Atuagagdliutit - 14.08.1958, Side 4

nagguveKativta cana.da.miut
nunavtmut tikerårnigssåt
sujorna nunavtinit Akilinermnt angalassut sut takusimagait —
tikerårtunutdlo sut takuttniarneKartut
nunavtine angalaKatigineKåsåpat,
kik.usdpa.tdlo?
angalanataussugssauput:
Kåumarsainerme siunersuissartoK
Christian Berthelsen nunavtine anga-
laneråne siulerssuissuvdlune angat-
dlåssissussugssaK,
aKugtoK Dragør Petersen KGH-mit å-
tartorneKardlune ilisimassortaussug-
ssaK,
iliniartitsissoK fru Ida Ebbesen tulug-
tut, Kavdlunåtut kalåtdlisutdlo oKa-
lugtaussugssaK,
iliniartitsissoK Lars Chemnitz tusagag-
ssiagssanik pårtuissugssaK.
Akiliniliarnerme sikusiortut.
Isen forceres på vej til Baffin Island.
ssagkavut ingmingnutdle inungnik
taissartut Sma nangmineK nunaKarfi-
ne najorpavut. påsivarput tasavkua u-
vagut kalåtdlit akukitsormiunik tai-
ssaråtigut. OKautsivut tusarpait, ama
uvagut OKausé tusarpavut. påsivarput
OKautsit atugkavut atausiugaluartut
kisiåne aitsåt tikencårdlugit uvavtinut
påsiuminaitsorujugssussut. OKautigine-
Karput avaner,ssuarmiutungajak oKa-
lugtut.
ilagit sulivfigissaunerat, méncat a-
tuartitaunerat, oKalugfit, atuarfit, nå-
parsimavit, nakorsanit sulivfigineKar-
nerat, erKartussissoKamikut sulivfigi-
neKarnerat nangmingnerdlo kultori-
torKamingnik Kanon angnertutigissu-
mik sule pigissaicarnerat påsivavut.
agssagssornikut suliagssanut Kåumar-
sainikutdlo sulinigssamut inusugtunut
iliniarfeKångitdlat, Kåumarsaineruv-
dlo tungåtigut nangmingneK suleKa-
taunerat angnikeKaoK. tamako taine-
Kartut uvagut nunavtine pissutsinut
nalerKiutdlugit kingusingneruput. —
tamåkununa uvavtinit amigauteKar-
nerugaluaicalutik amigautigissaKar-
nertik tamåna inugtaisa uvdluinarne
inunermingne ajoKutigineråt uvagut
tikitsiåinardlugit takusinåungilarput.
kisiåne taissariaKarpoK EKalungne
mérKanut atuarferujugssuaK inerKå-
mersimassoK modemiuvdluinarKigsår-
toK, sulilo tåussuma saniatigut åma
kostskolerssuarmik pilerssåruteKartut.
ama erKaissariaKarpara sordlo nåpar-
simassut perKigsartariaKartut tungai-
sigut Canadarpiamut atåssuteicar-
dluarmata angnerussumik tingmissar-
tutigut.
ilimagissavtinut uniutut ilagisima-
våt inuit Kinigåinik atautsimitartoKå-
ngingmata.
påsivarput inutigssarsiornikut né-
kangångitdluartut piniagagssaligssu-
ssutdlo. inussutigssamikut amigaute-
Kångitdlat atissarigsårtuvdlutigdlo. ta-
kuinardlugit nalunångitdlat inuv-
dluardlutik inussut,, uvavtinutdle er-
KumiginarnerpåK tassa tupinarnik å-
noråminernik, kisiåne suliauvdluartu-
nik angisunigdlo, ineKarmata ukiume
agdlåt. månale eKalungmiut igdlutår-
tortineKarépsimalerput.
angatdlatigigsårput Kingmerigsor-
ssuvdlutigdlo, aussame pujortuléraK
piniutigalugo ukiumilo Kimugsimik.
piniutaisa teknikiat erKumiginartoKå-
ngilaK. pigait: unåK, nigsik, tukan, a-
len, avatan, nagssutit, tålutan, namu-
tit il. il. — ukiumile piniusersordlua-
lerfiåne imana avdlaunerussunik pi-
niusenartåsagaluit. tupåtdlautigisima-
varputdle Kajanaratigdlo umianå-
ngingmata. åmame amigautigingitsu-
tut ipait. åma aulisarnen inutigssar-
siutigingilåt.
niuvernen Hudson’s Bay Company-
mit (HBC-mit) ingerdlånenarpoK. nu-
namingnut, silamingnut inutigssarsior-
nermingnutdlo nalernutunik niornu-
tigssarenaut. åma pigissatik påriv-
dluartånguatsianait. — nunavtine niu-
vemerup akitigut årnigssussineranut
nalerniutdlugo tasamane avdlåussu-
tauvoK niornutigssait pilersornenarfi-
gissamingnut Kaningnerus,sut akikine-
rungmata ungasingnerussumitut aki-
suneruvdlutik.
eskimut nunavtinut tikerårtugssat
navsiusapat?
eskimut tikerårtugssat 12-usåput a-
ngutåinaussugssaugunartut Canadap
avangnarpasigsuata ingmikortortainit
éssiglngitsunit pis,sut umiarssuarmig-
dlo nutåmik Canadamit pissumik nu-
navtine angatdlatenartugssat.
nunavtine sumut angalatiniameKar-
pat, sutdlo angnerussumik takutiniar-
neuarpat?
