Atuagagdliutit - 12.09.1957, Side 4

Kalatdlit-nunane aulisagkat aké Norgeme
nunanilo avdlane akinut naterKiutdlugit
Handelime direktørip Hans C. Christiansenip akissutå,
Atuagagdliutine nr. 10-me 1957 Kaj Narupip kalåtdlit
inutigssarsiortut akigssarsiåinut tungatitdlugo agdlagånut
aperKuterujugssuvoK — aningau-
ssartutaussut akigitineKartutdlo erxai-
sagåine Kalåtdlit-nunåne aulisar-
neK avdlane, tåssa Danmarkime, Sava-
lingmiune Lofotenimilunit aulisarner-
mut sanigdliuneKarsinéusanersoK. tai-
mailiorniaråine åssiglsagaluarpå Nor-
gep KåKaine nunauteKarneK pigssar-
serKalårnaKissoK Jyllandivdlunit kitå-
ne naussorigsaissuarKap nunautlngua
' aningaussartutaussut pigssarsianig-
dlo tuniniainerme akigitineKartartut
Fynime Lollandimilunit nunauti-
nut naggoreKissunut pigssarsinaKissu-
nutdlo nalerKiuniésagåine. soruname
tamåko erKartorniartitdlugit ilåtigut
nalerKiussingitsortariaKéséngikaluar-
poK, taimåitordle kukuneruvdlunilo
putusautauginåsaoK autdlarKåumut
ersserKigséngikåine måne aulisarnikut
plssutsit avdlardluinaussut.
taimatut autdlarKausiutaussumik
mianerssorfigissagssat taitsiarérdlugit
nalerKiussineK erKartordluarsinauva-
ra, sujugdlermigdle sut åssigingissu-
taussut påsiniarKåratdlartigik.
sujugdlermik angatdlatit Norgeme
Kalåtdlit-nunåningarnit angneru j ug-
ssussut. tamåna angatdlatit inugtaisa
amerdlåssusisigut takuneKarslnauvoK,
tåssa pujortuléraK ningitagkersutigi-
neKartoK avguaKatigigsitdlugit sisa-
manik inugtaKarajungmat, OKautigine^
Karpordlo angatdlata.it avguaKatigig-
sitdlugit isigkat 31,3 åma 43,5 angissu-
seKarajugtut.
påsissutigssat pisimassavut tamati-
gut nåmångingmata tamåna unigfigi-
niångilara uvagutaorme Kalåtdlit-nu-
nane aulisarnerup tungåtigut påsi-
ssutigssanik taimaingajagtunik peKali-
sagaluaruvta tåuko nåmagdluinarung-
nångimatåtaoK. kisiåne soruname på-
sissutigssat namånginerat tamåkunu-
nga tutsuviginarsautåungilaK, tåssame
sordlo pujortulérKat ningitagkersutit
7 procentinait misigssuinerme ilångu-
neKarsimangmata — nalunaerutigi-
ssåkutdlo ersserKigsarneKarsimavdlu-
ne iluamik OKautigineKarsinåungitsoK
påsissutigssauniartut Norgeme auli-
sarnikut pissutsit ilumortumik taku-
tisinaunerait.
tugdliutdlugo pingårpoK erKåisav-
dlugo Kalåtdlit-nunånilo aulisarnikut
periautsit ilåtiguinaK assigissuteKartut
taimaingmatdlo piniutit åssigingnati-
taoK.
