Atuagagdliutit - 19.11.1959, Blaðsíða 10

* inusugtunut tungassut *
iliniartup avalagsimanera KanoK
akisutigissarnerpa?
iliniartup avalagsimanera KanoK
akisutigissarnerpa?
kalåtdlit inusugtut iliniarfigisinau-
ssait ardlaligpagssuit A/G-me encar-
tomeKarérput, ilait måne iliniame-
Karsinaussut ilaitdle Danmarkime, tå-
ssa Kalåtdlit-nunåne iliniarfigssaile-
KineK pissutigalugo. Kavsitigutdle i-
måitarpoK iliniarneK Kalåtdlit-nunåne
autdlarteriardlugo Danmarkimut na-
ngikiartortoKartardlune, sordlo hånd-
værkerigssat ilait iliniartitsissugssat-
dlo taimailiortartut.
akikingilaK
Kujanartumik måne ilmiarfiusinau-
ssut amerdliartuinarput, taiméikalu-
artordle iliniagagssat ilait Danmarki-
mlnaK iliniarneKartartuåséput Kalåt-
dlit-nunåt inukipatdlårmat ingmikut
itunik iliniarfiliorfiusavdlune.
Kularnångilardle kalåtdlit inusug-
torpagssuit nuénarinartaråt ukiut
Kavsialuit Danmarkime iliniardlune
tåssane pissutsinik påsingnilertameK.
inusugtuvdlunimiuna angalaordlune
takussagssarsiortameK nuånersoK, pi-
ngårtumik iliniautigalugo pisinaugåi-
ne. tåssa Kangånitdle nunane tamane
inusugtut taimåisimåput, apencuteru-
jugssuardle auna: akeKångitsumik ili-
niariartordlune autdlamex. ajomar-
mat. KulamångilaK iliniariartomeK a-
keKångikaluarpat silarssuarme inu-
sugtorpagssuit taimailiorumatdlisaga-
luartut.
KanormigoK?
kalåtdlit iliniariartordlutik Danmar-
kimukartugssat pitsauvigsumik årKig-
ssussivigineKarsimåput, akisungitsu-
mik iliniariartorsinauvdlutik. taimatut
åncigssussineK 1958-ime atuIerpoK,
Kularnéngilardlo inusugtut ardlaKå-
ngitsut tamåna ilisimagåt. taimaing-
mat åssigingitsunik oKalugtoKalersi-
nauvoK ilaisa Danmarkimut iliniariar-
torneK akisuneraråt ilaisa akeKångi-
neraråt. KanormigoK?
iliniarniaråine ilisimassariaKarpoK
iliniarnigssaK KanoK akisutigisaner-
sok, iliniamerme akeKångitsungisåi-
narmat, iliniarsimassutdle akigssarsi-
arigsårajugput, iliniarnertik akilersor-
dluarsinauvdlugo. kalåleK inusugtoK
danskimit iliniamiartumit aningau-
ssanik amerdlaneroKissunik nålagauv-
fingmit pissarpoK. danskit inusugtor-
pagssuit iliniarnermingnit ineriaratik
10.000 kr. sivnerdlugit akltsugaKaler-
sarput. kalåtdlinut iliniartunut nåla-
gauvfik angnerussumik akilissarmat
pissutauvoK kalåtdlinik iliniarsima-
ssunik pigssaileKineKarmat kigsauti-
gineKarmatdlo kalåtdlit inusugtut sa-
pingisamik amerdlasut åssigingitsunik
ilmiartitaunigssåt. •
illniarnerdle amerdlanertigut akeKå-
ngitsortångilaK.
iliniarneK akisussarpa?
aperKut tamåna iluamik akineKarsi-
nåungilaK iliniarfiussartut åssigingi-
taKingmata. tamåkununatigutdle ma-
ligtarissagssaKarmat nangminérdlune
iliniarnerit åssigingitsut KanoK ake-
Kartamerat nautsorssukånemeK ajor-
nångitdlat.
