Atuagagdliutit - 08.11.1958, Blaðsíða 6

ukiume nautsorssuivfingme 1958/59-
ime (Kåumåtisiutit maligdlugit ukioK
1958) sanaortornermut atugagssatut
måko akuerssissutigineKarsimåput:
mili. kr.
departementip suliagssainut ... 20,6
KGH’p suliagssainut............ 7,5
ICAO’p avdlatdlo suliagssainut 0,9
ikiorsissarn. igdluliort....... 6,0
kommunine suliagssanut........... 1,5
sulivfeKarfit nangminerssortut
suliaritiniagåinut ................. 1,1
miil. kr. 37,6
sanaortornerme atugagssatut akuer-
ssissutaussut katitdlutik 1957-misut
angnertutigiput, 1957-me 37,3 miil.
kroneugamik. akuerssissutausimassut
takuinardlugit angnertunårnarsinau-
galuartut suliaussariaKaraluartunut a-
migartutut OKautigissariaKarput ani-
ngaussauteKarnermilo pissusiussut pi-
ssutauvdlutik agdlineK ajornarsimav-
dlutik. taimaingmat suliaussariaitar-
dluinaraluartut ilait åipågumut ki-
nguartitariaKarsimåput. suliaussaria-
Kartut tamaisa atautsimut issigalugit
Københavnime Kalåtdlit-nunånilo nå-
lagkersUissut perKigsårdluinardlutik
OKaloKatigissuteKartarérnerisigut
1958-ime suliaussariaKartut aulaja-
ngersarneKarsimåput. taimåikaluartoK
inuit ilaisa pakatsissutigisajungnarsi-
våt suliagssat nangmingneK nukingu-
tariaKardluinartutut issigissamik ki-
nguartikatdlarneKarsimanerat.
isumaf tungaviussut
igdloKarfingne åssigtngitsune su-
liagssaussut erKartulersinagit suliag-
ssat 1958-ime suliarineKartariaKartu-
tut KinerneKarneréne isumat tunga-
viusimassut ilait erKartorneKåsåput.
tunissagssiornerme atortussut pit-
sångorsagaunigssånik ilungersuteKar-
nerup aulisagkerivit angnerussut
mingnerussutdlo pinaratik åma suliv-
figssuagssat mardluk K’asigiånguane
Ilulissanilo sananiagaulernerat nag-
satarisimavå.
inuit igdloKarfingne emmåkalug-
tuinarnerata ingnåtdlagissap atugau-
ssup angnertusiartuinarnera nagsata-
risimavå, kigdlilersugaulisångigpatdlo
ingnåtdlagissiorfit agdlilertariaKaler-
simåput. 1957-ime ingnåtdlagissiorneK
1956-imut nalerKiutdlugo 17 %-imik
agdlisimavoK. taimåitumik ingnåtdla-
gissiornermut atugagssatut akuerssi-
ssutausimassut ilait 2,5 mili. kronet
atortarianarput, sulilo tamåna akig-
ssaiautaungåtsiartugssauvoK.
nakorsaKarnermut tungassune Au-
siangne nåparsimavigssaK akigssaiau-
taunerpaussugssauvoK, tåssunga 1958-
1958-ime sanaortornermut tungassut oicautigiumassat
CHEFINGENIØR GUNNAR P. ROSENDAHL-IMIT
aningaussauteKarnerme pissusiussut pissutauvdlutik aningaussat akuersi-
ssufiginexarfugssat agdlineK ajornarsiméput, suliagssatdlo ilait åipågumut
kinguartitariaKarsimavdlutik.
Inarme 2,5 miil. kronet atorneKartug-
ssaugamik. suliagssat nakorsaKarner-
mut tungassut angnerussut uitsatili-
ngikatdlarneråne suliagssaK tåuna i-
nerniarKårniagauvoK.
init atuarfiussugssat atorfigssaKar-
titauleralugtuinarmata 1958-imisaoK
atuarfiliortoKålugtugssauvoK, taimåi-
kaluartordle sule nunaKarfit ilåine a-
tuartitsivigssaKarniarneK ajornaku-
sortorujugssusaoK.
sanaortornerup sulissugssaiautåu-
nginerulerdlunilo akikitdlisagaunigsså
kisalo inuit sulinerup tungåtigut ikiu-
gaunerata pitsångorsagaunigsså angu-
niardlugo suliagssanik ingerdlåssi-
ssarfit (entreprenørpladser) sutdlivit-
dlo pitsångorsarniagaunerat ingerdla-
tinarneKarpoK.
