Atuagagdliutit - 17.12.1959, Síða 16

kalåtdlip
Pop
Køben-
havne
takuvå 1724-me
titartaissoK-, Rusbjerg
1724-ime kalåtdlip Pop Danmarke
tikerårpå, angerdlamutdlo apunermi-
ne kalåleKatine OKalugtusimavai atar-
Kinartorssåp kungip nunåne Kanos i-
toK. ukiorpagssuit tamatuma kingor-
nagut NGp encåne kalåtdlit iléine nav-
ssårineKarsimavoK OKalugtuå OKalo-
Katiglssutitut agdlangneKarsimassoK,
1857-imilo Kalåtdlit-nunånik iluar-
saerKigtup, ilisimatup H. Rinkip
Nungme naKiterivingmik pilersitsisi-
massup atuagårångordlugo 18-inik ku-
pemilik kalåtdlisut naKitertisimavå.
Hans Egedep-una Pok kalåtdlimik
avdlamik ukioKatipajuanik K’iperoK-
mik atilingmik åipalerdlugo Danmar-
kiliarKUsimagå. augustusip pingajuå-
ne 1724 Nuk Kimagpåt ortoberivdlo
Kulingata arKamatalo akornåne unua-
me Helsingørimut tikiput, aprilivdlo
20-åne Pok angerdlamut aputerKerér-
simavoK. kingoma Københavniliar-
KigpoK tåssanilo majip autdlarKautå-
ne 1728-ime toKuvdlune.
Pok kalåleK avalagsimassoK, tiki-
nermine nunarKatiminut angåkumut-
dlo palasimik nåpitsivdlune agssor-
tuteKatigingnigsimassumut tamatumi-
nga OKalugpalårpoK.
Pok OKarpoK: takunigssarput kig-
sautiginarmat takuvugume.
Simiut akivoK: imarpigssup ungatå-
nisimavutit ila uivssånguliulsimaKau-
tit.
K’ujaut aperivoK: ilumume tåssa
Kavdlunårssuit nunåt takusimavat,
naungme åipat?
Pok OKarpoK: Umigtormiut nunane
toKuvoK (Norgeme).
K’ujautip oKarfigå: oKaluasågssaKa-
runaKautit.
Pop akivå: oKalugtuagssaKaraluar-
punga, kisiåne amerdlangårmata piv-
figssaKångilanga.
K’ujautip aperå: atarKinartorssup
kungip nunå angungiliuk?
Pop akivå: Umigtormiut nunanit
autdlaravta uvdlut pingajugssåne ku-
ngip nunå tikiparput, takorKågkavut-
dlo tåssa igdlorpagssuit umiarssuar-
pagssuitdlo kisarsimassut, sule nuna-
mik takussaKarnata, KåKaKéngmami-
me manigdluinardlunilo.
K’ujaut akivoK: ila tupingnaK. taku-
ssaKarsimaKautit!
Pok OKarpoK: kungip igdlue oicalug-
fitdlo avdlanit portunerujugssuput,
agdlåme Karssup angusinaussånit por-
. tuneruput.
Perssuk aperivoK: pulårpatit? ku-
ngip igdlue takunerpigit?
Pok akivoK: takuvåkame, igdlor-
pagssuit såvanut kisaravta umiatsiaK
kussanavigsoK arKaneK-sisamanik a-
nguartilik singineKarpoK, éiparale u-
vangalo Kajartorusoriaravta erKåne
Kajartauginarpugut, issigingnårtutdlo
sordlume tåssa ipernat, taima amer-
dlatigiput.
Perssuk aperivoK: ersingivigpit?
Pok OKarpoK: nåmik! nunamut pi-
gavta Kamutinut igdlutalingnut igdlu-
gingnik igalålingnut ikitipåtigut, tå-
ssame kungerssuarmukartugssaugav-
ta.
Perssuk OKarpoK: Kanorme igdlor-
ssua ipa?
Pok OKarpoK: iluliarssuartut nardlu-
sunik ivnaligtut ipoK, torssussarssui-
ne tovKit angnerpåt 20-it (inuk nåv-
dlugo) napasinéuput, tamåniputdlo så-
kutut perKigkåj ungnik atissagdlit a-
mertåkåjugtuakajit.