iliniåsagåine pissariaKarnerpåK tå-
ssa piginåussuseKameK, taimåingig-
påme ilinialeraluarneK iluaKutaungår-
naviångingmat, åmale iliniamiagaK
kaj umigissariaKarpoK.
taimaingmat iliniamiartunik Kinu-
teKartoKarångat tamatigut nålagauv-
fiup tungånit misigssomeKartarpoK i-
liniarumassoK piginåussuseKamersoK
iliniagkaminutdlo nåmagtumik soKuti-
gingningnersoK.
iliniamigssamik KinuteKåsagåine
landshøvdinge sågfigissariaKarpoK,
tauvalo atuarfik KinuteKartup atuar-
figisimasså landshøvdingip aperKute-
Karfigisavå iliniarumassoK KanoK pi-
korigtiginersoK eKiasuitsiginersordlo.
iliniannnassoK sulivfeKarsimagpat å-
ma sulivfigisimasså aperineKésaoK. pi-
ginåussuseKaråinile ilerKorigkåinilo i-
liniariartordlune avalangnigssamut a-
kuerineKamigssaK KularnarténgilaK.
suna ih'niåsavdlugo silatumik Kiner-
tariaKarpoK, iliniamiagkap KanoK a-
torfigssaKartigisinaunera nautsorssu-
tigalugo, nuånisångikaluaKingmåme i-
liniarujugssuarérdlune angussaKardlu-
arérdlune uterdlune atorfigssarsisi-
nåusångikåine.
tapissutit akitsutdlo
iliniartut Kåumatit tamaisa ani-
ngaussanik pissarput, danskit iliniar-
tut inussutigisinaussaisa amerdlaKa-
tåinik. aningaussat mardlungordlugit
avingneKartarput, tapissutit nåla-
gauvfingmit tunissutaussut taorsigag-
ssarsiagssatdlo, iliniarneK inerdlugo
misigssuissåsavdlune
ungasingitsukut „uvdlune kingug-
dlerne taissariaKarnerussune" erKar-
torneKartutut landslægeKarfingme
kostkonsulentitut atorfik pilersineKar-
poK.
Kalåtdlit-nunåne inussutigssanut
tungassutigut isumagingnigtut per-
Kingnigssamigdlo isumagingnigtut inu-
ssutigssat pitsaussunigssåinik misig-
ssuivfiup Kalåtdlit-nunåta ministeria-
Karfia suleKatigalugo ukiune mardlug-
sungne kingugdlerne kostkonsulent-
itut atorfiup pilersineKarnigsså suli-
ssutigisimavåt. erKarsautigineKarsi-
magaluarpoK kalåtdlisut OKalugtartu-
mik atorfinigtitaKåsassoK, atorfining-
niartumigdle kalåtdlisut OKalugtartu-
mik pigssarsineit ajornardluinarpoK a-
torligssaminut piukunartumik iliniar-
simassumik.
Kalåtdlif-nunånut tungassut ingmikut
iliniagaKarfigai
atorfinigtineKartoK tåssa ningiugssat
atuarfiåne iliniartitsissoK, frk. Gerda
Dybdal Christensen, Kalåtdlit-nunå-
nut autdlarnigssame tungånut ukiup
agfå kingugdleK kalåtdlinut tungassut
Kalåtdlit-nunånilo suliagssaminut tu-
ngassut pivdlugit ingmikut iliniartine-
KarsimassoK.
kalåtdlit nerissåinut tungassut per-
Kingnigssamik isumagingnigtut pissor-
taralugit 1949-mit 53-imut misigssui-
nerit takutipåt nerissaKarnermut tu-
ngassut tamatigut nåmaginartungitsut.
tamåna pissutigalugo ingmikut aula-
jangissartut, „Ernæringsrådet for
Grønland", pilersineKarpoK. rådip
tåussuma Kalåtdlit-nunåne inussutig-
ssaKarnermut tungassut pitsångorsar-
neKarnigssåinut avKutausinaussut
navssåriniagagssarai. ernæringsrådip
sulineratigut autdlarnernerata kingor-
nangmineK akigssarsiuleråine akiler-
neKartugssat.
tapissutit ukugajugput:
1. akeKångitsumik avalangneK.