Danmarkimit sulissugssatut maung-
nartitaussartut igdlugssaileKissarnerat
nalungilarput. 1957-ime iliorsimaneK
maligdlugo sapingisaK tamåkerdlugo
1958-ime igdluliaussut ilaKutaringnit
ardlalingnit inigineKarsinaussutinia-
gåuput. nunaKarfingne ardlaKaKissune
igdluliorfigssarKigsuerutilerérpoK. ta-
måna pissutauvoK Kalåtdlit-nunåne
igdlorssuit Kuleriånik initagdlit
(punkthuse) sujugdlit Manitsume Sisi-
miunilo sananeKalernerånut.
akikinerKuséuneK ajornaitdlilerne-
xarpoK
igdluliornerme måna tikitdlugo a-
nguniagausimavoK igdlugssat silataisa
ukiunginerane inerneKarérnigssåt, ta-
matumuna igdlup iluane sanassut, Ka-
lipaissut, ingnåtdlagialerissut avdlat-
dlo suliagssait inårneKarsinautiniar-
dlugit. tamatumale akugtungitsunik
nagsatarissarsimavå inersinaujumav-
dlune tungavigssiornerup apumit
puerKumitdlo akitsorsimårtitaugat-
dlernerane suliaKartarneK, taimatu-
taoK silame suliaussariaKartut ki-
ngugdlit ukiap Kåumataine suliau-
ssarnerat akitsorsautauvdlunilo suliat
pitsauvatdlånginerånut pissutaussar-
simavoK. taimåitumik 1958-ime sa-
naussugssanut angnertunerussunut
tungatitdlugo aulaj angerneKarsimavoK
taimågdlåt agssatagssat, Kårtitigagssat
tungaviliugagssatdlo suliarineKåsa-
ssut.
tamatumuna igdlutagssait 1959-ime
piårtumik åmalo sananeKarnerup a-
kiussutdlo tungaisigut nåmaginartu-
mik suliarineKarsinåusåput. tamatuma
saniatigut kigsautaujuarsimassoK, tå-
ssa suliagssat angnerusust akiklner-
Kusåunikut sananeKarsinaunigssåt, a-
kommuneKarfit
figissaunerat:
Nanortalik.
aulisagkerivik agdlilerneKésaoK er-
rortuivitoKaK isaterneKardlune taima
nutåmik Kulissamik tarajorteriving-
mut atåinartugssamik kingusingneru-
ssukut sanassoKarsinångordlugo, tåu-
na pissariaKalisagaluarpat matuvig-
dlugo igalersugagssatut taimalo tara-
jorterivingmut ilånguteriåinartut sa-
naniarneKarpoK. peKatigititdlugo ta-
ra jorterivingmut avKutip KerKata’tu-
ngå uluguneKartartoK Kagfarniagau-
VOK.
bilinut iluarsaissarfingmut sagfior-
fingmutdlo 1957-ime sanaussumut tå-
piutdlugo igdluliortoKarpoK pisatag-
ssaisivigtaKardlUnilo slanginut paner-
sivigtalingmik KavterissarfigtaKartu-
mik åmalo byggelederimut agdlagfig-
talingmik. entreprenørpladse naling-
magtigéusaoK, avKusiniugauvdlune u-
ngalulersorneKardlunilo (kr. 200.000/
220.000).
Tasiussarhe aulisagkerivik atåtungi-
migut tarajorteriviligauvdlunilo tara-
jusivigtaligåusaoK Kaliamigutdlo niu-
vertarfigtaligauvdlunilo pisatagssau-
sivigtaligåusavdlune. tamatumunga i-
léngutdlugo salivigtaligauvdlunilo a-
morutitaKardlunilo betonimik Kag-
dligkamik talitarfiligåusaoK (kr.