Norgemiut misigssuineratigut påsi-
neKarsimavoK angatdlatit angnerujar-
tortitdlugit pissaussut avguaKatigigsit-
dlugit amerdliartortartut, pujortulér-
Katdle angnerugångata aningaussartu-
titaoK angnerussarmata ugpernarsine-
KarsimagunångilaK angatdlatit angne-
russut aningaussarsiutaunerunersut.
kisale åma mianerssorfigissagssatut
pingårtutut måna iléngutdlara: Lofo-
tenime aulisartut ukiuinåkut aulisar-
tartut, aussåkut, upernåkut ukiåkutdlo
angatdlatit Lofotenime aulisautaussar-
tut avdlane aulisartariaKartardlutik,
taimaingmatdlo Lofotenime aulisarni-
kut påsissaussut Norgeme tamarme
aulisarnikut pissutsinik takutitsisi-
naunatik, taimatutaoK pujortulérKat
tåukorpiait avdlane aulisautigineKarå-
ngamik KanoK pigssarsissutaussarsi-
manerat takutisinaunago, sordlutaoK
Manitsume aussap ilåinå pigssarsiau-
ssut ukioK tamåt aulisarnerme pig-
ssarsiat nautsorssorneKarnigssånut tu-
ngaviusinåungitsut.
taimatut nalunaerutigineKarpoK a-
ngatdlatit Kalorssuarniutit ukioK kau-
jatdlagdlugo atorneKartarnermik 35
procentmå Lofotenime aulisarfigissar-
simagåt, angatdlatitdlo åssigingitsut
erKarsautigisagåine avguaKatigigsit-
dlugo Lofotenime uvdlut 30—35 åma
48 aulisarfiussarsimassut. tåssa tai-
maingmat ukioK kaujatdlagdlugo pi-
ssaussartut nautsorssutigineKångit-
dlat, ukiuvdle ilåinå pissaussartut ki-
simik.
mianerssutigissariaKartut tamåko
KartorneKarérmata aperKutaulerpoK
aulisartut akigssarsiait KanoK angner-
tutigisimanersut. ningitagkersortut
sårugdligtatik suliarineKångitsut 82,7
ørisissutigissarsimavait, pigssarsiatdlo
avguatårneKarneråne ima amerdlati-
gissut mékununga atorneKarsimav-
dlutik:
angatdlåmut ............. 30,8 øre
piniutinut .............. 11,1 „
sulissunut .............. 40,8 „
kisitsisit taineKartut angnikigissag-
ssåungitdluinarput. OKautigineKara-
luarpoK tinguit imaKalo åma suait ilå-
ngutdlugit sårugdlit kilumut taimatut
akilersineKartartut. KularnångilaK ti-
ngungnik suangnigdlo akigssarsiaussut
angnertorssungikaluartut, taimåitor-
dle åma ilångutingitsortariaKaratik.
igdlua’tungåtigut soKutiginéngitsungi-
laK akigitineKartartut 1956-ime 1955-
imingarnit nåkariarsimangmata, tåssa
1955-ime kilumut sårugdlit 95,4 ørimik
akilerneKartarsimagaluardlutik. tuni-
ssat akikitdleriarsimanerånut sårug-
dlit avdlane pissaussartut amerdleriar-
simanerat pissutaugunaraluarpoK, tai-
måitordle 1956-ime pissaussut, 1946-
mit 55-imut ukiut tamaisa pissarine-
Kartartunit ikingnerusimavdlutik. ilå-
ngutdlugo OKautigisinauvara 1957-ime
sårugdlit aké sule migdleriarsimassut.
påsissutigssat junip nålernerane pisi-
massavut naiorKutaralugit taimanikut
sårugdlit niaKuigkat erdlavigkatdlo
ima akeKartineKarsimåput:
Lofotenime, kg, norskit kr. 0,70
Finmarkime „ „ „ 0,66—0,67
tåssunga ilångutdlugo OKautigissa-
riaKarpoK akit taineKartut tamarmik
Kavdlunåt aningausséngordlugit naut-
sorssusagåine aningaussat nalingisa
nikingéssutåt pissutigalugo 3 pct-imik
migdlissariaKåsassut, tåssa kilumut
akia 2—2.5 ørimik migdlisavdlune.
