Atuagagdliutit - 19.11.1959, Blaðsíða 11

Avangnåta nairiterivia
KanoK pineKåsanerpa?
naxiferissup H. E- Berfhelsenip ilångusså, Avangnåta naKiferivianik nang-
minerssortumik ingerdlatsilcrniaraluardlune aporfigissaminik
ukiune kingugdlerne landsrådip
atautsimissutainik atuartartut tusar-
nårtartutdlo nalungitdluarpåt, naut-
sorssutit OKautigineKartartut malig-
dlugit Avangnåta naKiterivia lands-
kassemut nåkarsautåinaussarsima-
ssok. „nåkarsautit“-dle saniatigut OKa-
luserineKangisåinarsimavoK KanoK
ilivdlune nåkarsautéinauj ungnaerdlu-
ne ingerdlatineKarsinaussoK. inugpå-
lugssuit — tåukununga ilauvdlune Fr.
LyngeugaluaK, agdlaganartarsimåput
avisip naKiteriviuvdlo atåinarnigssåt
pivdlugo. tåukutaordle KanoK ilivdlu-
ne nåkarsautåungitsumik ingerdlati-
tariaKarneranik OKauseKartarsimå-
ngitdlat.
taimane naKiteriviup soraernigsså,
nugtitaorusungikaluardlunga lands-
høvdingeKarfingmut agdlagkavne, ki-
salo nangminerpiaK landshøvdingimik
uvavtinut sulissunut apigsingmatdle,
OKalOKateKarnivne, sut nåkarsautau-
ssut, Kanordlo anigorniartariaKartut
erssersiniarsimagaluarpåka. ajOKaor-
dle inuinauvunga. pissuteKardlunga
Nup naKiterivianut nugpunga. taima-
nerpiardle påsilerpara åmåtaoK ino-
KartoK, naKiteriviup ingminut napati-
sinauneranik ugperingnigtumik, tåssa-
lo Nungme naKiteriviup nålagå S.
Rosenstrøm.
tapertagssarsivdluariarama Kangale
isumatoKara aulaj angerpara naKiteri-
vik tåjavna nangminerssortumik 1-
ngerdlåniarumavdlugo avKUtigssarsi-
orniardlunga.
„AvangnåmioK" agforniångilara
soruname avise landskassep taimai-
titå, imalunit OKardlanga: avise itsar-
dle piniartut tunissamingnit akigssar-
siagssaraluamik ilåinik nåkåtitsiner-
mikut aningaussautinik pilersimassai-
sa (landskassep) ingerdlatåt —
„AvangnåmioK" agtorniångikiga, nauk
Fr. Nielsenip ukioK iliniarfigssup nag-
dliutorsiornerane avisit pivdlugit o-
Kausé isumaKatigigaluaKalugit. tåssa-
me avise téuna inuiaKatigit — lands-
Danmarkime kuglesfødertartune
pikoringnerpåp tugdliata måna
Påmiunitup kalåfdlit inorssikai
Chr Frederiksen, „Nagtoralik", På-
miut, atletikugime kuglestødime di-
skoskastimilo angussaKardluarsima-
vatdlåKingmat „GIF“ime isumaKarto-
KaleraluarpoK unangmissartut inu-
sungnerussut unangmissutigissarta-
gait OKinerussut atomeKarsimasora-
lugit. sunauvfaliuna Chr. Frederiksen
téssaussoK Danmarkime kuglestødi-
mik unangmissartut pitsaunerpåt ilåt.
tåuna Påmiune iliniartitsissuvoK, ma-
tuma sujornagut Næstved Idræts For-
eningime ilaussortausimavdlune Dan-
markivdlo nunanut avdlanut unang-
misitainut ilaunikusimavdlune. Kø-
benhavnime politit ilåt Thorsager
måna Danmarkime kuglestødimik a-
ngumaneKångilaK, Chr. Frederiksenile
tugdlerssortunut ilauvdlune, imaKa
tugdlerssortuvdlune. tamåna pivdlugo
tupingnarpatdlångilaK kalåtdlit angu-
masinauvdluarsimångingmåssuk.
