Atuagagdliutit - 03.12.1959, Page 8

(Kup. sujulianit nangitaK)
4 .uvdlup KerKane radioavise ma-
KaissinarpoK, taimatutdlo uvdlune ki-
ngugdlerne taissariaKarnerussut unig-
tinenarångata maKaissineKartardlutik.
åmåtaordle pingårtunik pisimassoKar-
titdlugo radioavisit tåuko mardluk sa-
niatigut ingmikut radioaviseKartarnig-
sså pissariaKarsinauvoK, uvdluinamile
mardluk nåmagsoråka.
5. isumaKarpunga provstérKat mar-
dluk ivertineKarnerat pingåruteKartu-
tut tåisavdlugo erKortussoK.
6. suliagssat kigsautigissatdlo sag-
dliutineKarsinaussut amerdlaKaut, sor-
dlo igfiorfik, arnat tamåkuliorsinau-
ssugaluit amerdlanerssait fabrikime
sulissarmata. nunaKarfigtaoK politenå-
ngilaK, aussame suliartortut eKimavfi-
givdluinartagåt, palasenarane nakor-
saKaranilo, nauk ukiåkut ukiumilo ig-
dloKarfingnut tamåkoKarfiussunut i-
luamik åtaveKarneK ajornarsivdlui-
nartartoK.
kaluardlunga mmavtine nakorsat nå-
parsimassunigdlo pårssissut sanatoria-
milo sulissut taissariaKartipåka ikiui-
niarnere Kasusuitsut pivdlugit Kujav-
figissariaKarmata, taimatutdlo radio-
me Kåumarsainermilo sulissut taissa-
riaKarput KujavfigissaniaKardlutigdlo.
6. utorKait igdlugssåt Kangale kig-
sautigissaussarsimagaluartoK piårtu-
mik namagsineKarKuvdlugo, åipagsså-
nik pisiniarfik pitsaussoK. pingajug-
ssånik mérKat angerdlarsimavfiat ag-
dlissariaKarpoK ningiulertariaKardlu-
nilo iliniarsimassumik.
7. tikerårtugssatut kigsautigåra nå-
parsimassunik pårssissoK Inger Niko-
line Preisler, tåuna ministeriame ator-
feKartuvoK, avalagsimassut inusugtu-
nguit pårissaralugit. imaKa pårissane
pivdlugit oKalugiartésagaluarpoK oKa-
loKatigineKartardlunilo, éipagssånig-
dlo ningiut peisatigit sujuligtaissuånik
tikerårtoKarnigsså, tåuna ningiussu-
aperxut 2-mut:
aperKUt tåuna erssernerdlungmat
KanorpiaK akisavdlugo nalunaraluar-
poK. kisiåne isumaKarpunga landsråde
inungnik avatimimtunik atautsimini-
vingmine OKaloitataussugssanik isåtit-
sivatdlårtoK, landsrådip forretnings-
udvalgine piginåussuseKartiniarpat-
dlånguatsiarå, åma OKaluserissat iléi-
ne ilaussortat ilåinik isumaicatåungit-
soKartitdlugo landsråde oitauseKarti-
neKarångat isumaKatåungitsut isumåt
erssersineKarneK ajortoK ilaussortat
tamarmik OKauserissanut isumaKa-
taussutut påsissarianalerdlutik.
aperKUt 3-mut:
imaigunångikaluarpoK iliniartitsi-
ssut aftenskolime iliniartitsiumångit-
sut, kisiåne akigssarsiaKartitaunertik
årKerKuinaråt. tåssuna iliniartitsissut
isumaKatigaka, isumaKarpungalo su-
lissartut peKatigit iliniartitsissut piu-
massåt tapersersortariaKaråt. aften-
piaK Nungme norKåissutaorérsimaga-
luartoK.
aperKUt 7-imut:
statsminister H. C. Hansenip åipå-
gumut tikerårnigsså kigsautigåra. ka-
låtdlip kiavdlunit kigsautigingitsorsi-
nåungilå Danmarkime nålagkersuissu-
nut Kutdlersaussup (statsministeriu-
ssup) Kalåtdlit-nunåt nangmineK ta-
kussariaKartåsagå.
landshøvdingip oKalugtå
Peter Nielsen, Nuk.
„akigssainaK pinago“ ..