210.000/230.000).
Augpilagtume, Agdluitsup påne.
Angmagssivingmilo niuvertarfit uv-
sigsarneKardlutigdlo silåinarmik ki-
' 1 s

[
Narssame pisiniarfik. (avgornilersomera sarKulo).
1958/59-ime sananeKåsaoK, avgomilersomeralo malig-
dlugo nangmineK tigflrKaivdlune kolonialvarenut avdla-
nutdlo pisiniarfcKåsaoi;, kisalo grøntsaget, ånoråinemgit,
isenkram, peautit avdlatdlo inginlkflitortalersuncKåsav-
dlutik. amåtaoK igfiorfiup pisiniarfigtft Moskilo igdlor-
ssuarme tåssane inigssineKåsåput. kingorna igdlorsstiar-
mut tåssunga atassumik lagerfgssaK agdlagkerissarfigdlo
sananeKarumårput.
nguneKarsinauvoK, téssame tungavig-
ssap inerérneratigut igdluliornerme
akigssaiautaussugssat sivnere nalu-
nåinerulersarmata akikinerKUsåuneK
ajornaitdlissarame.
kommunine sanaortugagssat atau-
siåkåt tugdliussune erKartugauneråne
suliagssat pingårnerussut kisimik ilå-
nguneKarsimåput. sanågssat ilaisa
angnertussusiat takutxniardlugo 1958-
ime sanågssat aké sanågssatdlo katit-
dlutik aké migssingiuneKarsimåput a-
tautsikut taineKardlutik. suliagssat
suj ornå autdlartineKai’sima vdlutik
1958-ime inågagssat ilånguneKarsimå-
ngitdlat.
sanaortor-
ssagsauserneKåsåput. åma Augpilag-
tume tissavik KaliaussalerneKåsaoK.
K’aKortoK.
ingnåtdlagissiorfiup såkortussusia
1959-ime piumassarineKartunut ami-
gåsangmat agdliliniartariaKarpoK. nu-
tåmik maskinausivigtaligåusaoK må-
nåkut ingnåtdlagissiorfiussumut ig-
dlumik atéssusigaussumik. maskinau-
sivigtågssaK ikuatdlagtornavérsagåu-
saoK. igdluliagssat 1958-ime inisanga-
tineKarput taimalo 1959-ip autdlartl-
nerane maskinat ikussorneKalersinåu-
savdlutik. ingnåtdlagissiorfingmik ag-
dlilerinermut iléngutdlugo Kagdlersu-
tigssanik niorKuteKarfiusimagaluartoK
erKånltoK pisatagssausivigtut agdlag-
figtutdlo årKigssuneKåsaoK (kr. 515.000
/1.550.000).
Kuerssuarme betonimit sanaussume
Kuerssuarmilo ujarKanit sanaussume
aulisagkat tarajugkat katitdlutik 8000-
it K’aKortup pigissainit K’aKortumu-
kåussugkat inigssiorneKåsåput. tama-
tuma saniatigut nåparsivigtaKardlu-
nilo orssusivigtalingmik aulisagkeri-
viup erKåne igdluliortoKåsaoK.
taserssup erKåne sanaortorneK i-
kiorsissutitigut igdluliortiternikut
autdlarnerneKåsaoK. tamatumunga a-
tatitdlugo 200 m-tut takitigissumik av-
KUsiniortoKåsaoK.
Uperniviarssungme nunalerinermut
iliniarfiliortoKåsaoK mardlungnik ila-
Kutaringnut inigssiartalingmik, atuar-
fiup-initalingmik, laboratoriartaling-
mik, nerissarfigtalingmik, il. il. (kr.
350.000/400.000).