rådip — kisimik aulajangivfigissag-
ssaringmåssuk.
isumaga aulajangerdluariaravko
landsrådimut agdlagaKarpunga, naKi-
terivik K’eKertarssuarmitoK nangmi-
nerssortumik ingerdlatagssatut tigu-
.iumavdlugo.
landsrådip oicaloKatigingnermine,
pingårtumigdlo inuit nangminerssorti-
taunerulernigssåt pivdlugo GTO-mik
såssusserujugssuartarnerane OKatdli-
tarnerit iluaKutausimagunardlutik
landsrådimut nuånårutigeKissavnik
akueritipunga. akuerineKarnera nuå-
nårutigenåra, ilame apukagtarpatdlår-
simaKigama.
aulajangersumik atorfiliugama ator-
feKarfingma — taimatutdlo landsrådip
suliaisa amerdlanerit nåmagsineKar-
tarfiat — administratione (agdlagfig-
ssuaK) NungmitoK suliarinerata iner-
neKauterpiånik påsiniaivfigåra.
akineKarpunga: naKiterivit (maski-
nat) atortuilo pisinaugika, igdlo
1960-ip tungånut atorsinaugiga.
Kujavunga aperalungale: atorfeKar-
fivta atorungnaersitaunerat pivdlugo
Nungmut pissugavta avangnamut av-
Kutigssara kia akilisagå. akineKarpu-
nga: soruname ivdlit. tåssa ilaKutåka,
pigissavut avdlatdlo nagsatagssavut
ilångutdlugit 1000 kr. sivnerdlugit ku-
jamukapalåraluarsimanivnut nåkar-
sautigsséka. ilale igpagssigaminaK
GTO-p sujulerssuissuata Gunnar Ro-
sendahlip „uvdlune kingugdlerne tai-
ssariaKarnerussune" OKausinut tug-
dluångikaluaKaut. tåussuma OKausé
ima påsigavkit: sulissutik nangminer-
ssomialersut autdlamersameråne
ikiortarsimagait akilerumågagssatut
tigoråinaratdlartisinauvdlugit agdlåt.
aperKutaussoK tåssa —
iluanårutausmaunersoK
erKiingilaK Hans Egede Berthelsenip
OKautigingmago landsrådip admini-
strationivdlo kigsautigingikåt Kalåt-
dlit-nunåne nangminerssordlutik i-
ngerdlatsinialersunut tapersinigssaK.
landsrådimile ardlaleriardlune kig-
sautigineKartéinarsimavoK sulivfit sa-
pingisamik amerdlasut privatinit i-
ngerdlåneKalernigssåt, tamatumanile
aningaussatigut ikiuteKarnigssap isu-
mangnaitsutut issigineKarsinaunigsså-
nut aperKutaussoK tåssa, autdlarner-
niagkap iluanårutaulårsinaussumik
ingerdlåneKarsinaunigsså.
landsrådip isumaliorKUtigivdluar-
Kårdlugo påsisimavå Hans Egede Ber-
thelsenip K’eKertarssuarme autdlar-
nerniagåta iluanårutausinaunigsså
KularnartoKardluinartoK, tamånalo
pivdlugo aningaussatigut ikiuteKar-
nigssaK igdlersorneKarsinaungitsoK,
taimagdlåt akuerssissutigineKardlune
naKiterivitorKap maskinai pisoKaune-
russut atorsinaugai åmalo K’eKertar-
ssuarme naKiteriviup igdlutå 1960-me
aussarneranut atorsinaugå. tamana
tungavigalugo landsrådip ersserKig-
sarpå, landskassip tungånit atugkisso-
KarsinåungitsoK påpiaranik sitdlima-
tigssarsinigssamut åmalo påpiaranik
aulajangersimassunik angnertussusi-
lingnik pigssarsinigssaK isumangnait-
dlisaivfigineKarsinåungitsoK.
