Atuagagdliutit - 19.11.1959, Blaðsíða 7

Kalåtdlit-nunåne sanaortugkat
Kahgåtsiame, Ausiangne K’asigianguanilo
1959-une sanaortugkat
Chefingeniør Gunnar P. Rosendahlimit
1959-ime sanaortugkanut matuma
sujornagut erKartorneKarsimassunut
nangissutigalugo matumuna emartor-
neKåsåput Kangåtsiame, Ausiangne
K’asigianguanilo ukioK måna suliari-
neKartut, suliat pingårnerussut kisi-
mik taigorneKasavdlutik. suliat ilaisa
KanoK angitigissusiat takutiniardlugo
ungalusigkame 1959-ime sananeKar-
nermine katitdlunilo akia ildngune-
KartarpoK. suliat ukiune sujugdliune-
russune autdlarnigkat 1959-imilo inår-
sarneKåinartut erKartorneKångitdlat.
KangåtsiaK
Agtume aulisagkeriviup agdlileme-
Kamera ukiox måna angnertumik aut-
dlamerneKåsaOK. nutåmik atassuinar-
mik 700 m2 migssiliordlugit angitigi-
ssumik aulisagkeriviliortoKartugssau-
vok. aulisagkerivigssaK inigssaKartini-
nåparsimavigtågssaK, nåparsimassu-
nit 82-init inigineKarsinaussoK, nakor-
saivilik, laboratorialik, igavfilik, er-
rorsissarfilik, il. il. 1959-ip nånerane
inerneKarsimåsassoK ilimagineKarpoK.
nåparsimavingmut atatitdlugo sulissut
inigissagssait igdlut mardluk ukioK
måna autdlamemeKartugssåuput, tu-
ngavigssait KårtiterneKåsavdlutik kui-
neK-ésavdlutigdlo (kr. 700.000/4.800.00).
1958-ime rækkehusit blokkit pinga-
sut katitdlutik 14-inik lejlighedigdlit
tungavigssåt kuineKarpoK. ukioK måna
blokkit mardluk nåparneKartugssåu-
put misilingneKåsavdlutigdlo, upernå-
kut 1960-ime iserterfigineKarsinauniå-
sagamik. init atautsimordlutik kiag-
sauteKarfeKåséput, igdlunit suvdlulig-
tigut erKaivit Ikerasånguamut avKu-
teKåsavdlutik, suvdlugdlit ima siligti-
gissumik inigssaKartineKåséput ki-
nerat. åmalo KuerssuaK handelimit å-
tartortineKåinarsinaujungnaerpoK.
rejenik uterivigssaK nutåic agssang-
nik Kaleruaiagkanut åmalo maskina a-
tordlugit Kaleruaiagkanut uteriveKå-
saoK. sulivfigtågssame rejet Kivdler-
tussat igalåmemitdlo 2,5 millionit su-
liarineKarsinaussugssåuput, måna 1
millionit migssait suliarineKartaramik.
rejenut uterivingmut atatitdlugo ki-
ngusingnerussukut Kerititsivik sana-
neKartugssaujumårpoK. Kerititsiving-
me tåssane angnermik suliarineKartå-
savdlutik ukiunerane Kaleragdlit amu-
ssarineKartut. Kerititsivigtågssame Ke-
rititsivik Kerititanutdlo nigdlatårtitsi-
vik itugssåuséput. Kerititsivik aussau-
nerane atomeKartartugssauvoK reje-
nut utitigkanut „Kuitut“.
elværke måna tikitdlugo atortugat-
dlartoK rejinut uterivigtut åma Kuer-
ssuarmitineKarpoK agdlileriarfigssa-
Karane. uterivigtågssaK elektricitet-
imik atusaKingmat nutåmik elværker-
tårtariaKåsaoK 1960-ime sananeKaler-
sugssamik. — K’asigiånguane imeKar-
feKarérpoK ukioK nåvdlugo atorsinau-
ssumik. maskina rejenut Kaleruaiau-
tigssaK imermik atoKingmat imeKar-
fik agdlilemeKartariaKåsaoK. — åma
aulisariutinut pitugtarfiliortoKartug-
ssauvoK, uterivingmilo ingmikut ator-
feKartugssat mardluk igdluliutariaKå-
savdlutik. — sanaortugagssat tamåko
ukiut mardlugsuit ingerdlanerine sa-
naneKarérpata inussutigssarsiorfit pi-
orsaivigineKarnigssåinut atugagssanit
4)i mili. kr. K’asigiånguane atome-
Karsimåsåput.