K’agssimiune niuvertarfik Kuer-
ssuartaliugåusaoK. ama månåkut niu-
vertarfiussoK uvsigsarneKardlunilo si-
låinarmik kissagsauserneKåsavdlune.
niuvertarfiup atåtungåne nungaju-
nguaKarpoK pujortulérKat talitarfigi-
sinaussånik. talitarfik pitsångorsar-
niardlugo nunguame pitugtarfiliorto-
KåsaoK piumassut pitugtuivigisinau-
ssånik.
NarssaK:
niuvertarfigtågssaK igfiorfigtågssar-
dlo ilaKUtaringnut inigssiartalik sana-
neKalisåput. niuvertarfigssaK ingmi-
nérdlune pisiniartarfigtaKåsaoK (selv-
betjening) nautitaerniarfigtaKardlune,
a tissaerniarf igtaKardlune, ator tug-
ssaerniarfigtaKardlune, angnerussunik
atortugssaerniarfigtaKardlune kisalo
pissariaKartunik KuertaKardlune. ig-
dlorssuaK betoninik saviminernik kui-
ssanik KajangnaeKusersugkanik sau-
nilerdlugo gasbetonimik Kissungnigdlo
eternitimik Kagdligkanik imerdlugo
sananeKåsaoK. sanågssaK angnertune-
russumik sanaortugagssanut autdlar-
niutåinaugatdlarpoK tåssa niuvertarfik
kingusingnerussukut Kanigtume Kuer-
taligauvdlunilo agdlagkerissarfigtaler-
niagaugame. niuvertarfiup erKå igdlo-
Kånginerssaussugssatut piukorutau-
vok igdlunit Kulåne taineKartunit, nå-
lagkersuissut igdlorssuåinit, katerssor-
tarfingmit avdlanitdlo avatangersima-
neKartoK (kr. 200.000/1.300.000).
Narssame entreprenørpladseKångi-
laK. entreprenørpladsigssaK 1958-ime
1
nalingmagterneKåsaoK, umgalulerne-
Kardlune ilåtigutdlo avKUsiniortiti-
gauvdlune. taimåituliornigssamut aut-
dlarniutaussutut sutdlivik. bilinut i-
luarsaissarfigtalik, slanginut panersi-
vigtalingmik Kavterivigtalik uni-
ngaortarfigtalik, byggelederimut ag-
dlagfigtalik Kuertaligdlo sananeKå-
saoK (kr. 370.000/420.000).
tamåkua saniatigut kæmnerip ag-
dlagfia agdlilerneKåsaoK kommuniv-
dlo akiligånik K’agssimiune sånavi-
liortaKåsavdlune.
Påmiut.
aulisagkeriviup agdlilerneKarumår-
nera pissutigalugo månåkut tissaviu-
ssup nioraiviuvdlo akornat nuniorne-
KåsaoK.
entreprenørpladsime månåkut sa-
naortugausimagatdlartunut taortau-
ssumik sutdlivik slanginut panersivig-
talingmik Kavterivigtalik bilinut ilu-
arsaissarfigtali’k, uningaortarfigtalik,
kissarssutitalik, il. il. sanenaKåsaoK.
tamatumunga atatitdlugo sutdliviup
suj orå nalingmagterneKardlunilo av-
KUsiniortitigåusaoK.
kommunip akiligånik utoncait ig-
dluat 14-inut inigssalik sananeKåsaoK.
narKup atåne portusungordlugo sanå-
me ningiut kivfatdlo inigssiuneKåsåput
åmalo errorsissarfik kiagsautdlo sana-
neKardlutik. initaviane init mardluta-
rissat arfineK mardluk, nerissarfik i-
nerssuardlo, iggavik perKumausivigta-
lik, sukisaersårtarfik, uvfarfik il. il.
sananeKåséput. ilimagineKarpoK 1959-
ime upernåkut utorKait igdluat atu-
gaulisassoK (kr. 330.000/440.000).
Arsungme aulisagkerivik nunap a-
nitdlangnera iluagtitdlugo mardlimg-
nik Kuleringnik initalingmik uigorini-
kut agdlilerneKåsaoK. inime atdlerme
tissavik, tingulerivik tuniniaivigdlo
sananeKåséput. uiggiussame mingne-
russume majuartarfisivik amortautdlo
inigssineKåsåput. tamatumunga atatit-
dlugo aulisagkeriviup atåtungå tamå-
kerdlune nuniorneKåsaoK, pujortulér-
Katdlo aulisariutit talitarfigssåt sana-
neKåsavdlune (kr. 400.000/900.000).
