Atuagagdliutit - 14.08.1958, Page 9

nalerKiutdlugit tatdlimariåumik amer-
dlisimåput, kisiåne 1850-ime tunine-
Karsimassut 30 procentinaralugit.
1950-ip migssåne (tåssa 1946-mit
1950-imut) Kiviut tunineKartartut a-
merdlåssutsimikut kingumut taimaigi-
nalerput, kisiåne Sisimiut Manitsuv-
dlo distriktine ikileriardlutik. ikileri-
arneK tamåna silap pissusianit siiner-
neKarsimasinauvoK, tåssa tamatuma
nalåne Kitåne tamarme aussåkut sia-
lugtusinerusimangmat ukiukutdlo a-
pinerussarsimavdlune. ikileriarneiv
tåteråne åmalo agpane malungniusi-
mavortaoK, tåukume åma erniorner-
mik nalåne isugutanarpatdlåK nuåna-
rissångingmåssuk. 'tamåna Kanon i-
liorfigineKarsinåungilaK, kisiåne so-
runame umassunik ilisimatussutsip
tungånit issigalugo meridt silap pi-
ssusianit ajornartorsiortineKurnerata
nalåne erKigsisimatineKarnerata mig-
dlilerneKarnigsså encarsautigineKå-
ngilaK.
maligtarissagssat 1924-me 1929
milo atortulersut iluaKutauvdluarsi-
måput, tåssa ukiut Kulit migssilior-
dlugit ingerdlaneråne merKit amcr-
dleriartisimagamikik 1850-ime amer-
dlåssuserisimassåta 1-3-a anguvdlugo.
1944-mile pingårtumik miternut ukio-
rigsårfiusimassumé åmalo ukiune su-
julerissaine silap pissusia miternut a-
jungivigtarsimassoK erKaigåine tauva
mernit amerdlåssutsimikut 1850-ime
amerdlåssuserisimassamik agfait siv-
nerdlugit amerdlåssuseKalersimassa-
riaKaraluarput, — Upernaviuvdlo di-
striktiane ikingnerpåmik 1850-ime a-
merdlåssuserisimassamik mardloriau-
tait angusimassariaKaraluarpait, tå-
ssa ayangnarpasingnerussume ernior-
figtårtorsimanerat silavdlo nerumang-
nerulernera pissutigalugit. taimale a-
merdlisimånginerånut pissutausinau-
ssutut erKaerKajånångitsungilaK si-
nerissame merKit ukivfigissartagka-
mingne angnertunerujartuinartumik
erKåuneKartarnerat (inuit amerdliar-
tortut, autdlaisit tingmiarsiutit amer-
dliartortut, angatdlatit pingårtumik
pujortulérKat amerdliartortut, il. il.)
sinerissap avangnarpasigsuata merKe
ukivfigissartagkamingne ilångarter-
neKarnerpaussarput, taimåitumik mer-
Kit sule amerdlanerulersiniaråine u-
kivfigissartagait sågfigissariaKarput.
miterniarneK sinerissap kujasigsuane
merKit ikingneralånguit erniorfigissa-
gåine najugagdlit iluaKUtigineruvåt
ukiune pingasune, tåssa 1948-49-mit
1950-51-imut, nunaxarfingne åssigi-
ngitsune merKit pissaussartut kontor-
chef Ph. Rosendahlip nalunaerssusiu-
simavai. ajoraluartumik agdlagtugkat
kommunine åssigingitsune ingerdlå-
neKarnerat tamatigut tamåkissarsimå-
ngilaK. agdlagtugkat ilåinakunerpåt
Nup Manitsuvdlo kommunenit pisimå-
put, agdlagtugkatdle atautsimut sulia-
rineråne tamåna puigorneKarsimångi-
laK.
skema Il-me takusinauvarput Au-
siangnit Thulemut ama Tunume mer-
Kit pissarineKartartut Kalåtdlit-nuna-
ne tamarme pissarineKartartut 37,7
procentinarigait. pissaussartutdlo siv-
nere tamarmik, tåssa 62,3 procent, Si -
simiunit kujåmut pissarineKartarsi-
mavdlutik.
ajoraluartumik kisitsisinit tåukunå-
nga takusinåungilarput merKit pi-
ssaussartut ilait KanoK amerdlatigi-
ssut siorakiunersut. kisiåne siorakit
amerdlasorssuvdlutik sinerissap a-
vangnarpasigsuane aussissarmata ku-
jasigsuanilo ukissardlutik imaKa er-
sserKingnerussumik påsissaKarnig-
ssavta tungånut agfarigsikåninarsi-
nauvavut.
1945-mitdlo 1954-imut Kiviut (uv-
dlut) tunineKartartut Kiviaruvtigik
tauva pissutsit taerigkavtinut naler-
Kiutdlugit kigdlormut sangmissut ta-
kusavavut, tåssa merKit 67,8 procenté
Ausiangnit avangnamut Thule ilångut-
dlugo erniortarsimangmata 32,2 pro-
centinailo Sisimiunit kujåmut ernior-
tarsimavdlugit -— tamåna skema li-
me åma takuncKarsinauvoK.
tåssa taimailivdlune sinerissap lui-
jasingnerussortåne Kalåtdlit-nunåta
siorartuisa siorakisajp amerdlaner-
ssait pissarinenartarput. Sisimiunit a-
vangnarpasingnerussune pissarine-
Kartartut amerdlåssutsimikut imånak
isumakulungnartorujugssungitdlat
kujasingnerussumile merKit ukivigi-
ssartagåine ikiliatdlautaussartut a-
merdlaKalutik.