Fru Berthelsenip K’eKertarssuarme
iliniartitsissutut atorfinigsinaunigsså-
nut tungatitdlugo oKautigineKåsaoK,
K’eKertarssuarme atuartitsineK pissu-
tigalugo — atuarfiup ltutdlersaKarfia-
ta tungånit utandsineKarsmausima-
ngitsoK Hans Egede Berthelsenip Ka-
KUgo K’eKertarssuarmut utersinaunig-
sså — tåssa tamåna utarKinago K’e-
Kertarssuarme iliniartitsissut Kavsiu-
nigssåt aula,i angerneKarsimavdlune.
Hans Egede Berthelsenip uternialer-
nerata nalåne iliniartitsissunik nug-
titsinigssaK ajornarsisimavoK, fru Ber-
thelsen uterpat iliniartitsissoK atauseK
kisime nugtugssåungingmat, fru Ber-
thelsenivdle saniatigut åma kalåtdlit
iliniartitsissut mardluk Kavdlunårdlo
nugtariaKartugssauvdlutik, taimåitu-
migdlo atuarfingme KutdlersaKarfiup
tungånit fru Berthelsen K’eKertarssu-
arme atuarfingme 1959/60-me suliag-
ssarsineKarsinausimångilaK.
landshøvdinge.
imap iluane åssilimik misilérKårnerit
p-
(Kup. 4-mit nangitaK)
ne, iluanitdlune åssilivik Robot Royal
36, Kanigtumikaluartunik sanimut
angnertunårdlugit åssilisinaussoK. å-
ssilivik sangmivingminit kaujatdlag-
tikiartuåmeKarsinauvoK kaujatdlagti-
vingneKarsinauvdlune, Kåumåtdlag-
tautå sisangmik suvdlulingmik poKar-
poK 70 cm-itut takitigalune 15 cm-itut
siligtigalune, igalåKarpoK Kåumåtdlag-
tauteKardlunilo Multiblitz III b-mik;
otte sekundikutårdlugit akulikitsigi-
ssumik åssilisinauvoK KutdlarneKarsi-
nauvdlune åparneKarsinauvdlunilo,
dliuvoK åssillsatitdlune „naKitsissar-
dlångorartineKarsinauvdlune. — Kut-
dliuvoK åssillsatitdlune „naKitsissar-
fia“. kontakteKarfia taliussamik wiri-
mik åssillviup nivingavfianik eKitsisi-
massutut itumik, tåussuma pua olia-
mik imaKarpoK, åssiliniaråinilo tugi-
nardlugo nåkartartoK nåkartineKarsi-
nauvoK Kåumåtdlagtitsitigalune åssi-
liviup naKitagånik naKitsissartumik.
nålagauvfik kisime!
nangminerssortungorumanivne
landshøvdingeKarfingmut, kisalo ta-
persersortigissara taerigara S. Rosen-
strøm avKutigalugo agdlagarissartag-
kavne sut uvavne ajornartorsiutaussut
erKartorérsimagavkit, avangnamukar-
nigssama uvavnut akilerKussaunera
aporfigeKåra. taKlnarnangale misig-
ssoi'KerKuvara. tauva aperineKarpunga
suna naKitigagssatut inuniutigssavtut
erKarsautigigiga, soruname taivéka,
„Ilagingnut atuagagssiaK” (tåuna pa-
laseKarfiup tungånit inersuneKarér-
sok), avdlatdlo agdlagfigssiarpangåt-
siarssuit (blanketter) Avangnåta nani-
teriviane, atorungnaernera tikitdlugo
suliarineKartarsimassut. tupåtdlauti-
geKissavnigdlo OKarfigineitarpunga, i-
limasuséngitsunga tamåko tåvane na-
Kitigaussarsimagaluartut uvavnit na-
KiterneKartarnigssånik. isuma imåi-
nerpoK: nairitigagssat iluanåKutaulår-
sinaussut tamaisa nålagauvfiup kiser-
måussivdlune naKiteriviane kisiåne
suliarineKåsassut.
tamåko perérmata påsivara, inup
nangminerssorniarnera administratio-
nip KanoK akerdleritigigå, imalunit
uvanga uvangåussusera pivdlugo Ka-
noK tutsuvigingningitsigissoK.
tamåko perérmata påsiniaendpalår-
nivne landsrådimut ilaussortaK P.
