Atuagagdliutit - 03.12.1959, Side 31

MERARTAVTINUT
inunerup sarfåne
atissat avdlångoriartorpat?
uvanga OKaluasårtugssaugunångika-
luarpunga tamåkuninga, inunivne a-
tausinaK pinago — ardlarigssuitdle
najorsimagavkit, imåipoK nugtaKåtår-
patdlåluatsiarsimaga. kisiåme kalåt-
dlit atissavta tåmariartuinamere u-
kiune kingugdliunerussune malung-
nangårmata, issivtalunit igdlua Ka-
mitdlugo agdlauserisinånguatsiarpa-
vut.
angutit
sujornatigut aussåkutdlunit amernik
Kardlilingnik takugssaussoKartaKaoic.
ilisimarKuvaralo avangnåta tungåinå
erKartorniaravko. KaKutigut ånoråmi-
nernik KardleKåinartoKartapoK, kisiå-
ne Kernertut. kamit tamanit atorne-
Karput, erisåt uvdluinarsiutauvdlutik,
ilåtigut Kingminik puissiminernigdlu-
nit alerseKartarput. tauvalo sapåtisiu-
tigineKartaput tungujorsiat Kernertui-
nait. utorKaunerussunit inusugtunitdlo
atausiagdlit — Kulait avigtaKartartut,
åtåt Kardlinik Kernaringnik Kuliutig-
dlit. ånoråt 1920-p sujornatigut KaKor-
tut ikårsimårutiviungitdlat, piniartu-
nile uvdluinåkut atugauneruvdlutik.
tamatumale kingorna — Kularnångit-
sumik ajoKitigssat tikerårsimatitdlutik
sapåtine nagdliutorsiornernilo Kaitor-
tulissårtartut ilåneKariartulersimåput.
kussanaKåume.
taimane ånoråriumaneKarnerussar-
put kiparigsortut. angutitdlo atorneru-
ssarpait tungujortunik kiparingnigdlit.
angutit KaKutigut augpalugtunik ki-
parigsortunik ånoråKartarput, takor-
nartaunanile nukagpiarKat taimåitu-
nik atortut. natsat tenciagdlit takug-
ssaoKaut, KerdleriartorneKarsimavdlu-
tigdle sikingassunik. piniartutdle ilait
terKianainartarput, ilånilo . KaKortu-
nguit KilertaussalérKat terKissertarsi-
mavdlugit.
åmit KardligineKardlutik inusukåt
Kardlé augpalugtunik sinåkusersorsi-
magajoKaut, pålerneKartardlutigdlo.
utorKaunerussutdle tungujorsianik e-
risånigdlunit pilersuteKartitarpait. pi-
nerraringnerussutdlo natsit aminik pi-
nerdluinartunik (tungujulårtuinarnik)
KardleKarumassarput merssornerigså-
Kissunik.
avanerssuarmiut åtavigilernerata
kingornagut nånut Kardlit piniartunit
nånugtartunit atugauleriartorsimåput.
fimalo kalåtdlit pigssaKarnerit nang-
,mineK nånugtaringisaraluamingnik pi-
sivdlutik kussånateKarumassarput. u-
kiorsiutigalugit pitsaunerpausimåput
persorsiutigigaluardlugit pulåkartå-
nginamik. — ama ukiukut Kardligalu-
git atorneKarajugput Kingmit amå, pi-
ngårtumik KaKortut — åmale Kernari-
vit merKorigsut kussanartaKalutik. —
taimatutdlo takugssaussarput tugtunik
Kardligdlit — pingårtumik ukiune ki-
ngugdliunerussune. katagtulersima-
ssutdle KaningniartariaKångitdlat.
ukiorsiutigineKartarput natsit amé
„natsernik“ taissagkat kussanavingnik
agdlalersordlugit angutinut merssu-
gaussartut. taimatutdlo tugtut „Kulit-
sat“ pigiumaneKardluinartarput i-
ssingnerussormiunit. takornartåungit-
dlåtaoK Kingmit aminik Kulitsagdlit.