1. tunumiut avanerssuarmiutdlo
landsrådime atautsiméKataussalerne-
rat, taimailivdlune Kalåtdlit-nunavta
inue åssigingnerussumik pinexalersi-
nåuput ineriartornermilo katatauvat-
dlåratik angumagsinaulisavdlutik.
3. ukiut måkua piumassåt n&pertor-
dlugo atorfigdlit kikutdlunit iluamik
aperiuitit arfineK-mardluk Ati^gagdliutit atuartuinut
4. åp, pingitsortariaKångitdlat. u-
nungnerussukut pingatserneKar-
nigssåt kigsautigineruvara oKalug-
tartorniku j ungningarnit.
5. kommunalit arnat landsrådivdlo
arnartå, provstivdlo ikiortitåve
mardluk, sulinigssåt sujuåtdlau-
taussugssatut issigigavko.
6. imeKarfigssaK, imerput — pi-
ngårtumik ukiume — nungutarmat.
7. kungikut.
igdlume ningiussox Cecilie Petersen
Påmiut.
ministererput ukiut tamaisa ag-
gersinåungmerdlune?
1. nunaKarfit tingmissartumik avKU-
sårtorneKartalernerat. uvdluvtinut
nalerKutdluarsoråra, sut tamarmik pi-
nasuarnerussumik ingerdlarKunar-
singmata. pingårutilingnik suliagssa-
Kartut agdlagkatdlo pingåruteKartut
atorfeKarnermut avdlamutdlo tunga-
mik piarneKarsinångortitdlugit, nunat
avdlat aumarutigssait akisonissut pi-
ssariaerutitdlugit.
arbejdsmand Thule Nielsen,
K’utdligssat.
landsrådime arnau
1. sujugdlerpåmik arnat landsrådimut
ilaussortaKalernerat.
3. iliniartitsissut kåumarsainigssamut
ikiutariaxarsorinaraluaramik, kisiåne
tupingndngilaK uvdlukut sulerérdlu-
tik, unukut akeKångingajagtumik su-
liumånginere.
6. erKaissarfexalernigsså.
7. nunavtine suliagssanik, pingårtumik
aningaussat tungaisigut aulajangisi-
naussut.
kæmnerexarfingme agdlagtou
Kristine Donadussen,
ManitsoK.
ngilaK, unungnerussukutdle sordlo
23,30 maKaissinartuarpoK.
6. nangmineK inutigssarsiortut tunit-
sivigisinaussåt aKajarorKortoK, åmalo
atuarfik sujunigssaK isumagalugo su-
lissugssailo nåmagtut.
7. kalåtdlinik inugtut issigingnigtut.
ajoKiuneK Hendrik Abeisen,
Kungmiut.
Angmagssalingme åma igdlug-
ssaileKineKaKaoK
1. Hedtoftip umiunera alianaKissoK,
taimanernit Kåumatit Kulingoréra-
luartut nålagkersuissune sule oKatdli-
sigineKartuartoK, , påsisimagavtigulo
tamåna Kalåtdlit-nunåne Danmark-
imilo KanoK suniutigisimassoK ernlnaK
puigugagssåungitsumik misigissaKar-
titsivdlune.
2. Tunumit OKauseKarfiginiåsavdlugo
ajornakusortuvoK aussautitdlugo Tu-
nume radiokut nålaorniartarneK ajor-
3. nuånarfngeKåra, uvagut kalåtdlit
mérKat atuarfinit anigångavta avdla-
mik såriarfigssailatsissaravta, ajussår-
nartuvordlo iliniartitsissut pissuvdlu-
tik kalåtdlit inusugtunguit atuartitau-
nermikut kinguarsagaungmata.
4. ila maKaissinartaKaut. pissaria-
KarpoK unungnerussukut radioavise-
KartalemigssaK, nunavtinérsunik a-
merdlanerussunik tusagaKartarnigsså
pissutigalugo.
5. Erling Høegh, landsrådime sancu-
miusså, Kalåtdlit-nunåne nålagkersue-
riautsime nutågssamut periusigssauv-
dluartutut issigigavko.
6. katerssortarfiliornigssaK.
7 kungip pania ministererputdlo.
aulisartoK Mikale Eriksen,
Ilulissat.
imeKarneK
3. akilernerdlugauneK pivdlugo ili-
niartitsissut taimailisagpata issorisi-
nåungilåka.
