Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 19.11.1959, Blaðsíða 24

Atuagagdliutit - 19.11.1959, Blaðsíða 24
PETER FREUCHEN: »K’imugseriarssuarme viniartut. .« (inuit arKe atuagkame agdlagsi- massut atuagkap nugtemerane å- ssilivdluåinagåuput. — nugt.) de Sousa nåkinåssusia, umiarssup nålagå inugerugtordlune! måna avdla- mik atorfigssaenikame avdlatut-åsit ajornaKaoK umiatsiånguamik aulisar- tukuluinångorpoK, uvdlutdlo tugdlit utoncalingårpoK, sordlume uvdlut a- tugai ukiunik nalenalersut. umiarssu- aK aulisariut ilauvfine Portugalimut uterdlune autdlarmat putsumitutut misigisimavoK. umiarssup nålagå ta- rajugssaerutoriarame aulisarKigsinau- jungnaermigame. umiarssup nålagå a- ngutauvoK silatoK: Joao sapingisami- nik tugpatdlersamiaraluarpå neriug- dluarsaraluardlugulo. onalugfigå auli- sartut avdlarpagssuit åssigalugit aju- toraluamermine autdlarnautånit pini- alersinauvdluamerardlugo. Rafaelame unerKarigsuvdlunilo asangnigtuvoK, sujomatigutdlo angusimassane kingu- mut angoridgsinauvdluåsavai — aitså- me inusugserugtormat nikatdluinarfi- usånginerarpå. „iluanåmerit tassunga kigdleKarpoK, arnavdlo iluartup pitdlarsimavåtit — suna pivdlugo pinerpoK, imaKa iku- nagpatdlålersimaneravit," umiarssup nålagåta oKarfigå. „erKaimaniarugdle isumåkérfigineKarsinåungitsutuaK tå- ssaungmat sapilerdlune uninarneK. ki- ngumut ilungersortariaKarputit — u- miatsiamigdlo aulisartungoncigkuma- guvit uvavnut oKéinarit. måne umiar- ssuavne inigssaKartituåinåsavavkit!" Joao KujamasugtorujugssuvoK, kisi- åne Portugale Kanigdlileramiko nuå- nangitsorujugssuvoK. pisimassoK tu- sardlugulo Rafaele KiangårpoK, kisiå- ne tamåna pivdlugo uvine asajungnåi- ngilå. nuånårdlune taratserivingme sulinine autdluterKingniarpå, autdlar- Kauterpiånit ilungersorKilisåput, ani- ngaussanik ilevKålisavdlutik uvime u- miarssuarmik avdlamik nålagauvfeKa- lernigsså angutserdlugo. uvime suju- nigssame aningaussanik taimak amer- dlatigissunik ilevKårisinaujungnaerne- ra naluvå. umiarssuautileKatigit Joao Kajagssfl- tingilåt. KanoK iliorsimanera artorssi- ssutigingikaluarpåt, nalungilåme umi- arssuit nålagaisa imåinarme usingiar- nigssamut inerterKutaussoK encarsau- tigivatdlårtångikåt. aj oraluartumigdlo nalungilataoK umiarssup nålagåta ku- kulugtomera pissutauvdlune umiar- ssuaK umiarmat aningaussat tåmar- navéKutaussut pisinåunginamikik. „u- miarssualivingmit imalunit kanger- dlungmit“ ungaseKalune umiarssuar- nik avdlanik usilersuilersimangmat i- ssertorneKarsinåungilaK. kisiåne nang- mingneK aningaussalersuissimigdlo pigingneKataussut pingårtitatik igdler- sortariaKarpait, Joåovdlo akuerissaria- Karpå aningaussarsiame tamarmik a- vinerat taortigissåsavdlugo ajunåru- taussut akilerneKarserdlugit. aningau- ssat umiarssuarigaluaminut atugai ta- marmik tåmarput, åmalo kingorna a- ningaussarsiagssame avinerat akiliuti- giualisavå! tåssalume utorKarssuå- ngortinane akiligagssarpagssuane