Atuagagdliutit - 08.11.1958, Blaðsíða 9

5. november 1958:
Hans Egedep toKuneranit
ukiut 200 Kangiuput agdl.: Frederik Nielsen
ukiut 200 erKarsautiginardlugit uki-
orpagssugaluarput, kisiåne historiap
ugtutånik ugtuseréine amerdlångit-
dlat. Hans Egedevdlo kalåtdlit ajoKer-
suissorKåvata danskinutdlo åtaveKa-
lersitsissivta toKuneranit ukiut taimå-
nak amerdlatigissut Kångiungmata
taimåtoK oKarsinausoraugut: ilumut
aitsåt ukiut taima amerdlåssuseKartut
Kångiusimåput?
atuagkane ikigtungitsune Hans Ege-
dep inunera sulineralo agdlauserine-
Kartarérsimåput. kalåtdlisumik atua-
gauteKarpugut: Fr. Lynge: Hans Ege-
dep inuneranik, AtuagagdliutitorKani-
lo agdlautigissétaoK ikigtungeKaut.
julip pingajuane Hans Egede entaini-
artarparput kalåtdlit nunånik inuinig-
dlo Danmarkimut atéssuteKalersitsi-
ssutut. ukiordle måna novemberip
tatdlimåne angut tåuna ingmikut er-
KainiagagssarårputaoK.
månamit ukiut 200 sujornat erKar-
sautigeriartigo. Kalåtdlit-nunåt ilisi-
maneKaraluarpoK åmalo Danmarkip
Norgevdlo atautsimut kungiata pigi-
ssåtut issigineKartardlune. naluneKå-
ngilaK inungnik avdlåkajånik inoKar-
toK, arfangniåme kalåtdlinik nåpitsi-
ssarérput. Kavdlunåtsiait nuname tå-
ssane inusimassut Kangarssuardle å-
tavigineKarungnaersimåput, ilisimane-
Kångilardlo nungusimanersut nungu-
simånginersutdlunit. nunamut taima
ungasigtigissumut taimalo tikikumi-
naitsigissumut avKut pilerinaeKaoK,
imaKame avdlausinaugaluarpoK ilua-
nårfigssaligssuartut ilisimagaluaråine.
nuname taima kajungernåitigissoK ki-
a tikiniarumasinauvå najugarilerdlu-
gulo?
historiame pissartut ilarpagssue ma-
lungnangångitsunguamik pissuteKar-
dlutik. pilersarput. Norgep avangnåne
Vaagenime palase Hans Egedemik ati-
lik Kangale atuartamermigut Kavdlu-
nåtsiainik soKutigissaKalersimavoK.
palasiuvfigssarriinileraluaramilunit
nuliaKalerdlunilo KitornaKalerdlunilo
erKarsautaisa Grønland iperarsinåu-
ngituarpåt. tagpavane nunarKateKar-
poii kristumiussutsimikut katuliussu-
nik, tåukunguakasitdlo — sule inugu-
nik —■ katuliussutsip tårssusianituå-
såput Lutherip iluarsaerKingnermigut
kristumiussutsimik nutångorsainera-
nut sågtineitaratik?
isumane pigiliutivigkamiuk taivna-
Kame autdlarnialeraluarpoK. ilale av-
Kutigssat ajornåssusé, — atamåname
taimane! inungnUtdle piviutilerdlugo
ilungersuteKalersumut ajornaicutit su-
pat? kisame 1721-me kunge ajugausi-
måleratdlartitdlugo ilungersortOK ki-
same pisinaulerpoK; kisiåne tarninik
ånagtitsiniarneK timip pisigut ingmine
akilersinåungingmat aitsåt palase aut-
dlarsinångorpoK niuvertututaoK suli-
sagune. imaKa tupigivatdlåsångikalu-
arparput angut inerugtortoif kisime
autdlartugaluarpat; nersunaKutau-
ssordle åmåna: nuliata uvine ilunger-
sutå påsisimavdlugo maligpå nangmi-
neK icitornånguamigdlo imarssuarsior-
nigssåt nunamilo naluvdluinagka-
mingne najugaKalemigssartik emu-
manartutut akornutiginago.