4. peKångikångamik maKaissinartar-
put. uvdlormut radioavisit mardluk
nåmagkatdlarput, pissariaKalernerati-
gut ardlaKamerulersinautinardlugit,
sordlo Hedtoft umiungmat.
6. imeKarneK.
7 Minister Kai Lindberg.
Kontorist Mathias Fleischer,
VmånaK.
7. kungikut erKåisångikåine, kungip
tugdlia Kalåtdlit-nunånutdlo ministe-
re kigsautiginarput.
J. Petersen
K’asigiånguit.
gut pingårtitavtinik OKaloKatigisaga-
luaravtigutaoK.
Kommunalbestyrelsesmedlem
fru Amalie Olsen,
K’utdligssat.
ningiut peuatigigfianit tikerårto-
KarKunaKaoK!
1. pingåruteKartutut taissariaKarti-
para arnamik landsrådertåravta. ar-
naussugut nakussagtiatdlagtutut ipu-
gut, amanutdlo inusugtunguanut er-
KaisitsissuvordlusoK amaussugut. a-
ngutinut nagdlersusinaulersugut.
2. sut ajomartorsiutaussut piåmeru-
ssumik årKingniarnigssånut nåmagsi-
niainertut encarsautigåra.
3. aftenskolime atuartitsineK pingår-
tikaluardlugo, iliniartitsissut isumåt
igdlersorpara.
4. uvdlup KerKane radioavise ma-
KaissiinartarpoK, åma uvdlune kingug-
dleme taissariaKarnerussut, unukutdle
radioavise tamåkissumik autdlakåti-
neKartitdlugo ersserKigtarmat nåmag-
tu tipara.
5. amanik angutinigdlo taissaKångi-
ilimagissamut uniupoK
aperKUt 1-imut:
pisimassutut pingårnerpausorissav-
tut taiumavara savalingmiormiut
landsrådivdlo aussaic måna oKaloKati-
gingnerat. tåssuna landsrådip kigsau-
tigissatoKå 1952-ime isumaKatigissutip
kukunersiorneKarnigsså landsrådip
pivfigssaKarfigigaluarpå, kisiåne ta-
måna ilimagissamut uniupoK. OKaloKa-
tigingnerup tamatuma inernera tamåt
atautsimut issigalugo isumaKarnarpoK
savalingmiormiut kalåtdlitdlo ani-
ngaussarsiornikut suleKatigingnigssaK
ukiune måkunane autdlartineK sape-
råt, igdluatungåtigutdlo savalingmior-
miut nangmingneK ingmikut Kalåt-
dlit-nunånik kalåtdlit inutigssarsior-
nikut aningaussarsiornerånut Kagfag-
sautåungitsumik iluaKuteKartitaunerat
sule angnertuvatdlårtoK.
skole sulissartunut aulisartunutdlo i-
nusugtunut pingårutigssalerujugssu-
vok kajumigalugo malingnaivfiginiå-
sagåine.
aperKUt 4-mut:
uvdloKerKane radioavise uvdlune
kingugdlernilo taissariaKarnerussut u-
nigtineKarångata maKaissigissarpåka.
kigsautigigaluaKåra unungnerussukut
sordlo nal. 22,00 — radioaviseKartaler-
nigsså uvdlormut pingasunik radio-
aviseKartalerdlune.
aperKUt 5-imut:
tåssuna taiumavara tJmåname lands-
rådimut ilaussortaK fru Elisabeth Jo-
hansen. Elisibångup landsrådime a-
tautsiméKataorKårnermine ersserKig-
dluinartumik takutipå kalåtdlit arnat
angutinit inornerungeKalutik politi-
keritut sarKumersinaussutaoK. åma
malugissariaKarpoK piniartut soKUti-
gisséinik OKalugtusinauvdluartoK isu-
manik erssericigsunik nunagissamik i-
lisarssivdluarsimanermik tungaveKar-
tunik sarKumersitsissarnermigut. ar-
nat angutitdlo Elisibånguatut itut u-
kiune måkunanerpiaK landsrådip ka-
låtdlit soKutigissåinik (interessinik) a-
vigsårtortitsinialernerane atorfigssa-
Kartitdluinarpavut.
aperKUt 6-imut:
aperKutikut tåssuna erssingilaic
kommunip suliagssai nålagauvfiuv-
dlunit suliagssai pineKarnersut. kisiå-
ne isumaliutigissagssatut sarKumiuti-
nerumavara igdloKarfingne avdlane
57 millioninik pilerssårut maligdlugo
aulisartut angatdlatimingnut pitugtar-
filersorneKartugssaungmata Nungmile
aulisartut nangmingneK akiligkaming-
nik aitsåt pisinautineKardlutik pissor-
tatdlo nalungeréraluarmåssuk ukiut
ardlagdlit sujornatigutdle tamånar-
^OlUNDSKE PULVEW**^
....