nå- magsisinaunagit. Rafaelap Kuvdliligaluartitdlune uvi- ne Kungujugfigå. sujumut takordlu- (nr. suj. nangitaK. — nugt. H. H.) gait tamarmik åungarput, kisiåne sor- me kingumut nutånik takordluerKili- sångitdlat? nalungilå arne inunine nåvdlugo taratserivingme sulisima- ssok, nalungilålo ånane åma taimaili- simassoK. kingumut ilungersorKiler- nigssaminut Rafaela nakimåssuteKå- ngilaK, pilerssåginaranilo sujunigssa- minik årKigssussilerpoK. arnaK iluar- toK Kinuvigå, Gutip iluartup arnå ki- ngumut ingminermingnut tupingnar- tuliorKuvdlugo Kinuvigå. — „uvanga pissutiginanga, angutdle asangågara pissutigalugo," KinuvoK. „å, asassara arnaK iluartutit, anguniagkamisut ta- kordlugå KanortOK åmalo piviussu- ngortiguk!" Kinut tåuna ukioK nåvdlugo uvdlut tamardluinaisa anituarpå. Joao sule- rulugtangårpoK, uviuvdluarpoK, nulia- minut asangningnera avdlångungilaK, inugtåle nangmineK avdléngorpoK. å- nugtumik pissuseKalerpoK, KaKutigui- nardlo Kungujutsiartardlune. Santa Genevevap umiunerane inusugtut mardluk ajunårtut amaisa Joao nåpi- kumajimgnaerpåtdlunit. kisiåne uv- dlut tamaisa takussaramigit aliasung- nerat nipaitsumigdlo ingminerminut avornårdlersutut pissuseKamerat ar- torssautigiuarpå. kingumut upernar- mat aulisariarKigsmangoramilo Joao erKigsiatdlagtorujugssuvoK. tamatu- muna umiarssuarmut motorilingmut i- lauvoK — kisiåne ilaoKatimisut avdla- tutdle umiatsiåmik aulisartukului- nauvdlune. Joao sulivdlune aitsåt taimak ilu- ngersortigilerpoK, åma sordluna auli- sagkatigut iluanårajungnera taimaigi- nartoK, måssame aulisanatime pissait ilåne mardloriardlugit pissaKarsinau- ssarame. tåssalo Joao ilaugatdlartit- dlugo umiarssuaK tåssuguinaussavik usigssaminik nåmagtitsivoK. umiar- ssuit aulisariutit motorigdlit usigssa- mingnik nåmagtikångamik Portugali- mut uterasuamigssartik pissariaKarti- tångilåt. Newfoundlandime igdloKarfit ilanut St. Johnsimut pinartarput pi- ssatigdlo tåssunga niussardlugit. tå- ssane taratsunik usilerKigtarput taKu- ssersordlutigdlo — imåinarminatik tamatumuna umiarssualivingme — taimalo nåmagsisåinariardlutik emi- naK aulisariarKigtaraut. St. Johnsimit avalagkamik ikåner- ssualiaratik tamatumuna avangnar- partilerput. Davis Strædimut. umiatsi- ainik aulisartut uvdlåralårssuaK aut- dlarångamik ulivkåvigsimavdlutik uv- dlup KerKa migssiliulinarå tikerérsar- put, pissatigdlo niuinariardlugit auli- sariarKigtardlutik. Joao uvdlut ardler- dlugit pissaKarulugtangårame uvdlor- mut pingasoriardlune umiatsiåne ki- vingerssårtitdlugo umiarssuarmut u- tertarpoK. umiarssup nålagå ussorsisi- mavdluinarpoK, aulisarianitdlo avdla- nit sujugdliuvdlutik usigssamingnik nåmagtikamik soruna-una vlnisortit- sivdlunilo tukugtisimåKile. angerdlamut apungmata Rafaelap uvine kingumut najortigileramiuk pig- ssarsivdluarsimaneralo tugdlusimåru- tigissorujugssuvai. pissaKardluarsima- ngårame aningaussarsiame agfait aki- liutigeriaramigit