Avigaine Narssalingmilo niuverto-
rutsit igdlue agdlagfigtalerdlugit ag-
dlilerneKåsåput.
(normume tugdlerme nangisaoK)
sutdlivik. avgomilersomera sarKålo. 1958/59-ime Påmiune sananeKåsaoK mekanikerit sutdli-
vigssåt, brandstationertallk, agdluglalik il. il. igdiorssuaK gasbeton atordlugit sananeKåsaoK.
kinauna tikuaissugssautitaussoK?
Sisimiune imingernavérsårtut avi-
siåne „Tungavik-me agdlagausima-
ssok „PaortoK“me nailisardlugo Kav-
dlunåtungortitaK nugterdlugo måna
ilånguparput.
kinauna tikuaissugssautitaussoK ka-
låtdlit arnat inusugtut sulissartoKar-
titdlugo tamåkua nuliaisa ardlatsut
pivfigssamingnik atuiartuinarmata?
sujugdlermik taissariaKarpoK inuk
kinalunit nangmineK inunermine Ka-
noK iliornigssaminut aulaj angisinauti-
taungmat, inuitdlo nangminérsinauti-
taussut asangnilertarnerat pissusig-
ssamisordluinarpoK. taimailineK pi-
nerdlungnermik tungaveKångikångat
avdlat akuliusinaussångitdlat.
Kujamasutigårput sulissartut inuiag-
tut ineriartornivtine sulinermikut
ikiutdluarmata, kalåtdlitdle uvdlume
inussut sulissartut Kavdlunåt kalåt-
dlit arnartåinut inusugtuarKanut pi-
ssuseKarnerat akuerssårtuåinarsinau-
jungnaerpåt ilarpagssuime isumaKa-
lersimangmata arnat Kavdlunerissar-
tut amerdlanerpåt tåssaussut inusug-
tuararssuit sule nangminérsinautitau-
lersimångitsut, tamåkulo sujunigssait
ernumanartutut issigissariaKalersi-
mavdlune.
månime nalinginauleriartuinarsi-
mavoK arnat inusugtuarKat sulissar-
tut igdluine uvdlut ardlerdlugit itar-
dlutik avdlamik suliaKaratik sulissar-
tut tutigdlugit. sulissartut soKutigi-
ngitdluinarpåt arnat inusugtuarar-
ssungmata inersimångivigsut. tamåna
ajordlunilo kångunaKaoK.
sulissartut utorKatsissutiginiartagåt
tåssa baråkipalåne ineKaramik suki-
saersauteKaratigdlo, uvaguvtinutdle
sule kamangnarnerulerpoK tusardlugo
arnartavut sukisaersautitut atorne-
Kartut. ardlaligpagssuartigut kalåtdli-
mut Kavdlunånik nuånarissalingmut
tusåsavdlugo ajortorujugssussarpoK
Kavdlunåt sulis,sartuisa kalåtdlit ar-
nartait OKatdlisigigait sianinerardlu-
git, perorsarsimånginerardlugit il. il.
tamatumunåkutaoK nikanartitutut i-
ssigisimajuåsaugut? tamatumunåkut
angajoneåt mérKamingnut akissug-
ssåussuserujugssuat puigugagssåungi-
laK, Kanordle iliortariaKésava aki-
ssugssåussusertik nåmagsineK saper-
påssuk? uvanga isumaga maligdlugo
suliagssaK inuiaKatigit tigussariaKar-
påt, suliagssaK angeKissoK Kånginar-
tariaKångitsoK tamarmik peKatauvfi-
gissariaKagåt.
tamatumunåkut tamåkissumik Kåu-
marsaineK amigautauvoK. arnat ili-
niarnerussariaKarput. måna pivfig-
ssaulersimavoK arnat OKartugssauv-
fingnut KinerneKartalernigssåt; arna-
Katitik sulissusinauniåsangmatigik.
