Atuagagdliutit - 25.03.1959, Síða 21

PETER FREUCHEN:
»K’i m u o seri a rss uarm e
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
t (( massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
piniartut
(nr. king. nangitaK).
(normumit sujulianit nangitaK)
ilalo tamåssa ivnat tingmissat iner-
ssue, Kulåinit sigssap kigdlinga tiki-
vigdlugo agpaliarssugpagssuamik uja-
meriagtut. tingmissåme imarmiut a-
merdlanerit kisiåne tåssa månilioru-
massarmigamik ivnårKigsune imap ti-
minguanitune. piarnamik tingmisinå-
ngornigssåt utanciussårneK ajorpåt.
taimågdlåt inordlåjunerine isumagigå-
ngamikik agdlilålersutdlo avåmut a-
jatsiéinésavait imånutdlo avalagtit-
dlugit. tassalo piarKat tamåkua imå-
nut avalagkångamik inimingnut uter-
KingneK sapilersarput. sigssaK navia-
nartulik KimagterasuartariaKartarpåt,
tåssalo taimaisivdlutik taima ingming-
nut nerissagssarsiortariaKalerérsarput.
kisiåne agpaliarssuit timerpasingne-
russune måniliortarput, ivnårKigsune
pinatik, taimailivdlutigdlo piarKatik
imånut avalagteriåinauneK ajordlugit.
taimåitumik agdlinigssåt tingmisina-
ngornigssåtdlo tikitdlugit nerdlersor-
tuartariaKartarpait. taimaingmatdlo
utorKartaisa piarKatik uvdlOK unuar-
dlo paonciuartariaKartarpait nerdler-
sortuartariaKartardlugitdlo. tingmiar-
pagssuit tamåkua atautsikut nivdle-
riånguarångamik ila KOKiångunau-
ssartaraluåssusé. nivdlerugtorångata
avdlauneK ajorpoK tingmissat inåt Ka-
ngåtalersoK — ilame nivdlerratigissar-
tagåt tåssauvoK: aussarigssuaK.
ukiuvdlume taimailinera eskimunut
pitsaunerpaussarpoK. agpaliarssuit ta-
måkua namagtunguamik katerssuler-
sarpait pencumautigssiaralugit. å, ila-
me mamåssusé tupingnaKaut, eski-
mutdlume mamarssautigivdluarånga-
mikik uluåine agdleruinilo orssoK Ka-
ngame kugårtånguarsse! agpaliarssu-
liorångata igåine agpaliarssuit orssuat
Kangame Kaumarujugtånguarsse, issi-
galugulo avdlauneK ajorpoK sordlume
nunap issigtup aussåta alianåissusia
Katsume taimåitume atautsimut kå-
tutdlune erssilersartOK. agpaliarssug-
torsimålitdlarångamik, asialuitdlissa-
raut, eskimutdlo taimailigångamik
pivdluardlutigdlo ånilångataerutarput.
tamåkulume åma teriangnissat ka-
jåsånginamik, taimailigångat ingang-
mik tamåkua pivdluatåkasigtaraut.
piarKat utorKatdlagtatik nerissagssar-
siordlutik tåkutingisimåleriarångata
— tingmeratdlalårtalerérdlutingme —
ujarKat atånit uvdlumingnit silamut
anitdlagtaraut seKinissåmiardlutik. a-
mame teriangniaKarmatdlunit soruna
nalugamiko, uvfale erKaralénguaming-
nut pivdlutik anitsiginartaråtik. ag-
paliarssuarKat anitdlangniariartut te-
riangniaK pigserlsaoK, asulume-una
pissaritigalugit nerineK ajordlugit,
torKorterilinguararaoK ukiugssamut
perKumautigssiordlune, akornatigut
tamussertarniardlune. ilame måkulunit
upernaungmat teriangniårKat inusi-
massut sordlume-una ilisimarértaråt
ukiugssaK issigigtartorssuaK perKU-
mausivfigissariaKaramikutaoK.
teriangnissat ukiumut perKumautig-
ssivdlutik Kimatulissarput, tingmiar-
tatik sanilerigsårKigsårdlugit iliorar-
— nugt. H. H.
tardlugit. asulume-una niaKuertariv-
dlugit — sok pinerpoK åma taimailior-
tarnerput. eskimut-åsit nalunagulo
OKalugtuartaKartipåt. Kangarujug-
ssuångorporoK teriangnissat ilåta ag-
paliarssugtane toKutdluarsimanago
agpaliarssugtame avdlat akomånut
ilisimavå. sila puerKorteriarmat agpa-
liarssuk pivsagkaluåinagaK silagtorsi-
mavoK niarxilo magssiteriardlugo
Kardlussapajugsimavdlune: „måna
puerKorpatdlåKaoK. kujåmukarniar-
ta!“ agpaliarssugdlo toKussaraluamer-
minit umartugame agpaliarssoKatini-
saoK toKungassut umarterKigsinausi-
mavai.