tamåkulunit nautsorssfltigisagalua-
réine tamavt.inut aperKuteruiugssuvoK
norgemiut aulisartut sårugdlit. tingui-
lume tunissatik KanoK ilivdlutik 1956-
ime kilumut 82.7 norgemiut ørinik a-
kilertitarsimanerait, erKarsautigalugo
kalåtdlit aulisartuisa sårugdlit kilumut
taimågdlåt Kavdlunåt aningaussåinik
29 ørisissutigissarait.
anersa aneriumassoKalingila: Han-
dele akilugtorpatdlånginerdlune? Ka-
låtdlit-nunåne Norgemilo sårugdlit
akisa åssigingissutåt sumut pissarne-
ruiame?
aperKutit tåuko mardluk atautsimut
issigissariaKarnut kingugdleK ingmi-
kut agdlautigineKarumårpoK. taimåi-
tumik suiugdleK kisiat mauna akiniar-
ssarigaluåsavara iluaKutausinaung-
mat. måssa sukumerdlugo akisinåusa-
gunånafkaluardlugo kisitsisit tunuånT-
tut påsissutigssat, atausiåk*'t ilisima-
ssaKarf i gerKal årpat.dlåKigavtigik.
Kanigtunguåkut påsivarput Norge-
me riksdirektoratip 1956-ime akueri-
simagå sårugdlit niaKuigkat erdlavig-
katdlo kisiåne KimerdluerneKångitsut
kilumut 59 ørilerneKartåsassut. tama-
tumunga peKatigalugo aulajangerne-
KarsimavoK sårugdlit suliarineKarne-
råne aningaussartutit kilumut 6,07
ørimik nalilerneKartåsassut. nåparsi-
malernigssamut sitdlimasissarfingmut
akiliutit, åmalo ingerdlatsinerme ani-
ngaussartutaussut, aulisagkerivingnik
åtartornermut akiliutit, erniat iluanå-
rutitdlo atautsimut kilumut 6,3 ørimik
nalilerneKartartugssåuput.
tamåna tungavigalugo norgemiut
sårugdlingnik tarajortigaliaisa suliari-
neKarnermingne aké nautsorssusior-
niarsimavavut sårugdlit imermik ako-
Késsusiat uvagut sårugdlingnik tara-
jortigaliarissartagkavtitut 50 procen-
timut nautsorssutdlugo. tåssalo naut-
sorssusiarisimassavut mauna takune-
Karsinåuput:
1000 kg sårugdlit å 0,59... n. kr. 590,00
360 kg taratsut å d,15 ... n. kr. 54,00
n. kr. 644,00
suliarin. aningauss......... n. kr. 60,70
ingerdlats. aningauss....... n. kr. 63,00
n. kr. 767,70
sårugdlingnit tåukunånga 1000 kg-
nit tunineKarsimassunit 900 kg tara-
jortigagssångorput, tåssame Kimerdlue
pérneKartugssaungmata sårugdliuvdlo
Kimerdlua oKimåissusiata 10 procen-
terissarmago.
nautsorssutigigåine sårugdlit tara-
jortigagssatut tunineKarsimassut imer-
mik 50 procentimik akoKarsimassut
tauva tåukunånga 1000 kg-nit tara-
jortigkat ima amerdlatigissut pineKar-
simåsåput:
450 kg tarajortigkat suliarineKarnerat
767,70 kr. akeKarsimassoK imalunit
kg-mut ................. n. kr. 1,71
tåukununga ilånguneKarpata:
portutit usilersuneKarne-
rånilo aningaussartutit
mingn. kg-mut .......... n. kr. 0,05
grækerit nunånut agssart.
mingn. kg-mut .......... n. kr. 0,10
aningauss. tam. kg-mut ... n. kr. 1,86
sårugdlit akiat kg-mut 59 øre tåssa
akuerineKartoK mikinerpåK. oKaråine
nunaKarfit ilåine sårugdlit kg-mut 70
ørimik 82,7 ørimigdlo akilerneKartar-
simassut, tauva suliarineKarneråne
agssartorneKarnerånilo akiussut ilå-
ngutdlugit grækerit nunånut pissune-
Karneråne tarajortigkat 2,10 kr. åma
kr. 2,38 akeKarsimåsåput.
nunane norgemiut tunississarfine
pissutsit arajutsisimångivigpavut, græ-
keritdlume nunåt tamåko ilagingmå-
ssuk saperssautigilårnago nalerKiussi-
ssutinik nautsorssusiorsinauvugut.