Fantastisk som den
I ÆGTE JÆVA
smager Igenrsem
REN
KAFFE
■ -. ^ , EKSTRA
^OCCO^i KRAFTIG
Hollandiinut kavfiliat
aserortcrdluarsimassoK
havfe ahuserncKangitsok
plkunardlulnartoK
tupingnardluinartumik kavfitut Javamit
pissutut mamartigissoK
akilerneKarumåput, tamåitumik ta-
måna åma akigssautinik patsiseuar-
mat tupigissagssåungilaK. igdlua’tu-
ngåtigutdle puigortariaKångilaK inui-
angnut sujuarsimassorssungitsunut
Kåumarsainikut anersåkutdlo suli-
niarnerme pingårutenaKigamik. ka-
låtdlit onartausiåtut „akigssåinau pi-
nago“ suliap ajungitsup inerititainik
takussagssanåsagunik, avdlatut ajor-
nardluinartinago sulinek unigtitaria-
Kångikaluarpåt.
4. manaissineKartaxaut. sulissugssa-
nik amigautexasångigpat uvdlormut
pingasunik radioaviseKartalernigsså
piuminaraluaKaoK.
5. landsrådimut ilaussortax Elisabeth
Johansen, kalåtdlit arnat nålaglcer-
suinikut xutdliunerussunut angmåutu-
tut ipai, suliagssatdlo angutit påsisi-
massaxarfigivatdlånginerussait, er-
xornerussumik navsuiauteKardlutigdlo
sujunersutexarfiginexarsinaulerput.
angutine taissagssat ardlaxarmata a-
jiingineruvox taissaxångikatdlaråine.
6. imexarfigssaK månåkut ingerdlåne-
Kalersox sapingisamik inerniartaria-
Karpox, perKingnigssartaoK isumaga-
lugo pissariaxalivingmat.
7. Kalåtdlit-nunåta ministeria pingit-
sorane tikerårtariaKaraluarpox, su-
liagssaKaKingmat. ilumutdlime avdla-
mik ministeriuvfexångikaluarune!
telegrafist Karl Lyberth,
Påmiut.
tingmissartumik sinerssortarneK
1. tingmissartut Kalåtdlit-nunåta ilå-
ne atåssuteKarfiulermata.
2. tusartarnerat ajungeKaoK.
3. iliniartitsissut atorfingmingnut ilå-
ngutdlugo aulajangersumik suliagssa-
ringigpåssuk isumaKatigåra.
4. maKaississarpåka, kigsautigingilara-
le uvdlormut pingasoriardlune radio-
aviseKartalernigsså.
5. arnanit sujugdliuvdlune landsrådi-
ngortOK, sulissussiniardluartungmat
åmalo visitatsprovsertåt mardluk, a-
ngalassarnerat ilagingnut iluaKutåusa-
Kingmat.
6. katerssortarfigput mikivatdlårpoK
angisumik pissariaKalerpugut, kisalo
politértårnigssaK unukutdlo pigårto-
KartalernigssaK sagdliutitariaKarput.
7- Kalåtdlit-nunåta ministeriata Ka-
låtdlit-nunåt tamåkerdlugo tikerårta-
riaKarpå.
fru Birthe Kleist,
K’utdligssat.
OKalugtartornen pinago — radio-
avise pingatserdlugo
1. Hedtoftip umiunera, kingunig-
ssamut iluaKUsisinausorigavko,
sordlo ukiume umiartortarnerup
pitsångorsaivfigineKarneratigut.
2. kalåleKatitik sulissutagssatik ig-
dluinarsiungitsumik sulissuniaru-
magait.
3. Kåumarsainermut ilaungmat pi-
naisertariaKångitsoråka.
ssut ingerdlagasuarnerulerunik ilua-
KutåusaKaoK.
2. atautsimut issigalugo sujornatigutut
ipoK, kisiånile inungnut tunganerussut
suliarineKalerångata inoKatinik ereor-
tårineK ingassagtarpoK, amerdlasunit-
dlo nuånarineKarneK ajorpoK, nalungi-
navtigume landsrådimut ilaussortat u-
vaguvtitutaoK sånglssuseKartartut, Ki-
nersissimingnitdlo periausé ilisimane-
nardluardlutik.