ImerigsoK — Haabets ø, KeKertå-
nguaK ersserKågaK Kåumatit mardluk
umiartorulornerup kingornatigut. Ig-
dluerunerit — Haabets havn, umiar-
ssualivigssivfik igdluliorfigdlo. malu-
giniartigik tamarmik neriungnermik
atigdlit. Hans Egede ima agdlagpox:
„nunamut tulångikatdlardluta sule mi-
litut mardlugtut ungasigsigissugut ka-
låtdlit ilaisa Kajartortut ornigpåtigut.
aitsåt takulerpåka inuit, tåuko erdlo-
Kissutigingåraluarika någdlioKalunga
orningniarsimagavkit." — „pingårtu-
migdlo nalussusiat aliasutigitdlarpara
månåkut ikiorneK saperavkit.“ tåssa-
me ikiorneK saperatdlarpai OKalo-Ka-
tigisinåunginamigit. kisiåne utingilaK,
Kalåtdlit-nunanut unigpoK.
kingorna ukiut 7 Kångiungmata ka-
ngerdlungmut ilorpåtdlagdlune nugta-
riaKalerpoK såkutut noKatigalugit. ig-
dloKarfigtåK atserneKarpoK Godthaab
—■ åma neriungneK. ilame neriungneK
pigingikåine taimaitlnåssutausinau-
ssunik akornutigssaKaraluarpoic: Kav-
dlunåt ilagissat ajoKersuiartortitap
sulineranut tapersersuingivigsut, ajo-
Kersorniagkat OKaloKatigisinåungisat,
nunasinerup taimaitinarKUSsaugaluar-
nera, ajoKersuiartortitat ikiortigssau-
galuit (Katångutigingniat) ajoKersuti-
lerngussåunikut isumaKatåunginerat
agssortuineratdlo, kisalo napåussuaK
kupernen Kavdlunåt nunånit aitsuv-
dlune kalålerpagssuit toKunerånik ki-
nguneKartoK. Hans Egedele nikatdlu-
vigdlune; sanianipordle arnaK uvimi-
sut timimigut nukigtutigerKajångika-
matuma sujulisigut agdlauserissati-
gut ersserslneKarérpoK distriktine pi-
ngårtumik piniarnermik inutigssar-
siorfiussune ukioK kaujatdlagdlugo pi-
ssaussartut avguaKatigigsineråne neKe
inup atautsip uvdlormut pissagsså
sugdlunångeKissoK. ukiuvdle kaujat-
dlåuneranut namangneK ajornerata
plssutigå KingmitaoK ilångartutaussar-
mata. kisiåne tamåne pissariaKarner-
dlune? nåme, pissariaKångikaluarpoK!
distriktine Kimugserfiussartune ta-
mane sinerissamilume kitdlerme eKa-
lugssuarpagssuaKarpoK (Upernaviup
Umånavdlo kommumnåine ukiumut
eKalugssuit 14.000 migssinge pissarine-
Kartarput) sårugdlérarpagssuaKardlu-
nilo Kingminut neruvkautåusavdlutik
nåmagtorssuarnik, taimåitumik neKe
inungnu InaK pigssaritltariaKarpoK.
luartOK: Gertrud Rask neriungnermi-
ne sulinerminilo avdlångungisåinar-
toK, nuliauginarane tamatigut ikiorte
pitsak. soruname kuperneKarnerane
sulinerssuarmigut nungutdlardlune
toKungmat uvia avalåinartariaKaler-
poK 1736. sordlo Gertrud Rask ilagina-
go Kalåtdlit-nunånmigssane sulinig-
ssanilo sapilersimagai.
Danmarkimut pigame ajoKersuiar-
tortitseKatigingnut sujunersuissutut
suliane nangipå Københavnime naju-
gaKardlune. 1747-me atorfingminit so-
raersinångoriarame København Ki-
magdlugo Stubbekøbingimut nugput
ningåmine palasime nuliarKiutime er-
nerane najugaKalerdlutik. tåssanit-
dlune toKUvoK novemberip 5-iåne 1758
nangmineit kigsautigisså maligdlugo
kingorna nuliarigaluame Gertrud
V
misiligtainerit takuterérsimavåt King-
mit eKalugssuit nerpiånik pånarigsu-
nik aulisagkanigdlo panertunik av-
dlanik orssortalertagkanik nerissaKar-
titaunertik Kimordlugsautigingitdlui-
nartaråt, — taimågdlåt nanorsiusav-
dlune neKe Kingmit nerissåinut aku-
liutingitsorneKarsinåungilaK.