Heilmann telefonikut atåssuteKarfigå-
ra. tåssångåinartumigdle erKarsautigi-
simångisåinagkavnik — ilame nang-
minerssortungusagaluaruma ajutusa-
galuarumalo isumavdlutiginerpaussav-
nik KanoK pineKåsassumik kaler-
ringmanga ima: „ ... atuarfeKarfiuv-
dle tungånit ilisimatericuneKarputit
avangnamukåsagaluaruvit, nuliat tå-
vane sulisångingmat (imåipoK: atuar-
titsisångingmat). autdlåsagpéme måne
Nungme skema tamarme aserusang-
mat, nutåmigdlo iluarsartussissariaKa-
lisangmat“. aklnarpara: „påsivavkit,
inuvdluarit!”
avdlaf erKarsardluardlutik
imåinerpoK: uvanga tåvunga noi’Kai-
ginaruma akuerineKåsassunga — imåi-
(Kup. 17-me nangisaoK)
åssiliviup ingmikortortai tåuko pi-
ngasut kabelinik plastikinik pugkanik
ingmingnut atåssuteKarput.
åssiliviup wirertå 8 mm-inik silissu-
seKarpoK, åssilivigdlo 1000 m. tikit-
dlugit itissusilingme éssilisinauvdlune.
Kupernerme ukunane takusinauva-
vut misilineme åssilisimassat. tåuko
åssilineKarnerine imaK ersserKigsima-
vok. åssilissat sunere påsisinåsagåine
åssilissat KanoK angitiginere Kauma-
nermigdlo KanoK utertitsisinaunere a-
pencutaussarpoK; åssilissutdle Kulåne
emartorneKartoK 10—15 m-ivdlo akor-
nåne ungasissuseKartunik åssilisinåu-
nguatsiarpoK.
Flere og flere
kunder i Grønland
får sendt
IRMA
varer
fra
Irmafon
Ravnsborggade 8 - Kobenhavn N.
★
Skriv efter bestillingsliste.
igdlingnartunik nerissagsstgit
Fodboldbanen iGodthåb uegnet til turneringskampe
siger en af tilskuerne fra Holsfeinsborg til kampen mellem SAK og CSS
— Når man er vant til at spille fod-
bold på en nogenlunde god bane, er
det en stor forandring^ at spille fod-
bold på banen i Godthåb. Selv tilsku-
erne kan ikke lade være med at lægge
mærke til, at banen er af meget ringe
kvalitet, fordi den er af fint sand.
Undertiden kan bolden ikke engang
springe og kan endda finde på at bore
sig ned i sandet — til stor gene for
uvante spillere. På en sådan bane kan
man ikke spille fodbold.
Skal man blive ved med at benytte
sådanne baner i større kampe, f. eks.
i turneringskampe? Det er muligt, at
det ikke varer mange år, inden vi får
gode fodboldbaner i Grønland, men
det er også på tide, at man begynder
anlæggelsen af rigtige fodboldbaner,
der kan anvendes til større arrange-
menter. Man må standse fodboldkam-
pe på baner som banen i Godthåb.
Hvis sportsfolkene bliver ved med
at benytte sådanne fodboldbaner, be-
går de en stor dumhed.
Angutéraic Davidsen,
Holsteinsborg.
kiksit kågérKatdlo mamangft-
ramik serKul&rtuinait Kav-
dlunåt nunamit piliåinit tu-
såmassaussunit sanåjussut
Byd noget lækkert. Fine,
sprøde kiks og biscuite frem-
stillet af de berømte danske
landbrugsvarer.
kftgérKat pitsavit &— det bedste i biscuits
kångikut pisivfiglssartagåt
ENGELS K - DANSK BISCUITS FABRIK
LEVERANDØR TIL DET KGL. DANSKE HOF
11