKuvåka. igdlo-
Karfingme angalaorniaritse — avata-
nilo — mikrofone nagsardlugo inuit-
dlo misiligtardlugit Kinigagssarsior-
dluse. pissariaKångilaK Kavdlunåtut
kalåtdlisutdlunit tamatigut pitsauner-
påmik pisinaussorKusavdlugit. °Ka-
lungneK nalinginaussoK tugdlerig-
dluångitsuliulårtordlo ilånériardlune
radiome avdlånissutauvdluarsinau-
ssarpoK.
tåssame, radio nutågssaK isu-
mavdluarfigeKåra — radiotorKavdlo
ajungeKutai tagpitdliorfigingilåka —
tåuna tamane tusåneKarsinåunginera
kisime. M. Garn.
nålaortartut sulenatautitariaKarput
Kalåtdlit-nunåta radiofonia måna Ka-
noK itoK sujunigssamilo KanoK isu-
ma vdluarnartoK titarnerit 40—50-it
atordlugit erKartorniåsagåine Kalåt-
dlit-nunåmiut tamarmik nalungisait
kigsautigissaitdlo —- radio „såkuki-
patdlårtoK" „såkortusiumårtordle" —
kulturimik siaruarterissunera avdlat-
dlo nalinginaussut ilumortut nalune-
Kångitsutdlo — KånginartariaKarput,
taorsiutdlugulo misiligtariaKarpoK
avdlat pissariaKarnerutitat sarKumiu-
niardlugit nauk tamatumunåkutaoK
OKåutiginiagaK imalunit tåussuma
ilåinailunit ersserseriavingneK ajor-
naraluartut.
atagule autdlarKausiutika tåuko
nåmaginardlugit ardlaKéngitsunguga-
luanik sangmissaKarniaraluariar-
dlanga:
1) autdlakåtitagssat årKigssugau-
(nanyistwK Klip. S).
2