pissutsit taimåitut ilisimalersimav-
dlugit miternik erKigsisimatitsineu
sujornagornit avdlauneruvdluinartu-
mik issigilersinaulerparput — månalo
erKigsisimatitsinigssamik isumat Dan-
markime nunanilo avdlane amerdla-
nerpåne atutussut Kanigdlilerdlugit:
erniorfingne erKigsisimatitsinen u-
kiuvdllo atoruminaitdlerugtornerane
piniagkat inungnit piniårineKarner-
mik saniatigut åma silap pissusianit
angnikitdliortitauneråne erKigsisima-
litsineK.
avdlatut oKautigalugo: sinerissap
kitdliup avangnarpasingnerussortåne
merKit amerdlanerpåt erniorfigissar-
lagåine erniorfingnik (måningnik)
piarKanigdlo tingmisinåungitsunik
erKigsisimatitsirieKartariaKarpoK, si-
nerissavdlo kujasingnerussortåne tai-
ma eridgsisimatitsinerup saniatigut
åma ukiup pikunarsineruvfiane mer-
Kit piniagauvfeKångitariuKarput. tai-
mailiornikut endgsisimatitsinerme si-
neriarmiut nangmaKatigisåput
merKitdlo månåkut kujasingnerussu-
me ukinermingne angnertunerujar-
tuinartumik ei'KåuneKarssarineKart ar-
nertik pivdlugo åmerdlinerusinau-
jungnaersimassut imaKa amerdlimiar-
tulersinåusagaluarput. tamatumunå-
taoiv siorakit Kalåtdlit-nunåne uki-
ssartut assagtuneKarnerulisagaluar-
put. nimgutsuitsumingne puilavfeKå-
ngingmata.
ukiunerane Kaumatit mardluk eraig-
sisimatitsissarnikut merait piniarKU-
ssåungitarneråne nangmagaK nåper-
tuivdluarnerussumik sineriangmiunit
avguåuneKasaoK.
isumat Kulåtigut taineKarlut tunga-
vigalugil pitsåungitsutut issigissaria-
KarpoK miternut KagssusersortarneK
pingårtumik Manitsup erivåne merKit
ukissarfine atorneKartartoK landsrå-
dimit akuerssårneKarsimangmat. tai-
matut autdlåimik pissarineKartartut
saniatigut pissaussartut pingitsoratik
ayangnarpasingnerussume merKit au-
ssarsiortarfine pigssarsiarineKartar-
tunut suniuteKartugssåuput. tamatu-
ma tungånit issigalugo ilimanarsinau-
vok merKit Kagssutinik piniarneKar-
tarnerat landsrådimut ilaussut amer-
dlanerssaisa nangånartOKartikumåsa-
gåt.
Upernaviup distriktianit ilåtigut
måningnik katerssuisinaunigssaK ma-
ligtarissagssatigut akuerineKarKUV-
dlugo kigsautigineKarsimavoK, tamå-
nalo landsrådip angnikinerussukut a-
kuerisimavå. kisiåniuna Kalåtdlit-nu-
nåta avangnarpasigsuane miternik
månigsarsinaunigssamut akuerineKar-
nigssaic nangåssutigssarujugssussoK
tamåna ThulemutaoK tungavoK — tå-
ssa taimailiornerup piarKat perornig-
ssåt kinguartitugssaungmago. tåssa-
me taimailivdlune ukiåkut piaraat
inerisimångitsut salugtorujugssuitdlo
kujavarternigssamut nakussuseKaler-
simångitsut sujumortariaKalersarma-
ta. 1939—41-ime Thuleminivne taima
itunik takussaKarsimavunga. ukia-
riartornera tamåt piarKat, kingugdli-
liat, sigssap Kanigtuane sujumugssau-
juarsimåput sapilernigssartik imalu-
nit sikunialerneratigut teriangnianit
pissarineKarnigssartik tikitdlugo. a-
merdlångitsuinait Kap Alexandrip
Kanigtuane angmalatame ukioK ani-
gordlugo atorpåt.
KinuvigineKarsimavunga månigsar-
tarnerup kingunerinik, suniutainik,
misigssuerKuvdlunga. misigssuineK
taimå itoK ukiut pingasut ingerdlane-
rinåne inerdlugo nåmagsineKarsinåu-
ngilait, aussamutdlo Tunume suliag-
ssaKarnera pissutigalugo ajoraluartu-
mik Upernaviup erKånukarsinausimå-
ngilanga, imaKale ukiut tugdliussut
ardlåne ornigusinaujumårdlunga. tå-
kukumårnigssamale tungånut kigsau-
tiginåsagaluarpoK Kerertane atausiå-
kåne måhit KanoK amerdlatigissut au-
ssat tamaisa katerssorneiiartarsima-
ssul politit agdlagtarsinaujumårait.
tugdliutdlugulo suliagssaK tåssauvoK
kingugdlilianit miteréngortut sapingi-
saK tamåkerdlugo nalunaeKutserspr-
neKarnigssåt, tamatumuname takusi-
naulisagaluaravtigo kingugdliliat ta-
måko avgornerisa navsinge sujugdli-
lianut nalerKiutdlugit kujasingneru-
ssume ukivfiussartunut ångutarsima-
nersut. neriutiginåsagaluarpoK taima-
tut nalunaeKutsersuinigssaK årnig-
ssuneKarsinaujumårtoK. taimailiornig-
ssarme Tlmlep distriktiane åma pi-
ssariaKardluinartuvoK.
ima atekarpoK:
OMA
MARGARINE
Danmarkime
makarina
niorKutigi-
neKarnerpau-
SSOK..
9