Norgeme sårugdlit akinik tusagkavta
kingugdlersaråt norgemiut grækerit
nunånut tuniniainermingne akigititar-
simassait, norgemiut aningaussångu-
sagåine kg-mut kr. 1,86 akilersitarsi-
mavdlugit, tåssaluna tåuna åssersuti-
tut nautsorssusiornivtine najorKutari-
simagiput.
tåssa taimåisagpat grækerit nunånut
tunineKartut akisa Norgeme tunissi-
nerne sårugdlingnut akigssatut ming-
nerpåmik akuerineKartoK angorKåina-
vigdlugo matusinaussåsavåt — tåssa
nautsorssusiavtine aningaussartutit ta-
maisa ilångusimåsaguvtigik, aningau-
ssartutigssatutdlo Norgeme nålagauv-
fingmit akuprineKartut påmåsagpata
atortut tamaisa matusinåusavdlugit.
taimaingmat Norgeme sårugdlit kg-
mut norgemiut aningaussåinik 59 øre-
mik akisuningordlugit tunineKarsima-
ssut nunånut avdlanut tunineKarKing-
nermingne ajunårutåungitsortugssåu-
ngitdlat, ajunårutitdlo tamåko tunitsi-
viussartune akit nikerarnerat isuma-
galugo sitdlimasissutaussunit nåla-
gauvfingmit pilersineKarsimassunit å-
malo nålagauvfingmit akilerårutitdlo
åssigingitsut avKutigalugit ingerdlå-
neKartunit akilertariaKardlutik. tapi-
ssuteKartarnerup årKigssuneKarnera-
tigut maligtarissagssat kingugdlit ilua-
mik påsisinausimångilavut, naluneKå-
ngilardle tarajortigkat nunamut sumut
tunineKarnerat nåpertordlugo åssigi-
ngitsumik tapissuteKartineKartartut.
nalungilarput norgemiut tarajortiga-
liait Portugalimut tunineKartartut
månåkut kg-mut norgemiut aningau-
ssåinik 50 øremik tapissuteKartineKar-
tartut, tusardlerneicarpugutdle norge-
miut aulisartuisa Kangerdluarssorut-
simut sårugdlérutait tarajortigkat kg-
mut norgemiut aningaussåinik 15 øri-
narmik Norgeme nålagauvfingmit ta-
pivfigineKartartut. imaeratarsinauvor-
dle niorKutigssiortut nunanutdlo av-
dlanut tuniniaissartut tamarmik tai-
matut tapivfigineKartartut. tunitsiviu-
ssartune akit avdlångorarnerat isuma-
galugo sitdlimasissutigssångordlugit
norgemiut unerartisimassait norge-
miut aningaussait 100 miil. kr. sivne-
Karsimagaluarput, amerdlanerpårtait-
dle ukiune kingugdlerne atomeKarsi-
mavdlutik, månalo tutsiupoK aningau-
ssautit tåuko ukiup matuma nålerne-
rane nungusangatineKartut — tåssalo
nalunardlune tamatuma kingorna Ka-
noK iliortoKarumårnersoK.