2. ukioK sujugdleK DanmarkimineK a-
keKartdngilaK, tåssa ukioK atausinaK
avalagsimåsagåine akeKångingajag-
tugssauvdlune. taimailissarput iliniar-
titsiissut Nungme seminariame inersi-
mavdlutik ukioK atauseK Danmarki-
mut nangikiartortut, saniatigutdle a-
ma kaussarfingmiugssineKartardlutik.
3. ukioK sivnerdlugo iliniartoKartug-
ssaugpat åma ukiut tamaisa tapissu-
teKartoKartarpoK, månåkut ukiumut
2580 kr-nik.
4. akilissartunut atuaKatåusagåine a-
kiliutigssat nålagauvfingmit isumagi-
neKarajugput.
pissariaKardluinartinagule nålagauv-
fik tamatigut akiliussissångilaK. inu-
sugtut ilait iliniartutitdlutik akigssar-
siordluartarput, angajorKåtdlume a-
kigssarsiordluarångamik pisinaussar-
tik nåpertordlugo Kitomamik iliniar-
nerånut akilissariaKartarput, Dan-
markimime angajorKåt amerdlanerti-
gut Kitornamik iliniamerat tamåt a-
kilertarpåt.
Danmarkime iliniartut ukiut tamai-
sa Kalåtdlit-nunånut ministereKar-
fingmut agdlagaKartartugssåuput, u-
kiup ingerdlanerane aningaussat Ka-
noK amerdlatigissut pisimanerdlugit.
årpame Danmarkime aningaussarsior-
tut tamarmik ukiumut aningaussarsia-
mik amerdlåssusinik nålagauvfingmut
nanit inussutigssaKarnermut tungassut
pingåruteKartut ardlagdlit pilersine-
Karsimåput, sordlo inussutigssat ar-
dlagdlit vitaminilersorneKarnerat av-
dlatigutdlo akorneKarnerat, imumik
ikiorsissalerneK il. il., åmalo Kåumar-
sainermik avdlatigutdlo suniniarner-
mik suliaKarneK.
åssigingitsunik suliaKåsaoK
kostkonsulente åssigingitsunik su-
liagssaKarpoK. Kalåtdlit-nunåne inu-
ssutigssaKarnermut tungassunik mi-
sigssuineK nangitagssarå, pitsångor-
sainigssamutdlo sujunersuteicartartug-
ssauvdlune. inussutigssanut tungassut
Kåumarsainikut sulissutigineKarnerat
ingerdlatisavdlugo perKingnarneru-
ssumigdlo nerissauseKarnigssaK ator-
nerulersiniagagssaralugo. tamåna a-
jornartinago atuartitsinermik perKing-
nigssamigdlo suliaKartut peKatigalugit
pissartugssauvoK, åmåtaoK sulivfeKar-
fit avdlat suleKatiginiarneKartåsav-
dlutik — tamatumunga tungassunik
suliagdlit. kisalo kostkonsulentip Ka-
låtdlit-nunåne nerissagssat pitsaussu-
tiniarneKarnerisa perKingnigssamik
isumagingnigtunit nåkutigineKarnerå-
ne ikiutugssauniåsaoK.
frk. Dybdal Christensen angalaoru-
jusaKaoK, ilaKutaringnut atausiåkånut
atautsimordlunilo ingerdlatarineKar-
tunut sujunersuissartugssatut sule-
riåinåusavdlune. ersserKigsameKå-
saordle kostkonsulentip suliagssari-
ngingmago teknikimut tungassutigut
ikiorsissarnigssane; sordlo aningaussa-
nut sulissoKarniarnermutdlo tungassut
sussagssaringilai, nerissagssatdle ator-
neKartut pitsåussusé kisisa misigssor-
tåsavdlugit imaKalo åma inussutigssat
torKortarineKarnerine, angatdlåneKar-
nerine, nerissagssiarinerine nerineKar-
nalunaeruteKartarput, KanoK angner-
tutigissumik akileråruteKamigssaK
nautsorssorneKartugssaungmat.