3. ajoraluaKaoK iliniagagssaK sunalu-
nit inusugtunut iliniarKunaraluaKing-
mat. åipåtigutdle iliniartitsissut piu-
massait issornauteKångitdlat.
4. åp, unungnerussukutdle radioavise-
KarnigssaK soKutåungilaK pingårtor-
ssuarnik pisimassoKartinago.
5. Saname overlæge, una pivdlugo i-
nugpagssuit nåpåumit ajoKutigssara-
luånit aniguisitarmagit, nunavtlnut
nukigtoriartutigssamik kinguneKar-
tugssamik. arnamik taissagssaKångi-
langa.
6. imeKarfiliornigssaK, avKuserngitdlo
maKUtdlungnitartut tamarmik iluar-
sarnigssåt.
7. statsminister H. C. Hansen Grøn-
landsministerime ukiut tamaisa agger-
sinåunginerdlune, nalunångeKingmat
nålagkersuinerme Kutdliussut tikerår-
nerisigut, suliagssat tamalåt pilertor-
nerussumik ingerdlatineKalersartut.
kontorist Jens Albrechtzen,
Påmiut.
avdlat aumarutigssait pissariae-
rutdlugit —
1. Hedtoftip umiunera, nunavtine nå-
lagkersuinerme peKataussoK pingåru-
teKartordlo Avgo Lyngé ånaigavtigo
taimatutdlo avdlat nunavtlnut atåssu-
teKartorpagssuit, kisalo pisimassup ta-
matuma aulagsagsimårutaoKissup -nu-
navta ingerdlatineKarnera avdlångor-
tingitsorunångingmago.
2. atarKinartup landsrådip atautsimér-
Kårnera kussagåra, Kangarnit eKåine-
russutut pissutsit tungåinut pingmata,
neriuvdluarfigåkalo tugdlianik a-
tautsiminigssamingne kalåtdlit Kav-
dlunånut naligigsitaunerat itinerussu-
mik OKatdligsigiumåråt.
aftenskolerne iliniartitsissut Dan-
markime naligissamigtut pineKarnig-
ssamik takutitsinerat kussagåra, nauk
inusugtut ilikartariaKagkamingnik å-
naissaKamerat uggornaraluartoK.
4. unigtineKarångata nuånårutigissé-
ngeKåra, neriutigalugulo unukut Kulip
KerKane radioaviseKartalernigsså.
5. landsrådime ilaussortaK Elisabeth
Johansen, Kalåtdlit-nunåta arnartai
nålagkersuinerme ilaussortainigssamut
ajukunångitsut takutingmagit.
6. timiussiorfik pitsaussoK amigautigi-
neKaKissordlo, ningiut privatine kågit
akisoKissut ingerdlåtariaKarmatigik.
7. statsministererput H. C. Hansen ki-
salo aningaussaKarnermut ministere,
nunavtine igdloKarfit nangmingneK
takussariaKarmatigik, sordlo måne au-
marutigssarpagssuit angnertunerussu-
OKalugfigtårnigssaK
1. Hedtoftip umiunera, isumaKarama
Kalåtdlit-nunånut mikingitsumik su-
juariatdlautåusagaluartoK.
2. Kangarnit angussaKarfiunerussutut
issigåra.
3. iluaringilara.
4. åp, unungnerussukutdle radioavise-
Kartalernigsså pissariaKartingilara.
5. Elisabeth Johansen, aitsåt arnamik
landsrådimut ilaussortångortoKarmat.
6. OKalugfigtårnigssaK.
7. folketingip grønlandsudvalgia.
aulisartox Jakob Skifte II,
ManitsoK.
57 miil. piorsautigssatut tamanut
amigarujugssuaKaut
1. taissagssat ardlaliugaluartut isuma-
Karpunga 57 mili. kr. atordlugit piler-
ssårut, Kalåtdlit-nunavta sujunigsså-
nut autdlariarfit suniuteKardluarner-
paussugssat ilagigåt. aningaussarpag-
ssugaluarput, nunavtine tunissagssior-
fiusinaussut avdlåtaoK encarsautigalu-
git amigarujugssuardlutik.