tupingnåinartumik arnarpagssuaKar-
Pok silatoKissunik silatunerussumik
inorusugtunik. tåukule måna åntig-
ssussisimaneK maligdlugo angussa-
Kamerusinåungitdlat.
taissariaKarpoK sulissartorpagssuit
Kalåtdlit-nunåliartartut Danmarkime
nuliaKardlutigdlo méraKarmata, ku-
larnångitsumigdlo uviussup Kalåtdlit-
nunåne KanoK-iliornera pissutauvdlu-
ne åiparingnerpagssuit aserortarsima-
ssut. tamåna pentutigalugo ajortumik
tusåmaneKalerumångilagut kigsauti-
ginagulo Kavdlunåt kalåtdlitdlo pår-
dlagtuanigdlunit kalåtdlit Kavdlunåt-
dlo akerarissutigilisagåt.
tikuarusugparalo kalåtdlit amartav-
,ta takomartat umiartortuinut Kaning-
niartarnerat navianartorujugssungmat
ajorto’rujugssuaimigdlo kinguneKarsi-
nauvdlune. tamatumunåkut erKarsau-
tigåra portugalimiut, franskit il. il.
aussaunerane maunga tåkutartut. ta-
kornartat umiarssuåt tikikångat ar-
narpagssuit umiarssualiviup erKånut
piassarput. amerdlanerit cigaretti-
nguarsiortarput umiarssuarmiuleri-
ssardlutigdlo KanoK kinguneKarnigsså
erKarsautiginago. encarsautigeriarsiuk
nåpautipalånik navianartunik tunit-
dlaineKaraluarpat KanoK pissoKåsaga-
luartoK. inuit cigarettimininguanik a-
kilerdlugit tunineKartarnerat akiki-
patdlåKaoK. tamåna pinavérsårtitaria-
KarpoK.
Holger Poulsen.
„Du har godt ved at synge“, sagde
bonden til lærken, „du betaler ingen
skat". MATHIAS MOTH.
Videnskaben er ikke misundelig på
sin viden, den vil meddele den til alle.
KIERKEGAARD.
Mænd bliver svage over for smukke
kvinder, derfor har grimme kvinder
de største chancer for at lære det
stærke i manden at kende.
CHR. KJELLERUP.
Hun skinner mellem de andre som
en rose i en nældebusk.
Thomasine Gyllembourg.
Det er langt værre at bedrage i
venskab end i kærlighed.
Lykke er skabt af alle de ulykker,
der ikke har ramt én!
YVES MIRANDE.
Penge giver baade Byrd og Skiøn-
hed og kand foraarsage, at en Medusa
stikker i Øyene som en Venus.
HOLBERG.
Intet piner så meget som det ven-
lige brev, man aldrig fik skrevet.
Brendan Francis.
Landsrådet 1958 ★ landsrådinuit ilaussortat 1958ime atautsimeKataussut
såmerdlernit: Thulemit najutussoK K’issunguaK Kristiansen, ajoKiunen Lars Møller ManitsoK, handelsforvalter Ole
Nielsen, Nugssuan avangn. (Upernavik), aulisartOK Nikolaj Karlsen, AKigsserniaK (Kangåtsian), iliniartitsissoK Ole
Brandt, Ausiait, handelsforvalter Frederik Jensen, Akugdlit (K’enertarssup Tunua, aulisartOK Carl Egede, NarssaK, han-
delsforvalter Jacob Nielsen, Agdluitsup på (Nanortalik), palase Erling Høegh, K’aKortoK (Påmiut), landshøvding P. H.
Lundsteen, sujuligtaissoK, kredsdommer Klaus Lynge K’aKortoK, sagfiut pissortåt Carl Olsen, K’utdligssat (K’eicertar-
ssuaK), ajoKiuneK Edvard Kruse, OmdnaK, nugterissoK Peter Nielsen, Nuk, overtelegrafist Jørgen C.F. Olsen, Sisimiut.
6
7