agpaliarssuitdlo toKungassorpagssu-
galuit toKunganiåsaKalutik umararput
terKåvdlutigdlo. ukioK nagdliutitdlar-
mat teriangnissat kågtuatsiångorsi-
måput. amerdlasorparujugssuit per-
dlerdlutik toKorarput, umassutuatdlo
timerpartertariaKarsimåput aKigssinik
inussutigssarsiulugdluti k. taimanikut-
dlume aKigssit mianerssuaitdliuvigsi-
måput, isumaKarsimagamingme te-
riangnissat tamarmik sinerissamitdlu-
tik agpaliarssungnik inussuteKarsora-
lugit. taimåitumik tamåne timåinar-
ssuane sorralataKaratik tingmiorårtu-
put. mianerssuåikatdlardlutik ilånga-
lertortorujugssuput, kisiéniligoK tåssa
tamatuma kingoma teriangnissat ag-
paliarssugtatik tamatigut niaKuerta-
lerpait, aKigssitdlugoK ukiume nujor-
Kagtalinguarput.
umiatsiåmik ingerdlavdluta tamå-
ssa erKavtine agpaliarssugpagssuit i-
ngassavigput piarKatik nerissagssåi-
nik piniutdlugit arKaKåtårtut. imåi-
nåungitumik ilungersuassarput, må-
ssame piarKatik puatdlardlutik peror-
dluarKunermit. eskimut OKautigissar-
påt: tåssagoK tamåna pivdlugo mar-
dluinamik måniliortarput, ardlalerå-
sagaluarunik nerissagssaKartisinåu-
ngitdluinaramikik. kisiåne månilior-
tarput nangminermingnitdlunit ang-
nerungajagtunik, taimaingmat eski-
mut panigsårångamik agpaliarssup
isigå panigsånguamik Kungasianut Ki-
lerutarpåt, tåssagoK niviarsiarånguaK
inersimalerdlunilo uvinigkune angisu-
nik inerdluarsimassunigdlo Kitomar-
tårKunermit.
sineriak sinerdlugo tingerdlautivut
puersimårtitdlugit såriagagssaKarpia-
rata ingerdlaortitdluta angalaKatika
tamåkuninga OKalugtupåka. taimait-
dluta tamavta sinilersimavugut, tåu-
na aKUgtorput — MerKUsåK — usor-
ssisimåssutigeKalugo nålagauvfine a-
Kune iperåsanago aKume igsiassoK ki-
sime erKumarigsårtåvdlune. itimiv-
dlutalo Kinilersugut OKarfigissaråtigut
sumik pinartOKångingmat singussar-
KinarKuvdluta, utorKaK nunamut
tungmartinane uernagssaKånginerar-
tardlugo. akerdliliuitsuvara. avKutå-
me nalungeKå, silatorssugamilo tutsu-
viginardluartuvdlune. kisiåne tinger-
dlausersomeK påsisimångingmago pui-
guvigpara, ajoraluartumigdlo sunauv-
fa erninaK ugpernarsiumårdlugo.
taima tigsiatårdluta ingerdlatitdluta
sinimissårtarpunga suminerputdlo
puigordluinardlugo. utemialemigssar-
put kisiat isumaliutigåra. nalungilara
Thomip KeKertånut ångutdlutalo a-
ngatdlåssavut umiarssuarmut arfang-
niumut tåssane umiarssualivigssisi-
massumut aputisagaluaruvtigik tauva
erKarsautigingitsortariaKångikigput u-
temiamigssai’ssuarput, eskimume a-
ngalaKatikalo pingasut ilagalugit Thu-
lemut utertugssauvugut. sulime Thule
puerKortipatdlångikaluarpoK, sulilo
seKineK kåvinartorssugaluardlune tai-
måitoK unuat Kangiussortitdlugit å-
parnerujartuinarpoK, tåssalume erni-
naK sarKumiungnåisavdlune. aussau-
galuartordlunime K’imugseriarssuaK
puerKortorujugssussarpoK sermerssup
tungånit anorip nigdlernerata avKuså-
lutoriuarmago, sikutdlo pugtåt imag-
ternere sikuariatårsinaussarput.