2. apericutit pingårtorpagssuit OKatdli-
sausimåput. ilaussortat ilait, avdlat
nutåt åssigalugit, sordlo periausigssa-
nik autdlariarfigssanigdlo takornaku-
jugtut. isumaKarpungétaoK ilåtigut i-
ngassagtaj ågauvatdlånik OKalugtoKar-
tartoK, inuiangnut tamarmiussunut i-
ssiginerdlutausinaussut puigordlugit,
sordlo imigagssaK pivdlugo OKatdli-
nerme.
3. isumaKarpunga pissusigssamisortoK,
OKartugssaussunut Kutdliussunut ta-
kutitsinerussoK tungavigssaKardluar-
toK. isumaKarpungåtaoK taimailiorto-
Karsimångikaluarpat bestillingsmand-
inut tungassut pissarnertut pilårune-
Karsimåsagaluartut.
4. tåkutingituarångamik maKaissinar-
tarput, unungnerussukutaoic radioa-
viseKartarnigsså ajornångigpat piumi-
naraluaKaoK.
6. KerititsiviliornigssaK.
7. kungikut tikerårnigssåt Kilanårine-
KarpoK. åma nunavtlnut ministerip a-
ngalanerunigsså kigsautiginardluinar-
POK.
Karl Møller,
K’exertarssuaK.
unungnerussukut radioavise Tu-
nume maKaissinartuarpoK
1. Hedtoftip umiarnera alianaraluaKa-
lune Danmarkimik nunavtlnut soKuti-
gingningnerulersitsissoK, åmalo arna-
mik landsrådimut ilaussortaKalernera.
2. Kangarnit pitsauneruvoK atuartor-
palångineruvdlutik. nangminérsinau-
nerussutut periauseKarniamissåleru-
narput.
3. pissusigssamisårpoK, inuiait åssigi-
ngitsut Kamunårtumik Kagdliartornig-
ssånut atausiussusermut inussutsip ar-
Kane ikorfartutigssaungmat.
4 uvdlup KerKanut radioavise ukioK
tamåt issigalugo maKaissineKarnaviå-
narsissarame. nuånårutigissariaKar-
pordle ukioK måna Tunumit landsrå-
dimut tusarnåriartitaKarnigssaK angu-
neKarsimangmat taimalo distriktsråde
pernåumik autdlartitaKardlune.
4. uvdlup KerKane radioavisimik tu-
numiussugut sianigissaKarneK ajorpu-
gut, imaKa patsisauvoK nalunaeKutat
nikinganere. akerdlianigdle unungne-
russukut radioaviseKartalerpat amer-
dlanerussunit tusåneKartalisavoK tai-
mailissukut nålaorniarfigigsinerussav-
mat.
5. nalorssitsårutåinaungmat ericuinia-
rusungilanga.
6. suliagssat amerdlaKaut taissariaKar-
pordle sule månisaoK igdlugssaileKi-
nerssuaK. GTO-me radioKarfingme
handelimilo kalåtdlit amerdlavatdlå-
lerput igdlutårniaraluardlutik akueri-
neKarsinåungitsut. tamåko igdlugssait
sujugdlermik akuerineKartariaKara-
luarput sulivfingne åssigingitsune su-
lissugssat atorfigssaKartineicariartui-
narmata.
7. aussamut tusarpavut kungikut ku-
ngigssardlo Kalåtdlit- nunåliagssa-
mårpalugtut. takorususagaluaKåvut
igdloKarfigputdle orningniångingmå-
ssuk nåmaginarparput.
niuvertox Simon Jørgensen,
Angmagssalik.
pingårtorujugssuarmik nunavtine
namagsissaK
1. Hans Hedtoftip umiunera, tama-
tumunåkut angutit Kavsit nunavtine
sulivdluarsimassut ånaigavtigik.
2. isumaKarpunga nunavta oKalug-
tuarissaunerane pingårtorujugssuar-
mik nåmagsissaKartoKartoK, taimatut-
dlo akigssautitigut Kagfariamerit ku-
jamasfltigalugit.
3. nunavta Kåumarsagaunikut suju-
mukamigsså pivdlugo suliamingnik i-
ngerdlatsiniartariaKaraluarput.
4. radioavisit amerdlisineKamigssåt
pissariaKarsoringilara, pingårtunik pi-
simassoKartinago, kisiåne atortarérsut
sungiusimassavut pémeKarångata a-
merdlanertigut maKaississarpavut
5. Elisabeth Johansen Nikolaj Ro-
singilo, iluaKUtigssavtinik sulissussini-
arnerat pivdlugo.