ungasigsuliara j ungitsutdle akigssag-
dlit Kardligssianik Kernertunik, imalu-
nit „årKatigssianik" Kassertunik åno-
rårssuaKartarput. avangnarpasigsumi-
le takusimångilanga tugtut aminik, mi-
ternigdlunit merKue ilordlingordlugit
ånoråminernik Kagdlerdlugit KUlitsa-
lingnik.
iluatigut atissat taigorniångilåka,
sut takugssaunerussut issigisinausimå-
nginavtigik.
matuma nalåne
atissat ukiorsiutit Kulåne OKautigi-
neKartut, avdlångortinagit sule ator-
neKartarput inoKutigingne arnartarig-
sårtune, åmeritdlarKigsunik merssut-
dlarKigsunigdlo arnartalingne. kisiåne
kalåtdlit akigssaKarneruj artuleraluar-
tut åmit ukiorsiutit, nunavta nangmi-
neK pé tåmaralugtuinarput, taorserne-
Kariartordlutigdlo ånoråminernik. so-
runame taortaujartortut åmitut pit-
sautigingitdlat. issingussume agdlåt i-
nugtamingnut navianartorsiutausinåu-
put perdlulersume. nalunångitsumig-
dlo sulissartånerup saniatigut, sutdli-
viunerussune ukiume piniarnerup nå-
kautigissainut ilauvoK ukiumut akiu-
tunik atissaerukiartorneK.
ilåne Kimugserdlune nåpitariaKaler-
simåput ånoråmininarnik Kardligdlit,
kumigdlit „umiarpungågdlit“, imaKale
Kingmilerssåkutsusåput. ilivsile nang-
mineK nalunginavsigik angnerussumik
erKartusångiléka. ajornerussunume i-
lauvoK: nunavta ameKarfigssuartåta i-
nuisa ilait tåssaKalunit kameKalerpat!
aussåkut atissaussartut åma ilisi-
mavdluarpase. skot, Kardlit naKinerig-
såt, kavåjat, kavåjaussat, k.avåjat au-
ssarsiutit. åma ila sorpagssunerput. i-
nusungnerussune niuvertoKarfingniu-
co
O
00
•
ec
Z
mi
tu
O
O
S
Piben
der
berømmet
ssune ånoråK tåmariartorpoK. pingår-
tumigdlume Kåtigulivigdlutik aussame
amernik Kardligdlit takussagssat. pi-
niartuinangajangnigdle inulingne, Kåi-
namut ikeriåinaussune takornartåu-
ngeKaut. kisiåne niuvertOKarfingne,
avdlanilo sumik suliaKartut nalunar-
tune atissait OKautigivfigssaKartingilå-
ka. imaiginarunarpordle téssa suju-
mukarnerssup nagsatai.
angutit atissait taitsiarpåka, månalo
arnat atissait Kularnångitsumik sule
nåinerussumik agdlauserilårsinauv-
dlugit, tamåko uvdlut tamaisa misig-
ssortunginavkit.
sujornatigut. ukiut måko sujornati-
gut, ukiume 25—30 migssåinåine av-
dlångoriartornerit arnat atissaisigut
aitsåt pilersimagunarput. 1920 saniane,
ånoråminermik atåtigut atortitdlugit
takuneK ajornaKaut. tamarmik taki-
ssoKarput (sérKineKarput kameKar-
dlutigdlo takisunik, alersilingnik.
taimåikaluartoK, åma kalåtdlit ar-
nartaisa atissait amiugaluartut ukiut
ingerdlanerine avdlångoriartorsimåput
ilutsimikut. angumeråvut — åssini-
lume takuneKarsinéuput — kangmit
alersait naitsut, takissutdlo (séncer-
nit) takitalårtorssuit atorneitartartut.
månale kangmit alersait takisorssué-
ngorput alåkaumarKartoKåinalerdlune.
kalåtdlit amat atissait suliarivdlu-
arsimassut kussanartorssuput amiuti-
gigsårtaKigamik, merssordluarsima-
riardlutigdlo issorissagssaKarfiusinau-
natik. kisiåne taimåituinåungitdlat.
matuma sujornatigut arnat sungiu-
sarneKartarput amernik merssorner-
mik atissaliornigssaK sujunertaralugo.