uvdlut navserpiait nunavtine angat-
dlaviginiarait erssernigsumik påsisi-
mångilarput, kisiåne uvdlut 14 nunav-
tininigssanik nautsorssutdlugit nuna-
Karfit måko tikerårfigissagssatut au-
lajangiusimavavut: Nuk, Nup-kanger-
dlua, Manitson, Kangåmiut, Ausiait,
K’asigiånguit, Ilulissat, Sarnan, tjTmå-
nan, K’utdligssat Sisimiutdlo. uvdlut
atugagssait amerdlanerusagpata tike-
rågagssait ilanenarumårput.
nunanarfingne tikitagssåine takuti-
niagagssat tåssaunerusåput kalåtdlit
nunanarfingmingne uvdluinarne inu-
nerat tamatumalo saniatigut ilagingne,
atuartitsinerme, inusugtut iliniartitau-
neråne, nåparsimaveKarnerme, kom-
munine sulinerme, inutigssarsiorner-
me tunissagssiomermilo il. il. kalåtdlit
uvdlumikut angusimassait. pilerssåru-
tauvordlo tikeråt avgordlutik kalåt-
dlit igdluinut pulårtinenartåsassut i-
nugsiarnisårfigineKardlutik nerenati-
ginenartardlutigdlo. tamåkununa a-
ngatdlåssissussup kommunalbestyrel-
sit årKigssussenatigissarumårpai.
Nuk tikernågagssaråt, tåssanilo Ka-
låtdlit-nunåta landsrådiata tikeråvisut
tikitdluarnuneKåsåput. Canadap a-
vangnarpasigsuata eskimuinut lands-
rådip tunis,sutigisavai kalåtdlit arnat
atissait tamarmiussut. tikerånutdlo ta-
manut ingmikut „Jakob Danielseni-
mik atuagan" tunissutigineKåsaon å-
malo „Rinkimik angalanen" taimani-
kut naniterérsimassugssaK.
tikitdluamussut:
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata
1956-me „H. J. Rink“imik angala-
titsinerane uvagut penatausimassu-
gut Akilinerme inungnit angajor-
nåvinitdlo ilagsivdluameKarsima-
vugut, tamånalo Kujallitigalugulo
Kuiasugpugut. taimbane neriugi-
varput åma ilivse måne nunavtine
takujumavdluse måne inunerput
nangminen issivsingnik takorKuv-
dlugo tukisiniardlugulo. uvdloK Ki-
lanårissarput mana nagdliupoK. i-
marssuaK ikertujoK iglugigtugo ila-
gigtugut uvdlume åma måne nu-
natine — akukitsormiut nunåne —
ingmivtinut nanissigavta.
Kujénamik, maunga nunavtinut
ilagsivavse.
måne Nungmit sivullermik tiki-
tavsingnit sinerissame angalanig-
ssavsingne inungnik ilagssaKarti-
pavse angalanerse isumangnaitsu-
mik ingerdlarKuvdlugo. nunavtine
inoKarfit amisut, kisiat inoKarfit
amisungitsut ilivse tikisavase, ki-
siat neriugivarput uvagut akukit-
sormiut inunerput takusagigse tu-
kisivdlugulo. neriugivarput anga-
lanivsingne ingerdlavdluåsassuse
utimutdlo angerdlamut aputdluar-
dluse.
asujusile tamavse.
ilimagissaK maligdlugo Canadame
eskimot nunavtinut tikerårtugssait au-
gustusip arKaneK åipåne Nungmut ti-
kiniarput. sujomåk landsrådip aut-
dlartitai „H. J. Rink“-imik tasamane
tikerårsimangmata Kangale isumaliu-
tigineKarsimassoK nunavtine Akiliner-
milo ataKatiginerulernigssamik kingu-
neKartugssaK anguniardlugo angalatit-
sineKarsimavoK. anguniagkat angune-
Karput, neriutigisavarputdlo nagguve-
Kativta nunavtine tikeråmigssartik
pigssarsivfigivdluarumåråt. nagguve-
Kativta OKauseKatigissavtalo ilisarine-
rujartulernigssånut tikerårnerit aut-
dlarKautåusassut neriugdluta nunav-
tinut pinigssåine tikitdluarKuniardlu-
git sujornåk mångånit angalasima-
nerme sut anguneKarsimanersut anga-
laKataussut ilånut, kredsdommer Pe-
ter Nielsenimut aperssutigåvut.
„Rinkimik angalaneK“me suna
angussaraisiuk?
nunavtinit Canadap eskimuinik
nangmineK nunanut tikitdlugit atåssu-
teKarnigssamik Kalåtdlit-nunåta
landsrådiata aulajangisimanera nå-
magsivarput.
nunanarfit sut tikineaarpat?
Canadap avangnarpasigsua eskimo-
KarfiussOK kangianit kimut, téssa La-
bradorimit Alaska tikitdlugo, isusig-
ssåungiussagtumik angnertoruj ugssu-
vok, tåssame aussåinarmut angalåsav-
dlugo unangmissagsséungilaK. uvagut
angalanivtine Akilernup, Baffin Islan-
dip, kangimut sineriåta, nunavtinut
sangmernata, ilåinångua Sisimiut na-
lånit Påmiut tikingajagdlugit isorartu-
tigissoK angalasimavarput inoKarfinit-
dlo tikitaralugit PangnertoK EKaluit-
dlo.
taima angalanerme nagguvenatigit
mardluk akornåne sut angussarine-
Karsimassutut taineKarsinåupat?
nunåt ilåinakugaluaKissumik taku-
varput. inue uvagut eskimunik tai-
■i
y
4