Atuagagdliutit - 17.12.1959, Side 5

rinarssume sujorna ukiortåp
erKåne Kalåtdliit-nunåta radio-
atigut autdlakåtineKartume o-
KautigineKarpoK Mikael Gam
ukiorpåluit Kångiugpata Ka-
låtdlit-nunåta katerssugausiviane iga-
låminermik porsimavdlune takussag-
ssau j umårtoroK.
taima igtujuitdlune imalunit isu-
mavdluardlune sujuligtuisimaneK er-
Kutugssauj ungnaerpoK. skoledirektøre
upernåro (sulingivfeKardlune) Dan-
markimut KimåniarpoK martsimilo
1961 skoledirektøriunerminit tunuar-
niarpoK Københavnimiungusavdlune.
inusungnerussut isumaKarput Gam
ukiorparujugssuarne Kalåtdlit-nuna-
nisimassoK. ilait isumaKapaj årput
Hans Egedep Kalåtdlit-nunåliaricår-
nermine ilagisimagå imalunit Kavdlu-
nåtsiait nungutituarssuarigåt. avdlag-
ssåungitsumik erKåissutigssiatut su-
livfeKarfigtutdlunit issigissariaKarpoK
sunik pingårtunik pissoKarångat ilåu-
ngitsungisåinarpoK atautsimitunilo
Kalåtdlit-nunåt OKatdlisigineicartit-
dlugo oKångitsorumåsanane. isumasa-
tigingniameme atautsiméKataussut
tamaisa nuånårtisinaussarpai åssigi-
ngitsunik isumaKartut tamaisa isuma-
KatigerKårtaramigit taimailiorérånga-
milo aitsåt nangmineK isumane kig-
sautinilo iluamik inigssitardlugit.
Kaumatit Kulingiluåinaussug-
ssaugaluit ukiut 35-ngorput
peirauseK taimåitOK Kalåtdlit-nunå-
ta atuarfeKameranut iluaKutauvdlu-
arsimånguatsiavigpoK, tåssame —
Gam-ip suleriartausia, ilaisa taissar-
påt naussorigsaissutut itangnerunera
— pissutauvdlutik atuarfit pitsångor-
simassorujugssuput kigsautigissarpag-
ssuitdlo timitalerneKarsimavdlutik.
— skoledirektøre KanoK autdlarter-
Kårpit?
— atorfigssarsiordlunga KinuteKå-
ngisåinarsimavunga, pingårtiniarna-
nga oKarumavunga atorfit pigssarsia-
riniarsimagånga. seminariame ininar-
dlunga SønderjyllandimukarKuvdlu-
nga inånenarpunga. Uge-me Tinglev-
ip encånguamtume („pingasunik te-
KerKulik Kernertumik") pissartagåne
Sønderjyllandip utertitaunerane
danskinit sujugdlerpauvdlunga ilini-
artitsissuvunga. ukiordlo 1925 Kåuma-
tine Kulingiluane Nungme seminaria-
me sivnissorKuneKardlunga månika-
ma kiserdluinarma Kalåtdlit-nunane
iliniartitsissunit danskersauvunga,
Kåumatit tåuko Kulingiluat tåssa 35-
ngorput.
— ukiut pingasut Kångiungmata
Ausiait efterskoliånik taimanikut atu-
lerKårtumik sujugdlersauvdlutit suju-
ligtaissungorputit?
— taimåipoK, oKåtårneKarsimångi-
såinartumik autdlartitsivunga. suliaK
nutåK aulaj angersunik maligtarissa-
lerneKarsimångingmat Nungmit sule
autdlariartinanga pilerssårusiordlu-
ngalo atuarnerme atortugssanik ag-
dlagtitsivunga. taimanikut styrelse na-
lunaerpoK tamatumunga atugagssanik
taima amerdlatigissunik piniartoKå-
ngisåinarsimassoK, — taimåitOK ator-
tugssarsiniagkat tikiput! tikisitama i-
lagåt kissarssussuaK igavfiussoK åssi-
lissanik, atuagkanik nunavdlo åssingi-
nik agdlagtailerugtordlunga erKaissu-
gara, efterskolep nerissarfiane sujug-
dlerpåme tamanut autdlåviulersoK,
aumarssuausivigssaugaluamut inigssi-
tara. ukiune tatdlimane iliniartut atu-
tarfiup initåne tåussuma saninguani-
tume nerissarput.
Kalåtdlit-nunåta akigssaiåussua
—arnat uterfigerKilåriartigik?