merssornerinardle pinago åmitaoK su-
liarinigssånik niviarsiarKat niviarsiat-
dlo sungiusarneKartarput. taimåitumik
amerdlanerit atissaliornigssamingnut
sapertångitdlat. takunerdlo ajornarta-
rane atissat ilutseringnerussut mer-
ssutdlarKingnerussut suliarissarsima-
ssait.
måna ajoraluaKissumik avdlångori-
artornerssuaKalerpoK. sujumukarne-
ruvdlunit ilagingmago ajunglnarner-
poK. amat atissaliomermut pikorig-
sut ikiliartuinalersut nalunångilaK.
uvdluinartigut arnamik atissavingmi-
nik atortumik takuneK ajornarsivoic.
atissatdle kussanaKissut nagdliåtor-
siornerinarne takuneKarsinaujartor-
put.
ukiut 25—30 matuma sujornagut
ateKUtit tåkuterKårput. tåssa ugpa-
tit pue. Kularnångitsumik atorneKale-
riartornera sukaKissumik pisimåput,
takissulinermit ånoråmernit merssu-
pajuinagkat pilårnångineroKingmata.
nalungilarpume tamåko tåkutenrår-
taleramik iluseKångitdluinartussartut.
taimåitutdlo amerdliartuinarsimåput,
niuvertoKarfingnit asimiOKarfinguar-
miut agdlåt tunitdlangneKardlutik. su-
jugdlermigdlo takuneKarsinåuput ate-
Kutigdlit avatilingnik ånorågdlit.
Kangalo ilemussartoK maligdlugo ku-
ngaseKutigdlit Kungasé agdlapalågau-
ssunik. ateKutigdlit ilait Kilertigdlit
takujuminardluinartarput.
måna ateKutåinait tåmariartorput,
kjolitdlo atorneKaleriartordlutik. tåssa
arnat, Kavdlunåt igdluine kivfaussut
åmalo nåparsimavigssuarne avdlanilo
sulissussut, taimalo sulissartune „ba-
rakimutten" pissartut akigssaKaleriar-
tormata kussanarumanerujartordlu-
tigdlo. tamånalo ajungeKaoK avdlanut
nagdlersuniartariaKarmat. a joKutåle:
kussanarumavatdlårneK pissutigalugo
ilane issingussorssuaK såtuararssuar-
nik atissalersordlutik arnartavut ni-
viarsissat anérsinaussarmata kingu-
nigsså isumagingitdluinardlugo.
ajoraluartutdlo ilagåt arnarpagssuit
amernik sulisinaujungnailernerat ma-
ligdlugo kangmit tåmaralugtuinara-
mik. arnat kaminait pinatik, åmåtaoK
angutit kamé. ukiukume angutit ilait
kameKarnerdlunit ajulerput. tauvalo
arnat takuneK ajornartaratik aput
persoralåK kingmilerulunik, imalunit
ånoråmininånguanik skolerdlutik av-
Kusinerme ingerdlaortut.
nalunångilaK suleruj ugssuångikåine
arnat merssornerup atissaliornerup
tungånut sågterKingneK ajornarsiler-
put. taimaiginåsagpat kalåtdlit suliait
kussanartuliat, avigtat atissatdlo tå-
måsåput, OKalugtuåinångordlutik.
måna arnat agdlagfingmlneK angujar-
tordlugo atissat amikasit erKarsauti-
giungnailerpait, akigssarseriarunik
kavåjat kussånatalåt taimaeKataitdlo
pisiarisinångoramikik.
angnerussumik arnat atissalersorne-
re erKartorsinéungilåka, amanit ag-
dlauserineKarunik torratdlatauneru-
sangmata. taimalo taitsiåinarpåka ne-
riugdlunga agdlagamineK nangineKa-
rumårtoK.
arnanik memulingnik materteKar-
tarsimassunik aperssuigaluarama, o-
Karumångingmata tangnerutingilara.
— arnat inuvdluaritse.
Hendrik Olsen.
orm
— ea ægte sandblæst pibe
„pujortaut silarssuan tamåkerdlugo nersualårntKartartOK"
„pujortaut siorKanik tigssalugtitsivigalugo morlgaK“
34