sivnereriatdlarai au- ssaK nåvdlugo aulisanatime avdlat a- ningaussarsiaisa amerdlaKatait. taima- tut iluanårtåinarune iluagtitugssåu- saoK Rafaela oKalugfinguamut iserpoK amardlo iluartoK Kutsavigingårpå ki- nutine tusarsimangmagit. kisiåne au- lisaKatime avdlat sulinerat mardlori- ardlugo ilungersortåsagune Kanorme sivisutigissumik tamåna åtåsinåusa- vå? ukiup ingerdlanerane tateKarnera agdliartorpoK, pissugssaKameranigdlo ilimatsagkiartuinarpoK. umiarssuauti- leKatigime uvine puigorsimanaviångi- låt, påsivdluarungnarsivåme uvine au- lisaKatiminit avdlanit aulisamerup tu- ngågut KanoK iluagtitåritdlarKingne- rutigissoK. nutåmik umiarssuartårti- tugaluaruniko iluanårutiginåsagaluar- påt. umiarssup nålagå Aloa utorKar- patdlagtalerpoK sångitdliartuinardlu- nilo. gigteKartorujugssuvoK umiartu- saemigssanilo erKartortuåinalerpå. i- maKa Joaop kingoråsavå! — „arnaK i- luartutit. uvima pisinåussusia Kanor- toK kingumut takutikiuk," Rafaela Ki- nuvoK. „takutikiuk semigssugarigag- ko, takutikiugdlo sule iluanåruteKar- sinaunera. Joåo asassara pivdlugo Ka- nortoK tupingnartumik nalautaKartit- sigina. Gutip iluartup amå, Kinutiga tusarugtoK!" kisiåne arnaK iluartoK tusångitsutut ipoK. oKalugfingme nålagiameKartit- dlugo pivdluarKussineKarmat Joao au- lisartuinait akomåne igsiavit tunor- dlit ilåne igsiavoK. aulisartuinait nu- liait ilagalugit Rafaela umiarssuarmut aulisariumut ikårpoK. Kanga uvine u- miarssuarmut nålagångorKåmersoK autdlalersordlo ikårame umiarssup nå- lagåta inånlnine entaivå. måna umiar- ssup nålagå avdla nålagkérpatdlag- poK: „arnat mérKatdlo timukarniar- dlit!“ tauvalo amaKatine avdlat ila- galugit ikåginariaKarpoK. (norm. tugdl. nangisaou) Hundested Motor 10—300 HK Fortrinlig egnet til fiskeribrug aulisartut pujortuléråinut atugagssarKigdluartoK Kraftig — Driftsikker — Økonomisk aåkortoK — aserujaitsoK — uliatungingajagtoic Hundested Motorfabrik Hundested. Telegramadresse: Propelmotor Kodak Retinette I, 24x36 mm pingasunik linselingmik issilik f : 3,5/45 mm — ungasissutsinut 1 m-imit sumor- ssuaK. åssilivdluartartuliaK 1—1/500 se- kuntinut kisalo B. ingminérdlune åssi- lissutitalik, filmilo tugdligssaK piaré- réraraoK. RETINETTE I angnertunik takung- nissutausinaussumik ujardliuteKar- poK åssiUssat pingasunik teKeruu- lingnik Kaumassunik kigdlilerne- Kartardlutik. erssarigsunik éssiliumaguvit KODAK filmisiniarit. Kodak Kodak Retinette I, 24x36 mm med trelinset antirefleksbehandlet Schneider-Reomar f: 3,5/45 mm. Af- standsindstilling fra 1 m til uendelig. Synchroniseret Compur-Rapid-lukker m. indstillinger fra 1 til 1/500 sek. samt B. Indbygget selvudløser. Hurtigoptræk. Retinette I har storbilledsøger med lysende billedfeltramme. Få klare, skarpe billeder. — — Køb KODAK FILM TIL DERES KAMERA. FERD’NAND To vaser å kr. 60,—, hr.! <S) Kumuåtat mar- dluk atauseK 60.— 67\\W-I,/! /// 25

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.