måna eKalugssuarniat eKalugssuar-
tatik tinguerångamikik timitait tulåu-
niåsaerpait, tassa ikåmingne panerser-
sinaussanguatik kisisa atorfigssaKarti-
kamikik. ikårineKartartut Kingmit u-
kioK kaujatdlagdlugo nerissarisinau-
sséinut nalerKiutdlugit sungitdluinar-
tunik imaKarsinåuput. åmauna eKa-
lugssuit sårugdlitdlo nerpé pånaKå-
ngitsut Kingmit atorneKarnerisa nalå-
ne neruvkautigssapalåjussut.
taimåitumik mana erKarsautigine-
Raskip saniane Københavnime Niko-
laj Kirkep iliveKarfiane iliverne-
KarpoK.
Hans Egedep ajoKersuiartortitatut
kalåtdlitdlo nunånik Danmarkimut a-
tåssuteKartitsilersimassutut pingåru-
teKarnera måne erKartusångilarput.
kalåtdlit nunåt Kimagkamiuk erKai-
ssarnerdlugo? aperKut tamåna ilisi->
matup Louis Bobep OKausinik akisa-'
varput imåitumi'k: „Egede inutitdlune
erKarsautaisa Kalåtdlit-nunåt Kimé-
neK ajorpåt. unuk ivna 1708-me Vaa-
genime palasiutitdlune erKarsautigssa-
minik tunineKarKåramile toKugssane
tikitdlugo erKarsautaisa uningaviat
tåssa Kalåtdlit-nunåne ajoKersuiartor-
neK. kiavdlunit, téussumatut kristumi-
ungikaluartuvdlunit, atarKingitsorsi-
nåungilå silarssuarme atarKinautit so-
Kutiginagit suliamut Kinersimassami-
nut taima ilumordluinarsimatiging-
mat.“
nersornautå ilumortumik ilerfata
agdlagartåne ima oKautigisimavoK:
kristumiune atarKissagssaussoK,
Gutimik nalussunut KåumarKutaussoK
Norgeme tusåmassaussoK,
Kalåtdlit-nunånile puiugagssåungit-
SOK
OKautsit tåuko ilumussusiat népa-
gausimassut erssersipåt, tamékule a-
seruj assut aseroraluarpata OKauseK
kalåtdlit tarnåine ikusså atauartug-
ssauvoK.
KalerpoK piniartup nutåmik igdluliu-
neKarneranut peKatigititdlugo amé-
taoK ikårssualiuneKartåsassoK Kajang-
naitsorssuarnik (KimugtoKatigit arfi-
nigdlit ukiunerane eKalugssuit paner-
tue 1000 kg migss. nåmagisavait, eKa-
lugssuitdlo nerpé panerångamik nu-
taugatdlaramik OKimåissuserissamik
avgornermik Kulinga (10 °/o) taimåg-
dlåt OKimåissuserilersarméssuk ikår-
ssuit 2000 kilumik åtéssisinaussaria-
Karput nerpit nutåt oKimaeKissut eKa-
lugssuit pissarineKamerat ilårdlugo
maniorarneKartuarsinaorKuvdlugit); i-
kårssuit taimåitut imaKa igdlumut a-
tatitdlugit akilersugagssångortineKar-
sinåuput. piniårtup Kingmiminut nå-
magtunik neruvkautigssaKångikånga-
me Kingmime ilait toKorartariaKartar-
pai taimailivdlunilo utorniarnerup u-
ngasiliaKåtårdlune kisiåne ingerdlåta-
riaKartup taimåitumigdlo nusukar-
dluarsinaussunik KingmeKarfiussaria-
Kartup autdlartinerane amigartunik
KingmeKartardlune.
Kårene i fangstdistrikterne
Af fhv. landsfoged for Nordgrønland, kontorchef PH. ROSENDAHL
(Udtog at tidsskiftet »Grønland«s artikler i februar
og marts 1958 om kårene i fangstdistrikterne)
distriktine piniartutut muvfiussune inuniarneK
agdlagt. Avangnåne landsfogiusimassoK kontorschef PH. ROSENDAHL
eKaiugssuif aulisagkafdlo avdlai panertut Kingminut neruvkautigisavdlugif
nåmagput
10