— åp, Ausiangne autdlartinardluta-
le niviarsiarKat sisamat atuaKatauler-
sipåka, sujuligtaissup igdluane naju-
gaKartitdlugit, tåukua ilagåt Hansine
Holm. pigalugtuinardlunga norKaeria-
rama Ausiangne niviarsiarKat efter-
skoliat autdlamerneKaraténguarpoK.
erKaimavara styrelserne direktøriuga-
luaK Daugård Jensen Amerikavdlo
Københavnime gesandtia arnaK nivi-
arsiarKat atuarfiat inerKamersoK Au-
siangningmata. direktøre taimane o-
KarpoK: „tåuna Gam-e Kalåtdlit-nu-
nånut akigssaiautausimaKaoK.“ erKar-
sautigå atuarfiup sananerata Kalåt-
dlit-nunåne sanaortugagssanut atu-
gagssat agfait anguvdlugit akeKarsi-
manera — taimanikut sanaortorner-
mut ukiumut 200.000 kr. atomeKar-
tarput.
— kingorna akigssaiautaussartut av-
dlauvdluinarungnarsiput?
— taima OKarsinaugunardluinarpu-
gut, månékut atuarfingnut ukiumut
5—6 miil. kr. migssiliordlugit atorne-
Kartalermata månamutdlo sanaortor-
nermut 25—30 mili. kr. atorneKarsi-
mavdlutik. iléngutilåriardlara, piler-
ssårutit 1965-iime inerneKarserdlugit
aningaussat tåuko amerdlaKatait ator-
neKarKåratdlartugssausangmata.
— socialdemokrate?
— isumaKartoKåsajungnarsivoK-åsit
„suliariniagkanut ilingnut tungassu-
nut“ akuerssisitsiniarångavit iluagtit-
sitdlåmausimassutit?
— taima OKartOKarsimavoK, — Kjær-
bøl-ip tamåna taitdlatsiarpå! uvav-
nutdle nersualårutauvatdlåKaoK! ima-
Ka OKåinariarta, misiligtagkéka ilua-
Kutigaluigt sanerKutinagagssåungitsu-
nik tungavigssaKartarsimavunga. ta-
måna tatigineKarnivtut issigissarsima-
vara.
— tåssunga atatitdlugo socialdemo-
kratiuneK iluaKutauva?
— tamåna pivdlugo OKésångilanga!
nalungilara politikime kikunut atane-
ra påsiniameKartoK. tamåna 1948-ime
Hedtoft-ip månineranit pissuvoK, tai-
mane „Social Demokraten“-imut
statsministerip tikerårneranut tunga-
ssunik ilångussissarKuvdlunga Kinuvi-
gineKarama. taimanikut avisiliortutut
sulineruvunga! OKarsinauvungale po-
litikime radikale venstret isumaKati-
ginerusimavdlugit. imaKa uvdlumikut
OKarsinauvunga socialdemokratinut a-
taneruvdlunga, taimåitordle angner-
tumik politike soKutigissarisimångila-
ra.
— avisiliortutut ingerdlåinarusungi-
navit?
— taimaitiåpatdlåinaråine pitsaune-
ruvoK....
erKumilikårtoK?
— ukiut 35 Kalåtdlit-nunane, — i-
lait-åsit isumaKåsåput Kalåtdlit-nunå-
ningåtsiarsimagéine erKumilikårtu-
ngortariaKartoK?
— pissutsit avdlat tungavigalugit i-
nusimagåine KanoK ineriartorsimana-
raluarnersoK naluvara taimatutdlo pi-
ssutsit tåukussut KanorpiaK suniute-
Karsimanerat oKautigisinaunago. må-
nga pxnardlunga malugåra Kavdlunåt
sivisumik månisimassut erKumikujug-
dlutigdlo utorKalisimassutut Kasusi-
massututdlo periauseKartartut. åssigl-
ngitsorpagssuarnik nutånigdlo suliag-
ssaKartuartarsimagama, avdlångorar-
tuartumik atorfeicarsimavdlunga, a-
ngalaortardlunga, kommissionerssuar-
me ilausimavdlunga sulingivfeKardlu-
ngalo Danmarkimltarsimavdlunga il.
il. isumaKångilanga isumaKardlunga
erKumilikårtungorsimavdlunga, sor-
dlo aperigingma. OKåinardlanga — u-
torKåussutsivnit inusungneruvdlunga
(Kup. 33-me nangisaoK)
Seminariet i Godthåb. — „Jeppe på bjerget“
og Aakjærs sange.
Nungme iliniarfigssuaK. —
Aakjærivdlo erinarssutai.
„Jdpat k&karmio“
Gam Kalåtdlit-nunåt
najornago
Gamiviusi
nåungikaluarpOK
skoledirektør Mikael
Gam-imik, ukiut 35
nunap ingmikortuane
suler érsimavdlune,
martsime 1961 Kalåt-
dlit-nunåne skoledi-
rektøriunerminit tunu-
artugssamik oKaloKati-
gingningneK.
5