fabrikip tungavigsså katitdlune 1250
m2-tut angitigissoK 1958-imile kuine-
KarérpoK. fabrike mardlungnik Kule-
ringnik „initaKartugssauvoK1*, „initai"
jembetonimik „KuagssugtortaKåsav-
dlutik", „initåta“ atdliup igai jembe-
tonit akorne gasbetoninik KarmaKå-
savdlutik silatimikut eternitimik Kat-
dligkat. „initåne“ atdlermisåput rejet
suliarineKångitsut inigssåt, rejet mas-
kinamik KaleruaiameKartarfigssåt, u-
terigkanut OKåtårutit, agdlagartaler-
suivfiup, ailamik utiteriviup niorKu-
tigssiatdlo inersimassut inigssait. åma
nerissarfik igavfilik, anartarfit, ati-
ssalersortarfik uvfartarfigdlo tåssant-
savdlutik. „inime“ Kutdlermisåput re-
jet agssåinarmik KaleruaiarneKartarfi-
at, Kivdlertussanut igalåminernutdlo
portutigssanut torKorsivik, arnat inåt,
agdlagfik il. il. — ukioK måna oktobe-
rip autdlarKautå tikitinago sanane-
KartOK matuneKarérsimåsaoK, suliar-
dlo ukiunerane nangineKåsavdlune fa-
brike niorKusiorfiunigssaminut iner-
dluinarsimaniåsavdlune rejelerinerup
autdlartinigssåta nalåne — junip aut-
dlarKautåta 1960-ip nalåne.
1958-ime rækkehusit mardluk katit-
dlutik arfineK-mardlungnik lejlighed-
igdlit tungavigssåt KårtitemeKardlu-
nilo kuineKarpoK. suliaK ukioK måna
nangineKartugssauvoK fabrikimilo su-
lissut mardluk inigssåinik ilaneKar-
tugssauvdlune. lejlighedit kiagsautita-
lingmik igavfeKartugssåuput 1960-
imilo upernarneranut iserterfigineKar-
sinaulersimåsavdlutik.
åma 1958-ip ingerdlanerane GTO-p
sulivfeKarfiane elværkimut atortug-
(Kup. 20-me nangxsaoK)
ardlugo måna aulisagkeriviup avatå’-
tungå imerneKartugssauvoK. imigkap
avatå’tungå Karmagkanik kuissamig-
dlunit igalerdlugo naggasemeKåsav-
dlune aulisagkeriviup avåmut sarKå-
nut tungaviutigisavdlune. aulisagkeri-
vigtågssaK inigssaKartiniardlugo måna
aulisagkeriviussoK taraj usivigdlo pér-
neKartugssåuput. aulisagkerivigtåK u-
kununga avgomeKarpoK: tissassarfik
KulissaK, tarajorterivik, portuissarfik,
portorigkanut inigssiaK åmalo tingusi-
vik anartarfitdlo. aulisagkerivigtåp sa-
naneKarnerane niorKUtigssiomeK i-
ngerdlatinameKartugssaungmat sa-
naneKarnera mardlungnut ingmikorti-
neKartugssauvoK. 1959-ime tungavig-
sså tamåkerdlune imerneKåsaoK, tara-
jusivik måna atassoK inguvtemeKå-
savdlune, aulisagkerivigtågssavdlo ku-
jatå’tungå sananeKåsavdlune. 1960-ime
måna aulisagkeriviussoK inguvteme-
KåsaoK, sanaortugkavdlo sivnera suli-
arineKåsavdlune (kr. 400.000/550.000).
åma Agtume nutåmik pisiniarfilior-
toKésaoK måna Kuiussup akiane. pisi-
niarfik ingmikortortaKåsavdlune pisi-
niarfigtå, Kuertå kiagsagaK, ugtortai-
ssarfik il. il. pisiniarfigtågssaK måna
Kuiussumut atåssusemeKåsaoK Kue
kiagsagåungitsoK, atissalersortarfik a-
nartarfitdlo tåssanisavdlutik. Kalia i-
lissivilersordlugo niorKutigssanut tor-
KorsiviusaoK. ikuatdlagtorsinauneK pi-
ssutigalugo pisiniarfigtåK gasbetoni-
nit sananeKåsaoK. pisiniarfik inimit
aumarssuarnik kiagsagkamit kissagsi-
matineKåsavdlune (kr. 130.000/150.000).
kommunep sanatitagssarai piniariar-
tarfit sisamat igdlunguardlo unuissar-
figssaK atauseK.