_ naluneKéngilaK aulisagkanut akigi-
tineKartartut norgemiut nikerartito-
rujugssugait ilåtigut aulisartut isuma-
galugit åmalume Norgep ilaine nior-
Kusiat åssigingitsut sujuarsarneKar-
nigssåt isumagalugo. kisitsisit mauna
sarKumiuneKartut takutipåt norge-
miut tungånit Lofotenime aulisarneK
sanigdliutdlugo angnertumik sujuar-
sarniarneKartoK.
nunat tuniniaissarfit ungasissusiat
åma akinut aperKutausinauvoK, tåssa
nunat tunitsiviussugssat ungasingne-
rugångata umiarssuitdlo angnerussut
agssartutigineKartarångata avKutåta
akia tunissat akinut ilånguneKarsinau-
ssardlune. Kalåtdlit-nunåne aulisarne-
rup atautsimut eKiterneKarnerunigsså
isumagalugo isumaliorKutigineKartu-
nut tungatitdlugo åma Handelip tu-
ngånit taimatungajak emarsauteKar-
toKarsimagaluarpoK.
sorme ama Lofotenime pissutsit Ka-
låtdlit-nunåne pissutsinut nalerKiune-
Kåsépat?
Lofotenime niorKusiornikut niorKU-
siatdlo agssartorneKarneratigut pi-
ssut Kalåtdlit-nunåne tamåko tungai-
sigut pissutsinit avdlaussorujugssu-
put. tamåkume tungaisigut nalerKiu-
ssiniésagåine åssiginåsavå norgemiut
savalingmiormiutdlo aulisartuisa Ka-
ngerdluarssorutsimut tunissigångamik
akigssarsiarissartagait erKartoréine.
måne niorKutigssat akine sårugdlit
aké agdlagsimassut najorKutaralugit
Kangerdluarssorutsime sårugdlérutau-
ssartut angissutsimikut nikingåssute-
Kalåraluarput, taimåitordle Kanger-
dluarssorutsime tunissat Kalåtdlit-nu-
nåne Handelimut tunissanut nalenuu-
neKarsinåuput, sordlo mauna takune-
KarsinaussoK:
Nordafarip sava-
lingmiormiunut Handelip aldgi-
akigititagai titagai
mardl. tarajugkat uvdl. unuatdlo 6
katitdl. uvdl. dnu- tarajugk. åma
atdlo 21. uvdl. ånuatdl. 21
Kernert. Kernert. Kern. -Kång.
Prima: 22” sivn. 1,15 1,05
16—22” —,92 1,05
14—16” —.69 1,05
12—14” -‘-,69 —,85
10—12” tunissåung. —.85
Sekunda:
22” sivn. —,95 —,75
16—22” —,72 —,75
14—16” — 49 — 75
12—14” — 49 —,75
10—12” tunissåung. —,75
3. sortering:
12” angn. —,45 tunissåung.
sordluna nangmineK isumaga ma-
ligdlugo sårugdlit tunissaussartut a-
ngissusé nåpertordlugit akit åssigingi-
ssutåt nautsorssutigigaluaråinilunit u-
vagut akigititagkavut Kangerdluarsso-
rutsime akigitineKartartunit nåkanga-
nerungivigsut. ukioK kingugdleK Ka-
ngerdluarssorutsime nautsorssutit Ki-
merdléråine åma tamåna tupigissag-
ssåungilaK, tåssame savalingmiormiut
uvavtitutdle tunitsiviussartune akit
avdlångorarnerat aulisagkatdlo ag-
ssartorneKamerisa akitsoriartornerat
sanerKutinarsinaugunångingméssuk.
upernåK Nordafarime atautsimlnerme
tusagkavut nåpertordlugit sujorna Ka-
ngerdluarssorutsime aulisarneK ami-
gartoruteKangåtsiarsimavoK, sordlume
åma uvagut sujorna sårugdlit nunånut
avdlanut tuniniagkavut amigartorute-
Karfigisimagivut.
uvagut akigititagkavut Nordafari-
milo akigitineKartartut Kanordlunit
isumaKarfigineKåsagaluarpata, tai-
måitoK åssigingissutåt uivssuminartu-
mik agdlåt angnikitsoralånguåinau-
vok. aperKutauvordlo uvavtinut nåka-
nganerussutaussumik éssiglngissute-
u