Perssup aperå: sok taima såkuler-
sorsimatigigpat? puissiniardlutigdlo
tugtuniartarneramik?
Pok OKarpoK: någga, nålagauner-
ssaugame kislsinåungisavtinik såku-
tunik pårssissoKarpoK, kingoma OKa-
lugtukumårpavse.
Perssuk OKarpoK: å, OKalugtuarnia-
rit, tusarnårdlutit kajumingnaKaoK.
Pok OKarpoK: igdlorssup iluane Kiv-
dlålugtuinamik inoKarpoK.
Perssuk OKarpoK: igdlupalånguavut
éssigisimångilait.
Pok OKarpoK: matut tamarmik si-
nåine såkutoKarpoK, inugpagssuit ila-
galugit kisame inerujugssuarmut pi-
vugut, anguterpåluitdlo anitdlariar-
mata såkutorpagssuit KeKartut sencu-
lunerat amilårnaKaoK.
Perssup aperå: taimåitoK sule ersi-
ngilatit?
Pop akivå: ersiungnaerpunga påsi-
gavko ajortumik pineKåsångitsunga.
Perssuk OKarpoK: åp, åmalo.
Pok oKarpoic: kisame inerssuarmut
akimassorpagssuarnik isersimassu-
lingmut åpakåupugut, tåukule miki-
ssuararssuångorput nålagkat angner-
ssåt isermat, tamarmik sikigput nuna-
mut natermutdlunit aputivigdlutik, u-
vavnume agdlåt.
tauva aitsåt ulilerpunga nålagkat Kut-
dlersåt takugavko; tauva kungip ape-
rånga: „Kavdlunånik sujuaissaKarpit?"
akivara, någga; oKausinit tåuna kisi-
at nalunginavko. Jafe Kinuvigåra nå-
lagkat angnerssånut OKalorKUvdlugo
uvaguvtinut autdlarumasimangmat
Gutimigdlo ajoKersordluta asavdluta-
lo. kunge uvavnut sågpoK: „tusarå-
ngama Gutimik ilisimassaKaleruma-
ssut tusardluartarpunga." — angumut
angisumut taima OKalorérame, utor-
Karujugssuarmut, inimut avdlamut i-
serput, téuko angussuitdlo avdlat
„dronninge“-lo nulia taima taissarpåt,
nerilerdlutik, nerissagssat i'lait sanav-
dluagåuput, sarKarmiulersugkat, tai-
maingmat isumaKarKajånarpoK neri-
ssagssaunatik issigingnågagssåinait.
nålagarssup agsut tuniorarpånga.
igdlerfigssuit tatdlimat imagdlit pivå-
ka. nålagkat tamarmik silatOKaut i-
nugsiarnerdlutigdlo.
Simik OKarpoK: agsut kukusimavu-
gut! uvagutdlo isumaKaraluartugut
sujuaissavut kisimik ajungitsussut.
Pok OKarpoK: imåisorinarpoK uva-
gut sujuaissavutdlo ajorssångitsugut
imalunit ajorpatdlåmata, Kavdlunåt-
dle åsseKångitdlat, ajungitsut ajortut-
dlo.
Simik OKarpoK: taimåinguatsiarput,
tuave, OKalugtuarniarit.
Pok OKarpoK: tåssa igdlorpagssuit
mardlungnik, pingasunik, sisamanik
tatdlimanigdlo Kuleringnik initagdlit.
igdlorpagssuit tamåkua silatåine ike-
rasaliat ikårtarfigdlit, ilåne am6me-
Kartartunik inungnik ikårtoKarsinau-
jungnaerdlugo. Karmagarssuit Kåvine
årnuarssuit (tåssa Kamutiligssuit) pia-
rérsimassut, sorssungneKalernigssa-
nut.
Simiut aperivoK: suna sorssutigisa-
gamiko?
Pok OKarpoK: OKautigissarpåt itsaK
Kavdlunåt avdlat sorssutaKissut, må-
nåkutdle ilimagiungnaerpåt, taimåi-
tordle patdligtailissat såkutunik pår-
ssissoKångneK ajorput. åmåtaoK igdlut
(Kup. 41-me nanglsaoK).
17