Ausiait
nerpilerivfik sanarKingneKåsaoK ag-
dlineKésavdlunilo, måna igdlutai mar-
dlussut akoméne igdluliomikut ing-
mingnut atåssuserneKåsavdlutik, ag-
dlissutå nerpiaiviup agdlissutigisavå,
portutigssatdlo åma tåssanitineKésav-
dlutik. igdlutaisa piorérsut éipåne ki-
agsaivigtagsså inigssineKåsaoK. au-
ssaunerane niorKUtigssiomeK • unigti-
kumanago sapingisamik sanågssat pi-
årtumik suliarineKartugssåuput. taima
agdlilerinermut atatitdlugo 1960-ime
sulivfik sule avdlamik ilaniarneKarpoK
Kerititat inåt agdlineKåsavdlune, kisa-
lo anartarfeKardlunilo atissalersortar-
feKåsavdlune kr. 215.000/345.000).
ngorna rækkehusit avangnamut-ka-
ngiane masarsup imaersameKarnigsså
tamånilo igdluliagssat igitagssatigut
avKusiornigssåt måna suvdlugdlit
„portorneKarfiåne" åma inigssineKar-
sinåusavdlutik ervngup avKutå suv-
dlulik tamaunga ånguteriarpat lejlig-
hedit anartarfé nusuinardlugit imaer-
neKarsinaussungusavdlutik
(kr. 1.000.000/1.400.000)
Ausiangne imeKarfingmut igdlut Ka-
nigdliartuinarput, imeKarfiuvdlo mi-
ngugtineKånginigsså pingitsorniardlu-
go imeKarfiup tasiata kimut isua ime-
KarfiorKårsimassumit sapuserneKå-
saoK mardlungnik — tåuko akornat u-
jarKanik Kårtiterinermut pigssarsiari-
neKarsimassunik imemeKåsavdlune.
elektricitetip atorneKariartuinarnera
pissutigalugo — sordlo nåparsimavig-
tåmit — elværkip sarfamik pilersitsi-
sinaunera agdlilemeKåsaoK dieselag-
gregatit måna atomeKartut åipåta så-
kortusarneKameragut.
kommunep utorKarnut igdlutigssåta
tungavigsså KårtitemeKardlunilo kui-
neKarpoK 1958-ime. ukioK måna ig-
dlutagsså sananeKarpoK, 1960-ip uper-
narnerane inersimassugssauvdlune. u-
tontait igdluåne init ancaneK-mardlu-
ssugssåuput tamarmik mardlungnik
sinigfigdlit, atautsimut nerissarfeKå-
savdlune inerssuaKåsavdlunilo, igav-
feKardlune, anartarfeKardlune, ermig-
tarfeKardlune il. il. centralvarmemik
kiagsagaussugssauvoK, inimilo atdler-
me sanalugtarfeKåsaoK, errorsissarfe-
Kåsavdlunilo åmalo pissortaussugssaK
kivfatdlo tåssane ineKåsavdlutik.
(kr. 400.000/600.000
kommunep sanatitagssarå Ausiang-
ne børneplejehjem sånavigdlo.
K’asigiånguit
inutigssarsiorfit piorsaivigineKar-
nigssåt pivdlugo ingmikut akuerssi-
ssutigineKartunit ukioK måna 2,3 miil.
kr. K’asigiånguane atorneKartugssåu-
put angnermik rejinut uterivigssa-
mut. naluneKarunångilaK måna uteri-
viussoK Kuerssuarme utarKisaussumik
atorneKarmat, rejetdlo tåssane utiter-
neKarsinaussut ima ikigtigalutik auli-
sartut peKatigigfiat avKutigalugo tu-
nissarineKartartut kigdlilersortaria-
Karsimavdlutik. tamatuma kingunerå
K’eKertarssup tunuane rejerpagssuit
nåmagtumik iluaKutigineKarsinåungi-
OMA'
^MARCARIfrt,
Danmarkime
makarina
niorKUtigi-
neKarnerpau-
SSOK...
%
7