taima uterdluta angerdlamut aut-
dlarnigssarput erKaitsiartautigalugo
singussamiardlunga tåssångåinavik
malugåra umiatsiaup ingerdlarnga av-
dlajungnarsissoK sordlulo uverujug-
ssuartutut pissuseKartOK. singussar-
niåsaKalunga eKivigdlunga eKérpunga.
sordlule ilåka malugssarKårsimanatik,
kisiåne uvitdlardlutalo Kagdlerautile-
Kigavta aitsåt tåssane eKértunguput.
tåssångéinangårmat erninaK masave-
rérpugut. uivssumingåravta umiatsiå-
me imermik Kitencutdlune imåusima-
ssume nikingerKåraluarpugut.
ingerdlavdluta Kap York uiarérsi-
malerparput ikerinarmutdlo avalagså-
ngåtsiarérsimavdluta. tamaunarKutit-
dlune anorå tatigissagssauneK ajorpoK
nåmagtuinerdlungnarsinaussardlunilo.
Katsungarugtordlime anoråsuamit tå-
ssångåinaK avKusårneKarsimavoK, u-
miatsiardlo agtuatdlagsimariarmago
nåparut uvavtinuinaK upisimavdlune,
nåparume nérKuatdlariånguardlune
napingmat tamavta tusåvarput. tai-
maileriarmat umiatsiåK uverujugssua-
KaoK erninaK Katdluterujugssuarér-
dlune. makitarigseréraluardlunilo pu-
kilingårmat magdlit Kuleruai Kar-
ssuåinalerpai. taimailingmat tamavta
pingitsuerutdluta Kalussorssuångor-
pugut pisinaussånguarput tamåt Kat-
dlutigisinaussavutdlo tamaisa atordlu-
git. imarssuaK tåssa tauvéngungmat
aKerdlutut kuissarssuartut isimaga-
luartoK mana malialugtuinarssuå-
ngorsimavoK. pugtånik angisunik ta-
kugssaussuerusimagaluarpoK, kisiåne
sikualuit mikissut ingassavigput, må-
nalo ingerdlapiloKigavta navialivfi-
gisinauvdlualerpavut. MerKUsåp aKu-
ne tiguvdluartiterpå, umiatsiauvdle
KanoK isivdlugo ingerdlateriarnigsså
påsisimajngnaivigsimavdlugo.
uvangame umiatsiaråra, taimaing-
matdlo umiatsiåme nålagaussariaKa-
raluardlunga, erninardlo nålagkersui-
nialisavdlunga isumeraluarpunga.
nauk umiatsiåmik ingerdlåssitdlar-
Kigsungikaluardlunga, taimåitOK u-
torKarmit ingerdlatsisinaunerusorau-
nga. anorssarigsiartuinarpoK, kisiånile
aKUtå tigusavdlugo aKuanut autdlar-
nialisassunga Thomas Olsenip ingiar-
pånga pisangåumersimaKalunilo aKU-
mut autdlardlune.
ivna danskeK nipaerdluk pigsinaK
aKumut pivoK — månalo avKutå imeKi
MerKusåtoKaK igdluarteriutå aKut ti-
guterpå. agssangminik sulinissunik
aKumik tigusinerinå takuvdlugo Ka-
ngame erKigsiatdlak. kimitdlunit ig-
dhkartitagssaujungnaerdlune inigssi-
poK, ardlåinavtalunitdlo Kulåkérpå
tåssaussoK angut nålagkinigssamut
inerdluarsimassoK.
(normume tugdlerme nangisaoK)
Kodak Retinette I, 24x36 mm
pingasunik linselingmik issilik f : 3,5/45
mm — ungasissutsinut 1 m-imit sumor-
ssuaK. åssilivdluartartuliaK 1—1/500 se-
kuntinut kisalo B. ingminérdlune åssi-
lissutitalik, iilmilo tugdligssaK piaré-
réraraoK.
RETINETTE I angnertUnik takung-
nlssutausinaussumik ujardliuteKar-
poK åssilissat pingasunik teKerKu-
lingnik Kaumassunik kigdlilerne-
Kartardlutik.
erssarigsunik åssiliumaguvit KODAK
filmisiniarit.
Kodak
Kodak Retinette I, 24x36 mm
med trelinset antirefleksbehandlet
Schneider-Reomar f: 3,5/45 mm. Af-
standsindstilling fra 1 m til uendelig.
Synchroniseret Compur-Rapid-lukker
m. indstillinger fra 1 til 1/500 sek. samt
B. Indbygget selvudløser. Hurtigoptræk.
Retinette I har storbilledsøger med
lysende billedfeltramme.
Få klare, skarpe billeder. — — Køb
KODAK FILM TIL DERES KAMERA.
21