6. aulisartut atugarigsåmerulemig-
ssåt.
7. Kalåtdlit-nunåta ministeria.
sanassoK Hendrik Fleischer,
Ilulissat
pissutsinik nutåungitsunik lands-
råde kinguarsaivoK —
1. arnamik landsrådimut ilaussortar-
tåmeK, påsisimagavtigo Kangauneru-
ssok kalåtdlit amat angutitamik tu-
ngånit nagdlersusinåungitsutut issigi-
neKartut.
2. kinguartitsiniarpatdlårpoK, sordlo
pissutsit nutåjungitsut ajortussutdlo
årKingniamerat landsrådip kinguar-
samiarpå. isumaga maligdlugo sule a-
j ilnginerussariaKarpoK.
Kujatane aulisarnikut misigssui-
ssoKarnigssaK
1. savalingmiormiut aulisartitauler-
nerat, suleKatigingnigssaK -iluaKutau-
ssumik kinguneKåsangmat, tunissat a-
merdlinerisigut akit Kagfagsangmata
åmalo sulivfigssuagssat pilertomeru-
ssumik pisinaulisagavtigik iliniarfige-
Katigingnigssardlo iluaKutåusangati-
kavtigo.
2. sujomatigut atautsimitamemut
pingåruteKaKissunut naligitiparput.
3. Isak Nielsen isumaKarpoK aften-
skolip unigtineKarnera pitsåungitsoK,
tamånalo akitsorterdlune suliuma-
jungnaemertut taivdlugo. Kidmose
Anders Nielsenilo isumaKarput ’OKau-
seK tamåna atusavdlugo erKortungit-
sok, iliniartitsissutdlo pissutigissåt er-
Kortutitdlugo.
4. maKaissinartarput. Anders Niel-
sen, Isak Nielsen åma Kidmose isu-
maKarput radioavisit mardluk nåmag-
tut. Karoline Lund Jakob Nielsenilo
isumaKarput pingasungortariaKartut.
5 landshøvding Lundsteen pingåru-
teKaKissutut issigineKarpoK, nunavti-
nik inuinigdlo påsisimassaKåssutse i-
luaKutigalugo aulajangigagssat pingå-
ruteKartut ajomakusortutdlo aulaja-
ngertarmagit. åma aulisartoK Anthon
Petersen pingåruteKaKissutut issigine-
KarpoK aulisamerup sujuarsarneKar- .
nerane maligagssiuinera pivdlugo,
mingnerungitsumigdlo Kujatåta auli-
samikut piorsagauneranut nukinging-
narseKissumut tungatitdlugo.
6. nunaKarfingnut inoKarnemut pit-
sångorsaivdlune suliagssaK, umiatsia-
livit iluarsamigssåt taimatutdlo auli-
sarnermut tungassut pivdlugit misig-
ssuissoKamigsså.
7. kigsautigårput Grønlandsministe-,
rip Nanortagdlip distriktia pulåsågå.
Vera Kidmose, ajoKiuneK Anders
Nielsen, savautilik Isak Nielsen, fru
Karoline Lund åma landsrådimut ilau-
ssortaK Jakob Nielsen.
Agdluitsup-på.
aningaussap pigssaunera såkor-
tunerulersimavoK!
1. Hedtoftip ajunårnerssua. tåuna
tungavigerpiardlugo sordlume aitsåt
nålagkersuissut eKilersut nunavtine
angnertunerussumik ånåussiniartar-
nigssaK piorsaivfigisavdlugo. Kåumå-
me kingugdlerme sikunik alapemaer-
ssuisitat autdlarnemeKarmata, tåssu-
nåkut nunavta erKåne umiartortarne-
rup isumangnaitdlisaivfigineKamera
pilerpoK.
2. oKaloKatigissutai atuarKårtinagit
OKarsinåungilanga, atautsimineK nåv-
dlugo Kalåtdlit-nunåta radioa uvagut
tusarsinåunginavtigo.
3. tamatuma erssersinarpå,' kalåtdli-
nik Kåumarsainiarnerme aningaussap
pissaunera såkortunerulersimassoK,
(xup. 24-me nangisaox
atuartartut aperKutinut
akissutait Kup 19-ime 24-milo
nangineKåsåput
10
11