taorsigagssarsiat
inusugtup åipaKångitsup Danmarki-
minera mingnerpåmik ukiumut 4000
kr-KarpoK, téukunånga tapissutåu-
ngitsut taorserneKartugssauvdlutik u-
kiut Kulit ingerdlaneråne. taimailiu-
ngikåine taorsigagssarsiat emiaKaler-
sugssåuput. amerdlanerit taimailior-
nigssaK sapernaviångilåt, sivisuneru-
ssumigdle akilersuinigssaK åma Kinu-
tigineKarsinauvdlune. amale Kinute-
KartoKarsinauvoK aningaussat tamar-
mik akilingitsomeKarnigssånik. aper-
Kutauvordle KanoK akigssauteKartigi-
neK, danskisut akigssauteKaråine taor-
sigagssarsiat tamåkerdlutik akilertari-
Karput.
iliniamermit ineråine KanoK agtigi-
ssumik akilinigssaK nautsorssomeKar-
tarpoK, akiliutigssatdlo akigssautinit
ilångautigineKartardlutik.
åmale akilersuineK avdlångortine-
KarsinauvoK, sordlo sivisumik nåpar-
simagåine akilingitsortoKarsinauvdlu-
ne, Kalåtdlit-nunåtdlo Kimagkåine
angnerussumik akilersuilisavdlune,
angnikitsumingme akilersuinigssamik
åncigssussineK Kalåtdlit-nunåninaK a-
tortugssaungmat.
tåssa månåkut maligtarissagssat
taimåiput, pitsaussututdlo OKautigi-
ssariaKardlutik. kalåtdlit inusugtut ta-
marmik iliniarnermik ilarujugssua a-
kilerténgilåt, ilaisalume avalagsima-
nertik tamåt akilingitsuvigtardlugo.
nerinilo evKiluersårnermut tungassut
ilångutdlugit suliarissarsinauvdlugit.
ikiorsertariaKartésaoK
inussutigssanut tungassut tamatigut
— mingnerungitsumik måne Kalåtdlit-
nunåne ajornartorsiorfiuvdlutigdlo
OKatdlisigiuminaitsusimåput. encumi-
kujugpoK ilisimatusarnermut tekniki-
mutdlo tungassut, imaKalo mingneru-
ngitsumik nakorsat ilisimatusarnerisi-
gut angussat, inungnit moderniussunit
tamanit ilisimaneKalersimagaluartut i-
nussutigssat aj ornartorsiortitsinerånut
soKutigissaKameK sule mikissuinaung-
mat, nauk tåssaugaluardlutik inuit
pencingnigssainut ilorrisimårnerénut-
dlo atåssuteKamerpåt.
kostkonsulentitut atorfik nutåju-
vok oKitsuinaunane. pingitsorneKarsi-
naugunångilaK, pingårtumik autdlar-
Kåumut, erKumikujugtunik pissoKar-
tamigsså Kingumik eKitsitsingikånga-
mik saimissårtuinåungitsunik oKause-
KarfigineKartartugssanik. ersserKigsar-
niarparale kostkonsulentip suliå tamåt
uvanga lcisima akissugssauvfigigavko
issornartorsiugagssaKåsagaluarpatdlo
uvanga issornartorsiugagssauvdlunga.
kostkonsulentip suliå ajornartuvoK
åmale pingåKalune. Kinutigerusugka-
luarpara ilagsineKardluartaricuvdlugo
ikiortariaKarneralo maligdlugo ikior-
serneKartarKuvdlugo. ilimagissariaKå-
savarputdle suliå nunap inuinut tama-
nut iluaKUtaulerumårtoK.
P. Smith.
kostkonsulentertåK sulilerpoK
Kalåtdlil-nunavtine nerisagssanul tungassut misigssorneKarnigssåf nangi-
tagssarå avdianigdlo suliagssaxardlune — angalaortitdlune inussutigssanik
10